Slarvig tonåring

[alazzi]

Suck suck nu har dottern åkt fast på tåget för 3:e gången i år! Hon glömmer tågkortet hemma och åker fast i kontroller. Varje gång har det kostat 60 € i böter så det är inga småsummor. Åtminstone inte för mig som fattig ensamstånde tonårsmamma. De tre första åren hon åkte till skolan i stan glömde hon aldrig kortet, och nu har det hänt 3 gånger under samma år. Skillnaden i år är att nu åker hon tillsammans med en kompis och tappar tydligen huvudet helt. Ja, jag har givetvis pratat med henne, men hon "vet inte" varför hon blivit så glömsk. Är det tonårshormonerna? Hennes månadspeng är i dagsläget 20 € så 60 € är ju 3 månader för henne. Ja, jag har betalat böterna men det kanske är fel av mig. Eller så ska jag höja månadspengen och låta henne betala böterna i fortsättningen? Eller?

 

[Melisen]

Går det att hjälpa henne att komma ihåg kortet? Ett mobilfodral där kortet får plats? Antar att hon inte glömmer mobilen så ofta, den brukar ju vara högt prioriterad

Kan ni göra en avbetalningsplan där hon dels får betala med månadspengen och dels kan betala av genom att göra sysslor hemma som inte är hennes ansvar i vanliga fall? Eller kanske finns det grannar som är beredda att betala en slant för fönsterputs, gräsklippning etc?

 

[Snurrfian]

Suck suck nu har dottern åkt fast på tåget för 3:e gången i år! Hon glömmer tågkortet hemma och åker fast i kontroller. Varje gång har det kostat 60 € i böter så det är inga småsummor. Åtminstone inte för mig som fattig ensamstånde tonårsmamma. De tre första åren hon åkte till skolan i stan glömde hon aldrig kortet, och nu har det hänt 3 gånger under samma år. Skillnaden i år är att nu åker hon tillsammans med en kompis och tappar tydligen huvudet helt. Ja, jag har givetvis pratat med henne, men hon "vet inte" varför hon blivit så glömsk. Är det tonårshormonerna? Hennes månadspeng är i dagsläget 20 € så 60 € är ju 3 månader för henne. Ja, jag har betalat böterna men det kanske är fel av mig. Eller så ska jag höja månadspengen och låta henne betala böterna i fortsättningen? Eller?

Hjälp henne att hitta strategier för att inte glömma, mobilskal med plats för kort är utmärkt precis som @Melisen skriver. Min dotter är 14 år och ibland mer än lovligt förvirrad men vi försöka hitta sätt att få vardagen att fungera, tex insåg hon att hon inte håller rätt på en nyckel till skåpet, alltså skaffar vi ett hänglås med kod så hon inte behöver komma ihåg någon nyckel. Busskort sitter i mobilskalet och mobilen är visst livsviktig så det blir aldrig glömt.

 

[TinyWiny]

Tonåringar är ofta i det blå. Smarta, intelligenta människor blir också påverkade av hormonstormen i kroppen och tonåren är verkligen ingen lätt tid i livet där känslorna, relationsformerna, vem är jag och allt annat ska få plats och utvecklas. Att de då glömmer/tappar bort nycklar, buss och tågkort, telefoner, glömmer tider och saker de ska göra är inte så konstigt. Jag är mer fascinerad över att de ens klarar skolan i många fall. Jag tror alltså inte att det beror på kompisen utan just på att hon är tonåring med allt vad det innebär.

Någon enkel lösning finns inte. Det gäller att lägga upp strategier och rida ut stormen. En lista på saker som ska med, påminnelse i telefonen, en lapp på dörren, alla sätt är bra som inte känns kränkande eller som lätt kan missas.

Jag tycker väl inte att det är fel att du betalar böterna men det måste gå att motivera henne till att ta sin del av ansvaret. Det är en stor summa som inte kan vänta tills hon har sparat ihop den men det måste ändå bli märkbart för henne. Det handlar om att hon måste inse att om hon sätter sig på tåget utan färdbevis så gör hon fel. Att hon helt enkelt inte kan göra så. Det är ett brott att åka utan giltigt färdbevis och jag tycker att du ska diskutera med henne vad det faktiskt innebär. Hon får ju böter för ett brott hon begår.

 

[Buck]

Låt dottern betala av böterna. I alla fall en större del av dem.
Och sen se till att det är hennes eget ansvar att kortet är med.
Är ju ofta att man som tonåring känner att föräldrarna har pengar till allt och en böter här och där inte är ngn större för dem.
Men får hon ta dem själv så är det plötsligt många gånger värre att åka fast och plötsligt mer prioriterat att allt är med.

 

[Mabuse]

Tonåringar är ofta i det blå. Smarta, intelligenta människor blir också påverkade av hormonstormen i kroppen och tonåren är verkligen ingen lätt tid i livet där känslorna, relationsformerna, vem är jag och allt annat ska få plats och utvecklas. Att de då glömmer/tappar bort nycklar, buss och tågkort, telefoner, glömmer tider och saker de ska göra är inte så konstigt. Jag är mer fascinerad över att de ens klarar skolan i många fall. Jag tror alltså inte att det beror på kompisen utan just på att hon är tonåring med allt vad det innebär.

Någon enkel lösning finns inte. Det gäller att lägga upp strategier och rida ut stormen. En lista på saker som ska med, påminnelse i telefonen, en lapp på dörren, alla sätt är bra som inte känns kränkande eller som lätt kan missas.

Jag tycker väl inte att det är fel att du betalar böterna men det måste gå att motivera henne till att ta sin del av ansvaret. Det är en stor summa som inte kan vänta tills hon har sparat ihop den men det måste ändå bli märkbart för henne. Det handlar om att hon måste inse att om hon sätter sig på tåget utan färdbevis så gör hon fel. Att hon helt enkelt inte kan göra så. Det är ett brott att åka utan giltigt färdbevis och jag tycker att du ska diskutera med henne vad det faktiskt innebär. Hon får ju böter för ett brott hon begår.

Jag skulle nog också gå på den linjen - glömma busskortet är en sak, men utan biljett kan hon inte sätta sig på tåget. Nu verkar det ju som att hon sätter sig i tåget och först när kontrollanten kommer börjar hon fundera på om hon har biljett.

 

[alazzi]

Hon har dåligt samvete och erbjöd sig att betala böterna. Men alla gör misstag. Jag gör massor med misstag hela tiden så jag dömer henne inte. Jag betalar böterna även denna gång, men jag sa att hon får se till att rasta hunden och hålla lite ordning i huset de kommande 2 veckorna när hon fortfarande har sommarov.

 

[Meggan]

Låter klokt IOM att hon har ett åkkort så är det nog slarv och inte *skiter i * det är mycket i huvudet på en tonåring försök hitta ett sätt att kortet alltid är med tex i mobilskal eller liknande.

 

[alazzi]

Jag är ju trots allt nöjd med att hon berättar för mig och inte bara plockar pengar här hemma till böterna. Eftersom jag jobbar heltid och inte är hemma så mycket så finns det alltid pengar till henne så att hon kan köpa glass t.ex om glassbilen kommer. Eller gå till badet och hon vill och betala inträde och köpa något att äta på plats.

 

[Is]

Jag är ju trots allt nöjd med att hon berättar för mig och inte bara plockar pengar här hemma till böterna. Eftersom jag jobbar heltid och inte är hemma så mycket så finns det alltid pengar till henne så att hon kan köpa glass t.ex om glassbilen kommer. Eller gå till badet och hon vill och betala inträde och köpa något att äta på plats.

Hur gammal är hon?
Jag tror inte heller det finns någon enkel lösning så du har nog fått bra tips men kanske skulle de hjälpa henne om hon skulle ha mer ansvar för pengar dvs att du kanske höjer veckopengen något (och gör det till månadspeng?) för att sedan också sluta lämna pengar hemma utan låta henne ansvara för sina kostnader helt. Därmed inte sagt att du inte ska hjälpe henne när hon hamnar i kris som när hon får böter men med större summa pengar åt gången så har hon större valmöjlighet och då känns det säkert också mer om hon måste offra en stor del på böterna även om du kan hjälpa till med en del av pengen.

Jag själv flyttade hemifrån när jag var 15 pga gymnasium.
Då fick jag mitt studiebidrag 950kr(sista året höjdes det till 1150kr tro ja). Mamma (också ensamstående med begränsad ekonomi) betalade lägenheten, fyllde upp med basvaror och skickade med några matlådor varje vecka men annars stod jag för alla mina levnadskostnader själv.
Jag kunde absolut be mamma om pengar om det va något väldigt särskilt men inte för att jag gjort upp mina pengar i förtid på skräp eller slarv typ
Ville jag ha något extra hade jag alternativet att skaffa mig ett jobb på sidan av studierna men i ärlighetensnamn var jag för lat för det så då drog jag hellre in på mina utgifter och var NOGA med vad jag handlade.
Jag skulle aldrig vågat slarva med mina pengar (trots att jag än idag inte är så noga med så mycket annat och är allmänt förrvirrad faktiskt ) men det var ju jag det, vet ju inte hur din dotter skulle göra med liknande förutsättningar men på det du skriver låter hon ju överlag ansvarsfull bara att hon nu blivit lite slarvig/nonchalant så då kanske mitt tips kan vara något.
Men kolla med henne också så att det inte är just att hon åker med kompisen och hon på nåttvis blir hetsad/provocerad att kliva på tåget trots att hon inte har kortet med sig.

Vem vet, om detta "bara" gäller böterna kanske hon nu skärper till sig på egen hand också bara för att det är jobbigt att behöva se dig besviken.
Lycka till.

 

[Lovisaleonora]

Jag tror det är tid att meddela att nästa gång, om det händer igen, måste hon betala böterna själv. Eller hälften av dem, som minst (i min värld).

Då blir det plötsligt viktigare att inte glömma.

 

[Billy]

Suck suck nu har dottern åkt fast på tåget för 3:e gången i år! Hon glömmer tågkortet hemma och åker fast i kontroller. Varje gång har det kostat 60 € i böter så det är inga småsummor. Åtminstone inte för mig som fattig ensamstånde tonårsmamma. De tre första åren hon åkte till skolan i stan glömde hon aldrig kortet, och nu har det hänt 3 gånger under samma år. Skillnaden i år är att nu åker hon tillsammans med en kompis och tappar tydligen huvudet helt. Ja, jag har givetvis pratat med henne, men hon "vet inte" varför hon blivit så glömsk. Är det tonårshormonerna? Hennes månadspeng är i dagsläget 20 € så 60 € är ju 3 månader för henne. Ja, jag har betalat böterna men det kanske är fel av mig. Eller så ska jag höja månadspengen och låta henne betala böterna i fortsättningen? Eller?

Jag tycker att dottern ska betala. Visst tonåringar är förvirrade men de måste ta ansvar även i ett förvirrat tillstånd. Så fungerar livet, eller borde göra det i alla fall. Samtidigt visar de flesta att de visst kan komma ihåg saker - mobilen glöms aldrig. Så varför glöms vissa saker? Jo, för någonstans i bakhuvudet finns att "någon" löser problemet, i detta fall en mamma som betalar böter.Jag upplever att ungdomar idag aldrig behöver ta ansvar, gör något jobbigt eller tråkigt. Då är där alltid någon ur vuxenvärlden som är framme och sopar och rättar till så att de inte behöver göra något. Nu säger jag INTE att ts gör detta, utan det är en allmän attityd i samhälle och skola.
Samtidigt behöver ungdomar någon som visar hur man kan göra - t ex som många föreslagit, lägga busskortet i mobilskalet.

 

[TinyWiny]

Jag är ju trots allt nöjd med att hon berättar för mig och inte bara plockar pengar här hemma till böterna. Eftersom jag jobbar heltid och inte är hemma så mycket så finns det alltid pengar till henne så att hon kan köpa glass t.ex om glassbilen kommer. Eller gå till badet och hon vill och betala inträde och köpa något att äta på plats.

Det här tycker jag faktiskt är att ställa för låga krav. För mig blir det jättekonstigt att ens tänka så. Självklart ska man inte behöva vara glad att hon inte stjäl pengar hemma för att betala böterna

Vad går hennes månadspeng till om hon inte står för inträde till badet, glass och dylikt själv? Nu vet jag inte hur gammal hon är eller hur priserna ligger hos er men 200 kr borde räcka till sådant. Möjligtvis att badentrén kan vara så dyr att det behövs hjälp dit men är bada något hon gör regelbundet så tycker jag att det är bättre att höja månadspengen i motsvarande mån så att hon får en ärlig chans att lära sig att hushålla med sina pengar.

 

[alazzi]

Hon är 14 år. Är nog läge att kanske höja månadspengen. Ett biobesök går ju nästan på hela pengen om hon vill ha popcorn och dryck också. Tyvärr är hon tokig i smink och köper mycket sånt. Och då räcker ju pengen inte till något. Det finns alltid mat hemma att värma. Men jag är ju inte hemma dagtid så jag kan inte styra där. Badet kostar 2.10 € och sen något att äta och dricka så det är inte så dyrt.

 

[LadyCovergirl]

Hon är 14 år. Är nog läge att kanske höja månadspengen. Ett biobesök går ju nästan på hela pengen om hon vill ha popcorn och dryck också. Tyvärr är hon tokig i smink och köper mycket sånt. Och då räcker ju pengen inte till något. Det finns alltid mat hemma att värma. Men jag är ju inte hemma dagtid så jag kan inte styra där. Badet kostar 2.10 € och sen något att äta och dricka så det är inte så dyrt.

Om hon nu är tokig i smink och lägger mycket pengar på det så kanske hon får dra ner på biobesöken istället. Man kan inte göra allting man vill. Eller ja, de flesta av oss kan åtminstone inte det. Kan vara läge för tösen att få insikt i det där med att prioritera.

 

[TinyWiny]

Hon är 14 år. Är nog läge att kanske höja månadspengen. Ett biobesök går ju nästan på hela pengen om hon vill ha popcorn och dryck också. Tyvärr är hon tokig i smink och köper mycket sånt. Och då räcker ju pengen inte till något. Det finns alltid mat hemma att värma. Men jag är ju inte hemma dagtid så jag kan inte styra där. Badet kostar 2.10 € och sen något att äta och dricka så det är inte så dyrt.

Jag tror att du ska tänka om lite. Det jag läser mellan raderna är att du har dåligt samvete för något och försöker kompensera det. Nu vet jag inte om det är så, jag kan ha tolkat dig helt fel men ingen mår bra av den typen av förhållande för det blir så löst allting. Fundera på hur mycket som faktiskt är rimligt att lägga på onödiga saker. Hur mycket gör du själv av med på sådant? Du kan inte tänka så att pengarna inte räcker till något utan ni måste båda två rätta er efter den ekonomi ni har och det är inte rimligt att ditt barn ska kunna göra "vad som helst" när det är mycket pengar för dig att betala böterna.

Hon är tillräckligt stor för att bli insatt i eran ekonomi och att sedan få en rimlig summa varje månad som ska räcka till allt hon vill göra. När de pengarna är slut så är de slut och det finns inga mer att hämta utan hon måste lära sig att prioritera. Det kommer ta ett tag och hon kan behöva viss hjälp och stöttning med hushållningen men hellre att hon lär sig det nu än som vuxen.

Vill hon sedan lägga sina pengar på att äta ute istället för att värma mat hemma är det helt upp till henne men mer pengar ska inte ramla in oavsett.

 

[alazzi]

Jag tror att du ska tänka om lite. Det jag läser mellan raderna är att du har dåligt samvete för något och försöker kompensera det. Nu vet jag inte om det är så, jag kan ha tolkat dig helt fel men ingen mår bra av den typen av förhållande för det blir så löst allting. Fundera på hur mycket som faktiskt är rimligt att lägga på onödiga saker. Hur mycket gör du själv av med på sådant? Du kan inte tänka så att pengarna inte räcker till något utan ni måste båda två rätta er efter den ekonomi ni har och det är inte rimligt att ditt barn ska kunna göra "vad som helst" när det är mycket pengar för dig att betala böterna.

Hon är tillräckligt stor för att bli insatt i eran ekonomi och att sedan få en rimlig summa varje månad som ska räcka till allt hon vill göra. När de pengarna är slut så är de slut och det finns inga mer att hämta utan hon måste lära sig att prioritera. Det kommer ta ett tag och hon kan behöva viss hjälp och stöttning med hushållningen men hellre att hon lär sig det nu än som vuxen.

Vill hon sedan lägga sina pengar på att äta ute istället för att värma mat hemma är det helt upp till henne men mer pengar ska inte ramla in oavsett.

Huvudet på spiken! Det ständiga dåliga samvetet. Jag curlar och försöker alltid göra allt enklare för dottern.

 

[alazzi]

Hur gammal är hon?
Jag tror inte heller det finns någon enkel lösning så du har nog fått bra tips men kanske skulle de hjälpa henne om hon skulle ha mer ansvar för pengar dvs att du kanske höjer veckopengen något (och gör det till månadspeng?) för att sedan också sluta lämna pengar hemma utan låta henne ansvara för sina kostnader helt. Därmed inte sagt att du inte ska hjälpe henne när hon hamnar i kris som när hon får böter men med större summa pengar åt gången så har hon större valmöjlighet och då känns det säkert också mer om hon måste offra en stor del på böterna även om du kan hjälpa till med en del av pengen.

Jag själv flyttade hemifrån när jag var 15 pga gymnasium.
Då fick jag mitt studiebidrag 950kr(sista året höjdes det till 1150kr tro ja). Mamma (också ensamstående med begränsad ekonomi) betalade lägenheten, fyllde upp med basvaror och skickade med några matlådor varje vecka men annars stod jag för alla mina levnadskostnader själv.
Jag kunde absolut be mamma om pengar om det va något väldigt särskilt men inte för att jag gjort upp mina pengar i förtid på skräp eller slarv typ
Ville jag ha något extra hade jag alternativet att skaffa mig ett jobb på sidan av studierna men i ärlighetensnamn var jag för lat för det så då drog jag hellre in på mina utgifter och var NOGA med vad jag handlade.
Jag skulle aldrig vågat slarva med mina pengar (trots att jag än idag inte är så noga med så mycket annat och är allmänt förrvirrad faktiskt ) men det var ju jag det, vet ju inte hur din dotter skulle göra med liknande förutsättningar men på det du skriver låter hon ju överlag ansvarsfull bara att hon nu blivit lite slarvig/nonchalant så då kanske mitt tips kan vara något.
Men kolla med henne också så att det inte är just att hon åker med kompisen och hon på nåttvis blir hetsad/provocerad att kliva på tåget trots att hon inte har kortet med sig.

Vem vet, om detta "bara" gäller böterna kanske hon nu skärper till sig på egen hand också bara för att det är jobbigt att behöva se dig besviken.
Lycka till.

Kompisen är ännu slarvigare...Det tappas mobiltelefoner och det glöms läxböcker och kort . Men tyska föräldar är hårda (för hårda tycker jag) och kompisen måste t.ex vara utan telefon nu tills hon har sparat ihop pengar till en ny. Jag vet inte hur mycket månadspeng kompisen får men att spara ihop till en ny telefon tar lång tid.

 

[Lovisaleonora]

Huvudet på spiken! Det ständiga dåliga samvetet. Jag curlar och försöker alltid göra allt enklare för dottern.

Du gör henne en enorm björntjänst. Hon måste få en chans att förstå hur man prioriterar i livet, som vuxen människa. Vill jag köpa en svindyr mascara, eller vill jag gå på bio? Vill jag tanka bilen och avstå från middagen ute, eller vill jag käka på restaurang och cykla till jobbet? Vill jag köpa den där klänningen och leva på nudlar resten av månaden?

Den som växer upp med förståelse för pengars värde har det betydligt lättare senare i livet, när andra hamnar i Lyxfällan och konsumerar sönder hela sin ekonomi. Hur ska hon lära sig om hon alltid får det hon vill ha, och aldrig behöver lära sig att det inte kommer någon kommunstyrd allmosa om hon som vuxen tappar sitt busskort?

Jag tycker det är fullt rimligt att som 14-åring ta ansvar för sina egna prylar, som t ex en mobiltelefon. Tappar man den får man spara ihop till en billigare begagnad eller längre om man vill ha en ny och dyr.

 

[TinyWiny]

Huvudet på spiken! Det ständiga dåliga samvetet. Jag curlar och försöker alltid göra allt enklare för dottern.

Men du. Du behöver inte skriva ut något här som inte känns bekvämt och jag förstår hur du tänker men inget blir bättre av att göra så. Det svider i hjärtat när ens barn blir sårat och det inte blev som man trodde oavsett anledning till att det blev så och då vill man vagga, krama, trösta och linda in i bomull så inget ont ska hända mer men det är inte rätt väg att gå att curla. Rätt väg att gå är att visa henne hur hon blir en självständig stark kvinna med koll på läget och det gör du genom att göra dig själv synlig, inte genom att göra dig till en osynlig varelse med plånbok. Sätt gränser runt dig själv och våga stå för den du är. Ert förhållande kommer bli så mycket bättre när hon ser dig som en människa och du kommer må mycket bättre när du inte ständigt bär på det dåliga samvetet, mår dåligt och curlar. Det är som det är. Alla besvikelser, sorger och elände till trots så går det att acceptera att visst, det är/var såhär men jag ska ändå leva mitt liv efter bästa förmåga. Du måste släppa allt som varit och leva nu. Jag har för mig att jag rekommenderade sidan sorg.se och boken sorgbearbetning till dig en gång? Läste du den? Om jag minns fel så rekommenderar jag dig verkligen att läsa den. Jag ställer jättegärna upp som lyssnare om du vill.

En jättestor varm kram