Sv: Snackis och uppdateringstråd.
Känner mig tjatig och ska sluta nu ..
Men FYFAN vad Snappe är bra! Fjärde uteritten idag och vi red lite längre än vanligt. Han är så jäkla häftig och får mer gång för varje ridtur! Ska försöka få honom fotad nästa helg!
Grrr betrakta honom som kidnappad....
. Jag lovar jag ska pussa mycket på honom.
Kl.
Vad gör man för att bättra på sin egen och hästen självdisciplin, vi båda älskar när det går fort, fort, fort....och hur mycket jag än tänkt att träna på viktigare saker så faller jag allt för ofta i fällan att lyssna på hästen. För henne spelar det ingen roll när hon har vaknat, gångarten spelar mindre roll och det behöver inte vara toksnabbt heller även om vissa sträckor lockar mer till det än andra (och om hon inte har någon kompis som också taggar upp med) men kort tölt eller skritt har hon inte mycket till övers för.
Vad gör man med en häst som studsar av iver (galopp på tvären mm) för att få springa? Till dilemmat hör att hästen kan vara hur lugn och sansad som helst, hon är lydig, en viskning så bryter hon av eller saktar ner så länge hon inte blir taggad och hon skulle inte drömma om att skena någon gång, hon vill ju bara ha kul. Det är förövrigt absolut ingen stirrig häst, skritt på lång tygel funkar bra även när hon är taggad, bara man inte tar tyglarna. Och för att få henne rolig och rida, mjuk och lösgjord och med rygg och bak med så är det en enorm fördel om man får henne just taggad.
Men sedan när hon är där jag vill ha så har hon så svårt att lyssna hon har liksom inte tid med matte, inte tid att gå långsamt. Hon tjuvökar, blir irriterad när man tar i henne och så vet hon att jag ibland smälter och låter henne ha kul och det gör inte disciplinen bätte om man säger så. Det är alltså min disciplin som behöver bli bättre, så lär hästens komma mer per automatik, och det är ingen oförmåga att få stopp på hästen eller att rida långsamt.
Tilläggas kan, vi far givetvis inte runt i full fart alltid, långt ifrån, men det blir inte alltid som jag tänkt mig.
