Skillnad mellan hund och andra djur

[Emma-pemma]

Häromdagen kom en annons från en hunduppfödare i min närhet om nyfödda valpar som skulle vara leveransklara i mitten av december. Det fick mig att börja undra över synen på hundar jämfört med andra djur. Jag tänker att många på det här forumet har fler djur än hund, tex häst och katt, och kan ge bra reflektioner över mina funderingar.

Förr vande man av föl vid 4 månader, eftersom mamman skulle i arbete i jordbruket. De senaste 20-30 åren har den gränsen flyttats fram, eftersom man ser att fölet har ett behov av stoet även när det kan äta gräs/hö. Avvänjningen sker annars naturligt vid 8-10 månaders ålder, och man har i större utsträckning börjat låta fölungen gå kvar vid stoets sida så länge.
Förr skickades kattungar iväg vid alla möjliga tidpunkter. Det viktiga var att de var söta så att den mottagande familjen ville ha dem. När jag var ung fanns det kattungar som lämnades iväg redan vid 6-7 veckors ålder. Så småningom upptäckte man att det var för tidigt, även om katten överlevde, och numera är det 12 veckor som gäller.

De nyfödda valparna i annonsen ser av datumen ut att vara leveransklara vid ca 8 veckors ålder. Vid den åldern är valpar otroligt små, alla är inte ens rumsrena. "Naturligt" för en hund att lämna tiken/flocken får man kanske jämföra med varg, och det är väl när de börjar bli könsmogna? Pågår någon debatt inom hundkretsar om att låta valparna vara kvar med tiken under längre tid? Ni som har hund, och andra djur att jämföra med, vad ser ni för likheter och skillnader? Om valparna går kvar med tiken, när börjar hon då stöta dem ifrån sig?

 

[Wingates]

Häromdagen kom en annons från en hunduppfödare i min närhet om nyfödda valpar som skulle vara leveransklara i mitten av december. Det fick mig att börja undra över synen på hundar jämfört med andra djur. Jag tänker att många på det här forumet har fler djur än hund, tex häst och katt, och kan ge bra reflektioner över mina funderingar.

Förr vande man av föl vid 4 månader, eftersom mamman skulle i arbete i jordbruket. De senaste 20-30 åren har den gränsen flyttats fram, eftersom man ser att fölet har ett behov av stoet även när det kan äta gräs/hö. Avvänjningen sker annars naturligt vid 8-10 månaders ålder, och man har i större utsträckning börjat låta fölungen gå kvar vid stoets sida så länge.
Förr skickades kattungar iväg vid alla möjliga tidpunkter. Det viktiga var att de var söta så att den mottagande familjen ville ha dem. När jag var ung fanns det kattungar som lämnades iväg redan vid 6-7 veckors ålder. Så småningom upptäckte man att det var för tidigt, även om katten överlevde, och numera är det 12 veckor som gäller.

De nyfödda valparna i annonsen ser av datumen ut att vara leveransklara vid ca 8 veckors ålder. Vid den åldern är valpar otroligt små, alla är inte ens rumsrena. "Naturligt" för en hund att lämna tiken/flocken får man kanske jämföra med varg, och det är väl när de börjar bli könsmogna? Pågår någon debatt inom hundkretsar om att låta valparna vara kvar med tiken under längre tid? Ni som har hund, och andra djur att jämföra med, vad ser ni för likheter och skillnader? Om valparna går kvar med tiken, när börjar hon då stöta dem ifrån sig?

Upplever att många tikar är rätt trötta på sina valpar i den åldern, samt att valparna är ju avvanda då.
Hos hund handlar det ju delvis om att deras socialiseringsfönster är från till typ 16 veckor och det skulle krävas enormt mycket av uppfödaren om de ska få en lika bra start där som hos köparen.

Upplevde att flytten var tuffare för båda de jag tog som unghundar än den jag tog som valp faktiskt, iom att de är mer fästa vid sin uppfödare då.

 

[Roheryn]

Häromdagen kom en annons från en hunduppfödare i min närhet om nyfödda valpar som skulle vara leveransklara i mitten av december. Det fick mig att börja undra över synen på hundar jämfört med andra djur. Jag tänker att många på det här forumet har fler djur än hund, tex häst och katt, och kan ge bra reflektioner över mina funderingar.

Förr vande man av föl vid 4 månader, eftersom mamman skulle i arbete i jordbruket. De senaste 20-30 åren har den gränsen flyttats fram, eftersom man ser att fölet har ett behov av stoet även när det kan äta gräs/hö. Avvänjningen sker annars naturligt vid 8-10 månaders ålder, och man har i större utsträckning börjat låta fölungen gå kvar vid stoets sida så länge.
Förr skickades kattungar iväg vid alla möjliga tidpunkter. Det viktiga var att de var söta så att den mottagande familjen ville ha dem. När jag var ung fanns det kattungar som lämnades iväg redan vid 6-7 veckors ålder. Så småningom upptäckte man att det var för tidigt, även om katten överlevde, och numera är det 12 veckor som gäller.

De nyfödda valparna i annonsen ser av datumen ut att vara leveransklara vid ca 8 veckors ålder. Vid den åldern är valpar otroligt små, alla är inte ens rumsrena. "Naturligt" för en hund att lämna tiken/flocken får man kanske jämföra med varg, och det är väl när de börjar bli könsmogna? Pågår någon debatt inom hundkretsar om att låta valparna vara kvar med tiken under längre tid? Ni som har hund, och andra djur att jämföra med, vad ser ni för likheter och skillnader? Om valparna går kvar med tiken, när börjar hon då stöta dem ifrån sig?

Jag har häst, hund och katt.

Med häst tänker jag att de först ska "lära sig att vara häst" med sin mamma och i sin flock. Jag har ett 6 mån föl nu och hon blir ju lite hanterad av oss människor men 99,9% av tiden tillbringar hon med sin mamma och övriga ston o föl i flocken. Och så kommer det vara tills hon är 3-4 år och ska ridas in (inte att hon går med mamma så länge, men att hon går i flock). Med ett djur som blir så stort och kraftfullt som en häst känns det ganska bra att artfränder står för uppfostran och att lära de unga lite hyfs innan vi små klena människor ska ta oss an dem

Katter har jag väl inga direkta åsikter om, det är det djurslag av dem jag har som jag kan minst om. "Lilla katten" som jag haft sen hon var kattunge blev levererad till mig när hon var 12 veckor och det har funkat fint. Hon kissade på fel ställe (dvs inte i lådan) 2-3 gånger under första veckan hon bodde hos mig, därefter varit 100% rumsren. Hon var absolut rädd och överväldigad av situationen när hon kom, men vande sig snabbt. Hon är 3½ år nu.

Den av hundarna som vi haft sen han var valp kom när han var 11 veckor. Då var mamman redan dödstrött på valparna och några av dem hade redan flyttat. Vår lilla valp var pigg, nyfiken och trygg - verkade inte tycka det var det minsta läskigt att flytta från mamma o syskon. Han har verkligen känts som "vår hund" från dag 1 och som @Wingates nämner så är det bra för socialiseringsprocessen att de får flytta till sin familj innan de blir "för gamla". Hunden är det mest domestiserade djuret som finns och även om vargar ju kanske behåller sina unga i flocken tills de är könsmogna så sker ju då socialiseringen inom vargflocken. Vilket såklart är önskvärt för ett djur i det vilda, men vi vill ju att hunden socialiseras in i sin människoflock snarare än i en hundflock!

 

[SiZo]

Häromdagen kom en annons från en hunduppfödare i min närhet om nyfödda valpar som skulle vara leveransklara i mitten av december. Det fick mig att börja undra över synen på hundar jämfört med andra djur. Jag tänker att många på det här forumet har fler djur än hund, tex häst och katt, och kan ge bra reflektioner över mina funderingar.

Förr vande man av föl vid 4 månader, eftersom mamman skulle i arbete i jordbruket. De senaste 20-30 åren har den gränsen flyttats fram, eftersom man ser att fölet har ett behov av stoet även när det kan äta gräs/hö. Avvänjningen sker annars naturligt vid 8-10 månaders ålder, och man har i större utsträckning börjat låta fölungen gå kvar vid stoets sida så länge.
Förr skickades kattungar iväg vid alla möjliga tidpunkter. Det viktiga var att de var söta så att den mottagande familjen ville ha dem. När jag var ung fanns det kattungar som lämnades iväg redan vid 6-7 veckors ålder. Så småningom upptäckte man att det var för tidigt, även om katten överlevde, och numera är det 12 veckor som gäller.

De nyfödda valparna i annonsen ser av datumen ut att vara leveransklara vid ca 8 veckors ålder. Vid den åldern är valpar otroligt små, alla är inte ens rumsrena. "Naturligt" för en hund att lämna tiken/flocken får man kanske jämföra med varg, och det är väl när de börjar bli könsmogna? Pågår någon debatt inom hundkretsar om att låta valparna vara kvar med tiken under längre tid? Ni som har hund, och andra djur att jämföra med, vad ser ni för likheter och skillnader? Om valparna går kvar med tiken, när börjar hon då stöta dem ifrån sig?

Det är väldigt svårt att jämföra hundar med någon annan domesticerad art. Och man kan inte jämföra dem med vargar - de är helt enkelt för annorlunda mot vargar.

Hundar har i regel inte lika stort behov av artfränder som tex vargar och hästar har. De är så otroligt starkt domesticerade att de flesta raserna vill hellre umgås med oss människor än med andra hundar. Mamman är i regel rätt trött på dem när de är 8 veckor, så att det är andra flockmedlemmar som tar hand om valparna är inte speciellt konstigt, skillnaden här är att valpen byter familj.

De flesta 8 veckors valpar är inte rumsrena, hur mycket som beror på uppfödare och faktiskt förmåga vet jag inte. Mina var i stort sett rumsrena som 8 veckor gamla, jag började träna dem som 4 veckors. Men jag tror att de flesta uppfödare inte tränar valparna i rumsrenhet alls, så det är något man helt enkelt får räkna med att göra själv, och det kan ta tid.

Sen kan det säkert finnas individer som inte är redo som 8 veckors, men det normala är att de är redo då.

 

[Migo]

Häromdagen kom en annons från en hunduppfödare i min närhet om nyfödda valpar som skulle vara leveransklara i mitten av december. Det fick mig att börja undra över synen på hundar jämfört med andra djur. Jag tänker att många på det här forumet har fler djur än hund, tex häst och katt, och kan ge bra reflektioner över mina funderingar.

Förr vande man av föl vid 4 månader, eftersom mamman skulle i arbete i jordbruket. De senaste 20-30 åren har den gränsen flyttats fram, eftersom man ser att fölet har ett behov av stoet även när det kan äta gräs/hö. Avvänjningen sker annars naturligt vid 8-10 månaders ålder, och man har i större utsträckning börjat låta fölungen gå kvar vid stoets sida så länge.
Förr skickades kattungar iväg vid alla möjliga tidpunkter. Det viktiga var att de var söta så att den mottagande familjen ville ha dem. När jag var ung fanns det kattungar som lämnades iväg redan vid 6-7 veckors ålder. Så småningom upptäckte man att det var för tidigt, även om katten överlevde, och numera är det 12 veckor som gäller.

De nyfödda valparna i annonsen ser av datumen ut att vara leveransklara vid ca 8 veckors ålder. Vid den åldern är valpar otroligt små, alla är inte ens rumsrena. "Naturligt" för en hund att lämna tiken/flocken får man kanske jämföra med varg, och det är väl när de börjar bli könsmogna? Pågår någon debatt inom hundkretsar om att låta valparna vara kvar med tiken under längre tid? Ni som har hund, och andra djur att jämföra med, vad ser ni för likheter och skillnader? Om valparna går kvar med tiken, när börjar hon då stöta dem ifrån sig?

Min ras är absolut redo att flytta vid 8 veckor. Hundar är INTE vargar.

Min tik hade fem av sina valpar kvar hemma i ett par år. Hon avvande dem ganska bestämt vid 7-9 veckor, och efter det hade hon nog gärna sett att de försvann.

 

[tuaphua]

Häromdagen kom en annons från en hunduppfödare i min närhet om nyfödda valpar som skulle vara leveransklara i mitten av december. Det fick mig att börja undra över synen på hundar jämfört med andra djur. Jag tänker att många på det här forumet har fler djur än hund, tex häst och katt, och kan ge bra reflektioner över mina funderingar.

Förr vande man av föl vid 4 månader, eftersom mamman skulle i arbete i jordbruket. De senaste 20-30 åren har den gränsen flyttats fram, eftersom man ser att fölet har ett behov av stoet även när det kan äta gräs/hö. Avvänjningen sker annars naturligt vid 8-10 månaders ålder, och man har i större utsträckning börjat låta fölungen gå kvar vid stoets sida så länge.
Förr skickades kattungar iväg vid alla möjliga tidpunkter. Det viktiga var att de var söta så att den mottagande familjen ville ha dem. När jag var ung fanns det kattungar som lämnades iväg redan vid 6-7 veckors ålder. Så småningom upptäckte man att det var för tidigt, även om katten överlevde, och numera är det 12 veckor som gäller.

De nyfödda valparna i annonsen ser av datumen ut att vara leveransklara vid ca 8 veckors ålder. Vid den åldern är valpar otroligt små, alla är inte ens rumsrena. "Naturligt" för en hund att lämna tiken/flocken får man kanske jämföra med varg, och det är väl när de börjar bli könsmogna? Pågår någon debatt inom hundkretsar om att låta valparna vara kvar med tiken under längre tid? Ni som har hund, och andra djur att jämföra med, vad ser ni för likheter och skillnader? Om valparna går kvar med tiken, när börjar hon då stöta dem ifrån sig?

Min uppfödare brukar skicka iväg valparna vid ca 8 veckor normalt. Hon vet att det funkar med både valpar och tikar.
Min sista hund var dock ur en linje som kan behöva mer tid på sig mentalt. Så vi fick vänta 1-2 v till med att hämta henne mot hur det normalt är. Och det tror jag nu när jag känner hunden var klokt. Hon var klar då och är en trygg kompis. Men även jag har märkt att hon behövt lite långsammare inlärning med en del saker i jämförelse med tex sin halvsyrra. Skönt med uppfödare med både rutin och kunskap om sina linjer!

 

[Kajsalisa]

Oj jösses, jag har då aldrig haft en valp som saknar mamma eller syskon
Snarare är både valp och mamma glada över att slippa varandra vid 8 veckor.
Men visst finns det dom som tycker valparna ska stanna till 12 veckors ålder, jag undrar mest vad valparna ska göra dom 4 veckorna.

 

[MML]

Jag tror att det är väldigt svårt att jämföra med andra arter på det sättet. De utvecklas så olika och har så olika behov och förmågor.

Hund är det enda djur jag haft sedan "bebis-ålder". En 8-veckor ung valp är visserligen liten, men mammorna är i regel ganska nöjda med att bli av med valparna då. I regel är valparna avvanda vid 8 veckor, d. v. s. de "behöver" inte sin mamma för mat längre. De är mitt i en period då de har lätt för att skapa nya kontakter och är nyfikna på världen, så det är ett bra läge för att "flytta hemifrån"/flytta till sitt eget hem.

 

[Piaff]

Min kompis har gärna kvar sina valpar till ca 10 veckor, men inte så mycket längre än så, mamman är döless på dem då och det är bättre att köparen får bonda då än att de ska vara ännu mer med uppfödaren än de redan varit. Det hade kanske varit annorlunda om de fortfarande hade behov av mamman då men hundmammorna brukar redan ha vant av sina valpar själva då.

 

[nullo-modo]

Familjen har fått hem hundar som varit från 8, 10 och 12 veckor, 5 månader som kommit från uppfödarer.

Får jag som köpare välja så helst mellan 3 till 4 månader men inte stött på problem med något av det. Har väl varit 1 valp på 8 veckor som visst missnöje i början genom att gå runt och pipa.

 

[Grazing]

Häromdagen kom en annons från en hunduppfödare i min närhet om nyfödda valpar som skulle vara leveransklara i mitten av december. Det fick mig att börja undra över synen på hundar jämfört med andra djur. Jag tänker att många på det här forumet har fler djur än hund, tex häst och katt, och kan ge bra reflektioner över mina funderingar.

Förr vande man av föl vid 4 månader, eftersom mamman skulle i arbete i jordbruket. De senaste 20-30 åren har den gränsen flyttats fram, eftersom man ser att fölet har ett behov av stoet även när det kan äta gräs/hö. Avvänjningen sker annars naturligt vid 8-10 månaders ålder, och man har i större utsträckning börjat låta fölungen gå kvar vid stoets sida så länge.
Förr skickades kattungar iväg vid alla möjliga tidpunkter. Det viktiga var att de var söta så att den mottagande familjen ville ha dem. När jag var ung fanns det kattungar som lämnades iväg redan vid 6-7 veckors ålder. Så småningom upptäckte man att det var för tidigt, även om katten överlevde, och numera är det 12 veckor som gäller.

De nyfödda valparna i annonsen ser av datumen ut att vara leveransklara vid ca 8 veckors ålder. Vid den åldern är valpar otroligt små, alla är inte ens rumsrena. "Naturligt" för en hund att lämna tiken/flocken får man kanske jämföra med varg, och det är väl när de börjar bli könsmogna? Pågår någon debatt inom hundkretsar om att låta valparna vara kvar med tiken under längre tid? Ni som har hund, och andra djur att jämföra med, vad ser ni för likheter och skillnader? Om valparna går kvar med tiken, när börjar hon då stöta dem ifrån sig?

Dom uppfödarna jag köpt hund av har inte låtit en hämta valparna innan 12 veckor, tycker det är en bra ålder.

 

[Red_Chili]

De nyfödda valparna i annonsen ser av datumen ut att vara leveransklara vid ca 8 veckors ålder. Vid den åldern är valpar otroligt små, alla är inte ens rumsrena. "Naturligt" för en hund att lämna tiken/flocken får man kanske jämföra med varg, och det är väl när de börjar bli könsmogna? Pågår någon debatt inom hundkretsar om att låta valparna vara kvar med tiken under längre tid? Ni som har hund, och andra djur att jämföra med, vad ser ni för likheter och skillnader? Om valparna går kvar med tiken, när börjar hon då stöta dem ifrån sig?

Tikarna brukar börja lessna på valparna när de börjar få tänder och springa runt som galenpannor. När de är kanske 6 veckor så brukar tiken tycka att det är skönt med åtminstone pauser från de små. Det är ju lite olika mellan olika tikar också.

Uppfödaren jag hjälpt till hos låter i regel valparna flytta när de är 8 veckor, men av olika anledningar blir valpar kvar längre ibland. Ju längre valparna blir kvar, desto större krav ställer det på uppfödaren att träna valparna, socialisera dem osv. Det är lättast, även för valparna, om de flyttar relativt tidigt.

Att valpar får flytta när de är 8 veckor och kattungar när de är 12 veckor är baserat på i vilken takt de utvecklas, när de har sina olika faser av socialiseringsperioder m.m. Valpar växer och utvecklas snabbt! Hundar är inte vargar, och att ha som regel att låta hela kullar bo hos uppfödare tills hundarna är könsmogna finns det absolut ingen fördel med. Tvärt om hade det nog varit väldigt dåligt i de allra flesta fall.

För egen del har hundarna varit i olika åldrar när de kommit till mig. Jag har tagit tre vuxna omplaceringar, valparna har varit 9 veckor, 8 veckor och typ 4 månader. Upplevde att 9 veckor var perfekt. 8 veckor gamla är de fortfarande pyttesmå, men bara på en vecka hinner mycket hända. Nu har jag vuxna hundar som hjälper till med valparna, men med första valpen var det guld värt att valpen fått en vecka extra att "vara hund" med andra. 9 veckorsvalpen behövde inte heller ut riktigt lika ofta som 8veckorsvalpen. Men, det kan såklart vara individuella skillnader mellan dem ändå och det är inte säkert att det hade blivit enklare för att jag tagit båda vid 9 veckor. Efter någon vecka har det inte varit någon skillnad alls som kan kopplas till när jag tog hem dem.

 

[LaMagia]

De nyfödda valparna i annonsen ser av datumen ut att vara leveransklara vid ca 8 veckors ålder. Vid den åldern är valpar otroligt små, alla är inte ens rumsrena. "Naturligt" för en hund att lämna tiken/flocken får man kanske jämföra med varg, och det är väl när de börjar bli könsmogna? Pågår någon debatt inom hundkretsar om att låta valparna vara kvar med tiken under längre tid? Ni som har hund, och andra djur att jämföra med, vad ser ni för likheter och skillnader? Om valparna går kvar med tiken, när börjar hon då stöta dem ifrån sig?

Först och främst, om man förväntar sig att få hem en rumsren valp så får man nog vänta några månader till.
Jag vill gärna ha hem valpen när den är 8 veckor och jag säljer även mina valpar när de är 8 veckor. Jag vet att det finns uppfödare som har kvar valparna tills de är 10 veckor, men jag tycker att mina valpar är gamla nog att flytta hemifrån när de är 8 veckor. Mina valpar har ofta slutat dia då och tiken har heller ingen mjölk kvar. Jag sinar alltså aldrig tiken utan det sker naturligt när valparna äter mer riktig mat och diar mindre.
Jag har ofta sparat en valp ur de kullar jag haft och den har ju då vuxit upp med mamma och de andra hundarna i flocken. Jag upplever inte att tiken alls stöter bort sina valpar, men hon sätter ju gränser och lär dem hundspråk. Detta börjar ju långt innan 8 veckors ålder.

 

[Puffindog]

Häromdagen kom en annons från en hunduppfödare i min närhet om nyfödda valpar som skulle vara leveransklara i mitten av december. Det fick mig att börja undra över synen på hundar jämfört med andra djur. Jag tänker att många på det här forumet har fler djur än hund, tex häst och katt, och kan ge bra reflektioner över mina funderingar.

Förr vande man av föl vid 4 månader, eftersom mamman skulle i arbete i jordbruket. De senaste 20-30 åren har den gränsen flyttats fram, eftersom man ser att fölet har ett behov av stoet även när det kan äta gräs/hö. Avvänjningen sker annars naturligt vid 8-10 månaders ålder, och man har i större utsträckning börjat låta fölungen gå kvar vid stoets sida så länge.
Förr skickades kattungar iväg vid alla möjliga tidpunkter. Det viktiga var att de var söta så att den mottagande familjen ville ha dem. När jag var ung fanns det kattungar som lämnades iväg redan vid 6-7 veckors ålder. Så småningom upptäckte man att det var för tidigt, även om katten överlevde, och numera är det 12 veckor som gäller.

De nyfödda valparna i annonsen ser av datumen ut att vara leveransklara vid ca 8 veckors ålder. Vid den åldern är valpar otroligt små, alla är inte ens rumsrena. "Naturligt" för en hund att lämna tiken/flocken får man kanske jämföra med varg, och det är väl när de börjar bli könsmogna? Pågår någon debatt inom hundkretsar om att låta valparna vara kvar med tiken under längre tid? Ni som har hund, och andra djur att jämföra med, vad ser ni för likheter och skillnader? Om valparna går kvar med tiken, när börjar hon då stöta dem ifrån sig?

Hos kattungar är 12 veckor absoluta minimum, men många seriösa uppfödare väntar så långt som 14-16 veckor. Katter har tur nog inte samma sorts träning eller behov som valpar har när det kommer till rumsrenhet, miljö och socialisering.