Sv: Skillnad på att ha 1 lr 2 katter?
Som med alla tamdjur måste man kompromissa med "naturligheten" det är inte naturligt för en häst att ridas eller en hund att gå i koppel heller, men vi valde att domesticera djuren.
Kompromissa? Tja, till viss del möjligtvis. Efter som att vårat samhälle dumt nog inte är anpassat för alla världens varelser. Men när vi nu har möjligheten att ge katten den frihet den ändå har rätt till - varför ens tänka tanken att hålla den instängd? För sin egen skull?
Hästen är inte anpassad att ridas och katten var från början inte i människans vård. Därför är jag av åsikten att dessa saker ska vara frivilliga. Av den anledningen ger jag min katt friheten att komma och gå som den vill, precis som jag låter min häst röra sig fritt utomhus i en stor hage och rider honom utan huvudlag så att han själv har möjligheten att säga ifrån. Jag tvingar aldrig min häst att ridas, varför skulle jag göra det? Jag rider för nöjets skull, vem finner nöje i att tvinga en annan varelse?
Ang. lagen. Ja om grannarna anser att katten gör skada så kanske man inte bor lämpligt till för att ha katt. Eller så får man skaffa en katt som inte vill gå ut. Många raskatter har ett mindre behov att vara utomhus. Men har man en katt som vill gå ut så anser jag att man plågar det om man håller den inne.
Varför tror jag att katter ofta vantrivs inne? Tja, katter är djur som rör sig mycket på stora områden. De har revir, men dessa revir är sällan så små som 100kvm.. Alla katter har inte samma behov. Men med tanke på hur de är gjorda att leva, och lever när dom får, så förstår nog vem som helst att chansen att en katt vantrivs på en så liten yta som det är i ett hus, är ganska stor. Framförallt om det inte är en raskatt vars instinkter tonats ner genom aveln.
Du bor mao inte lämpligt för att ha utekatt. Var jag du så skulle jag inte skaffa katt. Men jag anser inte att det är fel att ha innekatt, sålänge det är något som katten själv väljer. Om jag inte kunde låta min katt gå ut, och jag visste att han vile det, så skulle jag lämna honom i ett hem som passade honom bättre, eller flytta. Vilket vi också gjort. Vi fick brådska att hitta hus på landet när vi fick hem min senaste misse. Just av den anledningen att jag inte vågae släppa ut en sån tillgiven och orrädd ungkatt i det området där vi bodde.
Och bodde jag så, utan möjlighet att flytta, så hade jag skaffat mig en raskatt för att chansen att jag skulle behöva göra mig av med den skulle vara så liten som möjligt. För min och kattens skull. För visst älskar jag mina djur, högt.
Vi har fö. hund också. Och där kan jag tycka att de kanske inte riktigt går att jämföras med vargar på alla sätt med tanke på hur länge vi hållit dem som vi gör idag. Jag hade aldrig själv skaffat hund just pga att jag inte kan garantera hans välmående. Men han kom på köpet med sambon.
Och dessutom får han, som tur är, vara med honom på jobbet på dagarna. Trots att han aldrig har haft problem med att vara ensam. Efter som att det ultimata är att få vara med flocken, och ffa ledaren. Och han går aldrig i koppel, om man inte vistas på platser där det krävs från omgivningen.