Social kompetens?

Det här med diagnos eller inte diagnos, har ju diskuterats en del. I mitt förra inlägg gjorde @Tora en kommentar som fick mig att tänka till. Det stod:

"Hade nog kanske snarare trott att du skulle reagera ”Aha! Är det därför det kan bli lite sociala kulturkrockar ibland! Men nu när jag vet det så kanske jag provar att göra så här, eller så här istället”. "

Sociala kulturkrockar . Upplever jag sådana? Alltså, nä, inte vad jag vet eller har reagerat över. Undrar om andra tycker jag är socialt klumpig? Jag vet inte, men själv har jag som sagt inte märkt något. Jag upplever nog mest hjärnspöken.

Jag skulle t.ex. aldrig ställa en massa frågor till någon som är obekväma för den andre. Jag skulle heller aldrig bete mig irriterande mot andra med flit. Det fanns ju en person här på Buke förut som envisades med att ha en irriterande signatur i sin profil. Folk reagerade mot det, men hon hävdade att det var hennes rätt att ha signaturen för det var ju inte förbjudet. Okej? Det är ju inte förbjudet att fisa folk i ansiktet heller. Däremot är det inte lämpligt alls.

Jag funderar en hel del på de "sanningar" jag lever efter och på hur mycket sanningar de egentligen är. Vilka "sanningar" kan jag skrota? Det tål att tänkas på. Genom tidigare händelser har jag dragit slutsatser som blivit en del av min verklighet. Nu försöker jag skaffa nya erfarenhet som motbevisar mina tidigare slutsatser, så att jag kan gå från tankesättet "ursäkta att jag finns till" till att vara bekväm med att finnas. Men att möblera om sin verklighetsuppfattning går inte i brådrasket. "Sanningar" är sanningar, ända tills de motbevisas.

Jag har i alla fall varit ovanligt social på sistone. Sist jag var i Stockholm fikade jag med @Hyacint vilket var väldigt trevligt (och nu viftar hon med pompomsen ibland för att påminna mig om att tänka i andra banor). Dagen efter hade jag inget för mig men chattade lite med bikervännen. Jag föreslog att vi skulle ses. Han sa att de hade varit roligt men att han råkade befinna sig i Skåne, så det funkade inte rent praktiskt. Nåja, han var ju inte avig till att ses, så det ser jag som positivt. I stället fortsatte vi att chatta med messenger. På lördagen åkte jag och besökte ytterligare en vän och vi hade en jäkligt bra dag, med både paddling och ridning.

Igår passade jag Ls hund och när hon kom och hämtade honom snackade vi en del och sen föreslog hon att vi någon fredag skulle åka ner till byn och käka tapas tillsammans. Jag nappade direkt. Efter en koll i kalendern insåg vi att det var den här fredagen som gällde för sen var det fullt ända till mitten av juli. Så idag träffades vi, käkade gott och snackade bort 2½ timme. Vi hade skittrevligt med en massa snack om allt möjligt plus hästar så klart.

Och så är ju islänningens ägare LL och hennes man, trevliga nya bekantskaper. Jag känner mig välkommen där. Och en annan granne, som flyttade hit förra året från Stockholm, snackade jag också med här om dagen. De satt i sin trädgård när jag kom förbi och så började vi snacka. Ytterligare en annan granne får jag gammalt hö av att täcka mina odlingar med. Han visade mig sin ängslada här om dagen. Jag får höet och han får sin lada tömd. Win win. Sånt gillar jag. Förra året fick jag också hö av honom. Jag hade ju tänkt gå och ge honom en påse potatis i höstas som tack (och som jag då odlat i höet), men blev ju tyvärr sjuk så jag fick inte ens upp all skörd.

Och sist men inte minst så är jag inbjuden på ett event i sommar. Känns kul!

Kan det bli någon ordning på den här människan någon gång månntro?

 

[Magiana]

Nej man har svårt att tolka vad människor inte säger men ändå menar. Det har ingenting med intelligens eller inlärning att göra.

Fast jag tycker nog man framstår som korkad om någon säger "kan du öppna fönstret" och får svaret "ja" men att denne inte öppnar fönstret.

 

[Lovisaleonora]

Fast jag tycker nog man framstår som korkad om någon säger "kan du öppna fönstret" och får svaret "ja" men att denne inte öppnar fönstret.

Jag kan inte låta bli att reflektera över hur hårt du dömmer andra. För jag utgår från att du dömmer dig själv hårdare ändå. Varför? Det finns ju absolut ingen fördel i den inställningen till varken dig själv eller omvärlden.

 

[Trissa]

Fast jag tycker nog man framstår som korkad om någon säger "kan du öppna fönstret" och får svaret "ja" men att denne inte öppnar fönstret.

Så otroligt sorgligt att du tycker det. Både för din egen skull och andras.

 

[MiaMia]

Jag har inte uppfattningen att jag missar/feltolkar i större utsträckning än andra. Jag kan läsa ansiktsuttryck, förstå tonfall, förstå det underförstådda o.s.v. Däremot är jag inte tankeläsare, men det är det väl få som är.

Jag såg en videosnutt på FB om ett cafe som drevs av autistiska personer och jag kände inte igen mig. Någon var ljudkänslig och bar hörselskydd, en annan kunde inte hålla ögonkontakt och så behövde de öva på sin sociala förmåga. Det känns helt främmande för mig.

Det var din felaktiga uppfattning om vad autism är som jag kommenterade, inte huruvida du har några av symptomen.

Det handlar inte om att kunna/inte kunna de sakerna du räknar upp, att läsa ansiktsuttryck, förstå tonfall, förstå det underförstådda o.s.v. Man kan göra det som autist också, bara med större svårighet, lägre kvalitet på resultatet etc. (och stora individuella variationer i vad man klarar). Och inga människor läser detta helt utan att göra missar.

Om man missar ATT det var något som kunde/borde ha uppfattats annorlunda, så är man själv sällan den mest lämpade till att bedöma ifall man missade detta som man inte uppfattade fanns.
Ifall man missuppfattat situationen och läser den som något annat än ett missförstånd - då ser man inte det som en situation där man missförstod.

Men återigen: folk har olika mycket av svårigheterna.
Ska du jämföra på det sättet med enstaka exempel, så ska du väl göra det med personer som i övrigt är på en snarlik nivå som dig själv, t.ex. fungerar på arbetsmarknaden och har sociala kontakter, om än i begränsad mängd. Vet du ens att dessa personer t.ex. inte hade tilläggsdiagnoser utöver autismen?
Det finns också de som en oinsatt ofta inte märker något på om de inte vet exakt vilka tecken de ska titta efter.

Bara för att du inte sitter och ljudar varje bokstav när du läser så betyder det inte att du inte har dyslexi.

 

[Raderad medlem 6459]

Fast jag tycker nog man framstår som korkad om någon säger "kan du öppna fönstret" och får svaret "ja" men att denne inte öppnar fönstret.

Och det är något jag hade jobbat på om jag vore du för det är en oerhört osympatisk inställning.

 

[Ninnurur]

Förlåt men du är så jävla funkofobisk att jag blir mörkrädd!! Läs på ordentligt innan du yttrar dig om saker du inte har en susning om. Du beter dig precis som en rasist!

 

[MiaMia]

Fast jag tycker nog man framstår som korkad om någon säger "kan du öppna fönstret" och får svaret "ja" men att denne inte öppnar fönstret.

Framstår som är något helt annat än att vara det.

Och det är din tolkning att det skulle vara korkat. Den delas inte av den samlade mänskligheten.

Idag är det är allmänt vedertaget att intelligens och inlärningsförmåga inte påverkas av autism.
Är det mer rimligt att tolka och bemöta andra utifrån din egen upplevelse av att det "framstår som" korkat,
än utifrån kända objektiva faktum?

Dessutom är den typen av enkla fel något som vuxna normalbegåvade autister knappast gör till vardags.

 

[Snowball]

Jag är 43 år och jag har nyligen insett att jag kanske har en autismspektrumstörning. Det förklarar en hel del om mitt beteende och jag önskar att jag (eller någon annan) hade insett detta för drygt 20 år sedan.

Det gör mig inte till en sämre människa snarare tvärtom

 

[bumpo]

Fast jag tycker nog man framstår som korkad om någon säger "kan du öppna fönstret" och får svaret "ja" men att denne inte öppnar fönstret.

Fast Ja är ett fullt rimligt svar på en fråga om en kan något. För en person som har svårt för att tyda underliggande mening så svarade hen på frågan. Att inte förstå det är precis lika 'korkat' i så fall.

 

[Magiana]

Fast Ja är ett fullt rimligt svar på en fråga om en kan något. För en person som har svårt för att tyda underliggande mening så svarade hen på frågan. Att inte förstå det är precis lika 'korkat' i så fall.

Det är förvisso ett legitimt svar men inte vad som förväntas. Det blir ju svinjobbigt att orka förklara sånt där hela tiden eller försöka tänka till för att kunna formulera sig så vederbörande fattar. Det tar mer energi än vad jag har lust att lägga på en kommunikation. Energitjuvar har jag inte tid med. Folk behöver vara något kvicka mellan öronen för att jag ska palla ett umgänge.

 

[Ninnurur]

Det är förvisso ett legitimt svar men inte vad som förväntas. Det blir ju svinjobbigt att orka förklara sånt där hela tiden eller försöka tänka till för att kunna formulera sig så vederbörande fattar. Det tar mer energi än vad jag har lust att lägga på en kommunikation. Energitjuvar har jag inte tid med. Folk behöver vara något kvicka mellan öronen för att jag ska palla ett umgänge.

Samma här. Tur att jag kan välja bort funkofobiker som du.

 

[MiaMia]

Det är förvisso ett legitimt svar men inte vad som förväntas. Det blir ju svinjobbigt att orka förklara sånt där hela tiden eller försöka tänka till för att kunna formulera sig så vederbörande fattar. Det tar mer energi än vad jag har lust att lägga på en kommunikation. Energitjuvar har jag inte tid med. Folk behöver vara något kvicka mellan öronen för att jag ska palla ett umgänge.

Du får självklart välja vad du tycker att du ska göra och inte. Om du tycker att du inte har ork eller vill bruka dina resurser bryr inte mig, (så länge du inte är aktivt elak pga det.)
Men det är ditt val som beror av faktorer hos dig.

Men du uttrycker det som att det är faktorer hos den andra som styr vilket bemötande de ska få. Att folk inte passar i dina förväntningar är inte något som ligger på dem och utgör fixa personliga egenskaper, vilket du framställer det som. Det finns det mycket anledning att reagera emot som många här redan gjort.

Och så fortsätter du att relatera det till intelligens och generell förståndsförmåga som en total självklarhet. Utan att öht reflektera (vad det verkar) över flertaliga påpekanden om att det är direkt fel, dessutom med schablonartade och fördomsfulla formuleringar. Vill du framstå som så föraktfull mot andra människor?

 

[Magiana]

Du får självklart välja vad du tycker att du ska göra och inte. Om du tycker att du inte har ork eller vill bruka dina resurser bryr inte mig, (så länge du inte är aktivt elak pga det.)
Men det är ditt val som beror av faktorer hos dig.

Men du uttrycker det som att det är faktorer hos den andra som styr vilket bemötande de ska få. Att folk inte passar i dina förväntningar är inte något som ligger på dem och utgör fixa personliga egenskaper, vilket du framställer det som. Det finns det mycket anledning att reagera emot som många här redan gjort.

Och så fortsätter du att relatera det till intelligens och generell förståndsförmåga som en total självklarhet. Utan att öht reflektera (vad det verkar) över flertaliga påpekanden om att det är direkt fel, dessutom med schablonartade och fördomsfulla formuleringar. Vill du framstå som så föraktfull mot andra människor?

Jag är aldrig aktivt elak. Men mina resurser vill jag spara på då det är en bristvara. Tydligen resonerar de flesta likadant. Jag är t.ex. inte van vid att folk bryr sig om mig och jag har aldrig upplevt kärlek, inte ens av mina föräldrar. Så jag har i princip två val kvar, vilket är att antingen isolera mig eftersom jag är en så obehaglig och osympatisk person, eller att dö.

 

[Luff]

Här kommer en förklaring på hur komplext det kan vara.
Jag har ju en 18-årig son med ADHD, stora problem med arbetsminnet och en språkstörning och inslag av autism men med enligt tester något över normal i IQ - alltså fyra olika funktionsvariationer som ibland stör ut varandra och ibland hjälper till att lösa den ena funktionsvariationen.
Det någon kan se är möjligtvis vissa kroppsrörelser. Han är en lång stilig kille som tar ögonkontakt och är helt ok med att prata och diskutera. Om man pratar med honom kan man dock upptäcka vissa sätt att resonera som är ganska typiska - ironi har vi tränat honom på att förstå till exempel då han blev ledsen/arg över att folk sa saker som "betydde tvärtom". Och han gillar inte när man inte följer regler. Har vi också fått prata mycket om att så är det, folk gör som dom gör. Men det har också gjort att han står på sig och inte följer med på vad som helst som kompisarna hittar på.
ADHDn är inte utåtagerande - det är på insidan det snurrar.
Språkstörningen gör att han måste lära sig ord - taklampa och vägglampa kan vi ta som exempel - det kunde lika gärna stå sko och bord. För honom hade inte dessa "lampord" någon som helst samband. Det har han fått lära sig. Och han lär sig snabbt.
Koncentrationsproblemen har gjort att han hade svårt för matten. När han började medicinera och alltså kunde fokusera tog han igen fyra års matte på två år. Engelska hade han stor motivation för - spel - så den är han bättre på än svenskan. För han är också en vanlig unge - lite lat.
Dock hjälper inte medicinen hans extremt dåliga arbetsminne, han måste ha skriftliga instruktioner att gå tillbaka till vid nya moment i tex matlagning. Men när han väl kan något så sitter det.
Lägg till det att vi är en familj som inte har ett stort umgänge och bor på landet. Han har inte en hoper kompisar att interagera med vilket gjort honom lite kantigare än han kunnat vara.
Ingen människa är bara en sak. Att ha autistiska drag innebär inte att vara Sheldon i Big Bang theory eller att sitta och stirra ut i ingenting.
Det här blev väl lite långdraget men jag tycker du är superstark Magiana. Och det är skitsvårt att vara människa. Jag tycker du gör ett fantastiskt jobb med dig själv.

 

[Snowball]

Jag är aldrig aktivt elak. Men mina resurser vill jag spara på då det är en bristvara. Tydligen resonerar de flesta likadant. Jag är t.ex. inte van vid att folk bryr sig om mig och jag har aldrig upplevt kärlek, inte ens av mina föräldrar. Så jag har i princip två val kvar, vilket är att antingen isolera mig eftersom jag är en så obehaglig och osympatisk person, eller att dö.

Men det finns ju folk som bryr sig om dig, det beskrev du i första inlägget? Folk som vill fika med dig, som vill ha dig som medryttare, som vill käka tapas med dig? Det är en form av att bry sig, när man söker någons sällskap så bryr man väl sig? Jag vet faktiskt inte för det är ingen som frågar mig om vi ska ta en fika eller käka tapas
Tror du verkligen de tycker du är en obehaglig och osympatisk person?
Det tror inte jag att de tycker

 

[lil-sis]

Fast jag tycker nog man framstår som korkad om någon säger "kan du öppna fönstret" och får svaret "ja" men att denne inte öppnar fönstret.

Nej det gör man inte.
Det är ju dessutom ett helt korrekt svar på frågan och nästa gång formulerar man om frågan så den inte kan tolkas/tolkas fel.

Ingen har ju dessutom gjort något fel i ovanstående scenario.

 

[lil-sis]

Jag är aldrig aktivt elak. Men mina resurser vill jag spara på då det är en bristvara. Tydligen resonerar de flesta likadant. Jag är t.ex. inte van vid att folk bryr sig om mig och jag har aldrig upplevt kärlek, inte ens av mina föräldrar. Så jag har i princip två val kvar, vilket är att antingen isolera mig eftersom jag är en så obehaglig och osympatisk person, eller att dö.

Eller att fortsätta utvecklas Det är en tufff väg vi alla måste vandra på.

 

[bettysmatte]

Jag är aldrig aktivt elak. Men mina resurser vill jag spara på då det är en bristvara. Tydligen resonerar de flesta likadant. Jag är t.ex. inte van vid att folk bryr sig om mig och jag har aldrig upplevt kärlek, inte ens av mina föräldrar. Så jag har i princip två val kvar, vilket är att antingen isolera mig eftersom jag är en så obehaglig och osympatisk person, eller att dö.

Eller så låter du psykologen hjälpa dig med det han tycker sig se att du behöver hjälp med.

 

[Gnist]

mina resurser vill jag spara på då det är en bristvara. Tydligen resonerar de flesta likadant.

Fast de flesta resonerar ju inte så.. De flesta är öppna och trevliga mot folk utan att ha förväntningar på "perfekt beteende", de flesta diskvalificerar inte andra människor på grund av småsaker som du gör, bara för att det inte är exakt som du själv skulle ha gjort, sagt, agerat i samma situation.

Det märks tydligt om människor är reserverade/håller tillbaka när de möter nya människor och är man tillknäppt, så reagerar folk på det med att vara mindre öppna eftersom de tolkar den reserverade som att den inte vill ha just den typen av interagerande.

 

[MiaMia]

Folk behöver vara något kvicka mellan öronen för att jag ska palla ett umgänge.

Jag börjar mer och mer tänka att du egentligen menar att folk ska vara så lika dig mellan öronen att det minskar dina ansträngningar vid interaktion. Inte att de ska vara kvicka eller förnuftiga utifrån ett mer generellt perspektiv.

Du formulerar dig ofta på ett sätt som gör att jag får tankar om att du betraktar ditt eget perspektiv, dina upplevelser, tankar och känslor som mer allmängiltiga än vad de är. Att omvärlden hela tiden blir tolkad med dina egna referensramar som överordnade och mer relevanta än andras. Eller att ett mer neutralt utifrånperspektiv blir närmast irrelevant när det möter ditt egna perspektiv?

Inte så att det syns direkt, men när man följt det du skriver en tid och utifrån hur responsen på andras kommentarer ser ut.

Nu senast beskriver du det som extremt krävande för dig att tänka utifrån en annan människas perspektiv, även i begränsade sammanhang med relativt simpla teman för kommunikationen.

Det är förvisso ett legitimt svar men inte vad som förväntas. Det blir ju svinjobbigt att orka förklara sånt där hela tiden eller försöka tänka till för att kunna formulera sig så vederbörande fattar

Det där är vanligtvis inte svinjobbigt för folk i allmänhet. Om det inte är lite mer omfattande eller komplicerat så görs det ofta utan att det ens reflekteras över som en ansträngning att prestera.

Som en fortsättning på det så undrar jag om det är medvetet valt?
Eller om det är omedvetet,
och du i så fall kanske tom har svårt att själv se de begränsningar som perspektiven har?

(Hoppas jag inte formulerat mig så att du uppfattar det som ännu mer "dömande" över dig nu.
Det är bara menat som neutralt reflekterande kring saken.)