Skillnad mellan hund och andra djur

[Emma-pemma]

Häromdagen kom en annons från en hunduppfödare i min närhet om nyfödda valpar som skulle vara leveransklara i mitten av december. Det fick mig att börja undra över synen på hundar jämfört med andra djur. Jag tänker att många på det här forumet har fler djur än hund, tex häst och katt, och kan ge bra reflektioner över mina funderingar.

Förr vande man av föl vid 4 månader, eftersom mamman skulle i arbete i jordbruket. De senaste 20-30 åren har den gränsen flyttats fram, eftersom man ser att fölet har ett behov av stoet även när det kan äta gräs/hö. Avvänjningen sker annars naturligt vid 8-10 månaders ålder, och man har i större utsträckning börjat låta fölungen gå kvar vid stoets sida så länge.
Förr skickades kattungar iväg vid alla möjliga tidpunkter. Det viktiga var att de var söta så att den mottagande familjen ville ha dem. När jag var ung fanns det kattungar som lämnades iväg redan vid 6-7 veckors ålder. Så småningom upptäckte man att det var för tidigt, även om katten överlevde, och numera är det 12 veckor som gäller.

De nyfödda valparna i annonsen ser av datumen ut att vara leveransklara vid ca 8 veckors ålder. Vid den åldern är valpar otroligt små, alla är inte ens rumsrena. "Naturligt" för en hund att lämna tiken/flocken får man kanske jämföra med varg, och det är väl när de börjar bli könsmogna? Pågår någon debatt inom hundkretsar om att låta valparna vara kvar med tiken under längre tid? Ni som har hund, och andra djur att jämföra med, vad ser ni för likheter och skillnader? Om valparna går kvar med tiken, när börjar hon då stöta dem ifrån sig?

 

[Wingates]

Häromdagen kom en annons från en hunduppfödare i min närhet om nyfödda valpar som skulle vara leveransklara i mitten av december. Det fick mig att börja undra över synen på hundar jämfört med andra djur. Jag tänker att många på det här forumet har fler djur än hund, tex häst och katt, och kan ge bra reflektioner över mina funderingar.

Förr vande man av föl vid 4 månader, eftersom mamman skulle i arbete i jordbruket. De senaste 20-30 åren har den gränsen flyttats fram, eftersom man ser att fölet har ett behov av stoet även när det kan äta gräs/hö. Avvänjningen sker annars naturligt vid 8-10 månaders ålder, och man har i större utsträckning börjat låta fölungen gå kvar vid stoets sida så länge.
Förr skickades kattungar iväg vid alla möjliga tidpunkter. Det viktiga var att de var söta så att den mottagande familjen ville ha dem. När jag var ung fanns det kattungar som lämnades iväg redan vid 6-7 veckors ålder. Så småningom upptäckte man att det var för tidigt, även om katten överlevde, och numera är det 12 veckor som gäller.

De nyfödda valparna i annonsen ser av datumen ut att vara leveransklara vid ca 8 veckors ålder. Vid den åldern är valpar otroligt små, alla är inte ens rumsrena. "Naturligt" för en hund att lämna tiken/flocken får man kanske jämföra med varg, och det är väl när de börjar bli könsmogna? Pågår någon debatt inom hundkretsar om att låta valparna vara kvar med tiken under längre tid? Ni som har hund, och andra djur att jämföra med, vad ser ni för likheter och skillnader? Om valparna går kvar med tiken, när börjar hon då stöta dem ifrån sig?

Upplever att många tikar är rätt trötta på sina valpar i den åldern, samt att valparna är ju avvanda då.
Hos hund handlar det ju delvis om att deras socialiseringsfönster är från till typ 16 veckor och det skulle krävas enormt mycket av uppfödaren om de ska få en lika bra start där som hos köparen.

Upplevde att flytten var tuffare för båda de jag tog som unghundar än den jag tog som valp faktiskt, iom att de är mer fästa vid sin uppfödare då.

 

[Roheryn]

Häromdagen kom en annons från en hunduppfödare i min närhet om nyfödda valpar som skulle vara leveransklara i mitten av december. Det fick mig att börja undra över synen på hundar jämfört med andra djur. Jag tänker att många på det här forumet har fler djur än hund, tex häst och katt, och kan ge bra reflektioner över mina funderingar.

Förr vande man av föl vid 4 månader, eftersom mamman skulle i arbete i jordbruket. De senaste 20-30 åren har den gränsen flyttats fram, eftersom man ser att fölet har ett behov av stoet även när det kan äta gräs/hö. Avvänjningen sker annars naturligt vid 8-10 månaders ålder, och man har i större utsträckning börjat låta fölungen gå kvar vid stoets sida så länge.
Förr skickades kattungar iväg vid alla möjliga tidpunkter. Det viktiga var att de var söta så att den mottagande familjen ville ha dem. När jag var ung fanns det kattungar som lämnades iväg redan vid 6-7 veckors ålder. Så småningom upptäckte man att det var för tidigt, även om katten överlevde, och numera är det 12 veckor som gäller.

De nyfödda valparna i annonsen ser av datumen ut att vara leveransklara vid ca 8 veckors ålder. Vid den åldern är valpar otroligt små, alla är inte ens rumsrena. "Naturligt" för en hund att lämna tiken/flocken får man kanske jämföra med varg, och det är väl när de börjar bli könsmogna? Pågår någon debatt inom hundkretsar om att låta valparna vara kvar med tiken under längre tid? Ni som har hund, och andra djur att jämföra med, vad ser ni för likheter och skillnader? Om valparna går kvar med tiken, när börjar hon då stöta dem ifrån sig?

Jag har häst, hund och katt.

Med häst tänker jag att de först ska "lära sig att vara häst" med sin mamma och i sin flock. Jag har ett 6 mån föl nu och hon blir ju lite hanterad av oss människor men 99,9% av tiden tillbringar hon med sin mamma och övriga ston o föl i flocken. Och så kommer det vara tills hon är 3-4 år och ska ridas in (inte att hon går med mamma så länge, men att hon går i flock). Med ett djur som blir så stort och kraftfullt som en häst känns det ganska bra att artfränder står för uppfostran och att lära de unga lite hyfs innan vi små klena människor ska ta oss an dem

Katter har jag väl inga direkta åsikter om, det är det djurslag av dem jag har som jag kan minst om. "Lilla katten" som jag haft sen hon var kattunge blev levererad till mig när hon var 12 veckor och det har funkat fint. Hon kissade på fel ställe (dvs inte i lådan) 2-3 gånger under första veckan hon bodde hos mig, därefter varit 100% rumsren. Hon var absolut rädd och överväldigad av situationen när hon kom, men vande sig snabbt. Hon är 3½ år nu.

Den av hundarna som vi haft sen han var valp kom när han var 11 veckor. Då var mamman redan dödstrött på valparna och några av dem hade redan flyttat. Vår lilla valp var pigg, nyfiken och trygg - verkade inte tycka det var det minsta läskigt att flytta från mamma o syskon. Han har verkligen känts som "vår hund" från dag 1 och som @Wingates nämner så är det bra för socialiseringsprocessen att de får flytta till sin familj innan de blir "för gamla". Hunden är det mest domestiserade djuret som finns och även om vargar ju kanske behåller sina unga i flocken tills de är könsmogna så sker ju då socialiseringen inom vargflocken. Vilket såklart är önskvärt för ett djur i det vilda, men vi vill ju att hunden socialiseras in i sin människoflock snarare än i en hundflock!

 

[SiZo]

Häromdagen kom en annons från en hunduppfödare i min närhet om nyfödda valpar som skulle vara leveransklara i mitten av december. Det fick mig att börja undra över synen på hundar jämfört med andra djur. Jag tänker att många på det här forumet har fler djur än hund, tex häst och katt, och kan ge bra reflektioner över mina funderingar.

Förr vande man av föl vid 4 månader, eftersom mamman skulle i arbete i jordbruket. De senaste 20-30 åren har den gränsen flyttats fram, eftersom man ser att fölet har ett behov av stoet även när det kan äta gräs/hö. Avvänjningen sker annars naturligt vid 8-10 månaders ålder, och man har i större utsträckning börjat låta fölungen gå kvar vid stoets sida så länge.
Förr skickades kattungar iväg vid alla möjliga tidpunkter. Det viktiga var att de var söta så att den mottagande familjen ville ha dem. När jag var ung fanns det kattungar som lämnades iväg redan vid 6-7 veckors ålder. Så småningom upptäckte man att det var för tidigt, även om katten överlevde, och numera är det 12 veckor som gäller.

De nyfödda valparna i annonsen ser av datumen ut att vara leveransklara vid ca 8 veckors ålder. Vid den åldern är valpar otroligt små, alla är inte ens rumsrena. "Naturligt" för en hund att lämna tiken/flocken får man kanske jämföra med varg, och det är väl när de börjar bli könsmogna? Pågår någon debatt inom hundkretsar om att låta valparna vara kvar med tiken under längre tid? Ni som har hund, och andra djur att jämföra med, vad ser ni för likheter och skillnader? Om valparna går kvar med tiken, när börjar hon då stöta dem ifrån sig?

Det är väldigt svårt att jämföra hundar med någon annan domesticerad art. Och man kan inte jämföra dem med vargar - de är helt enkelt för annorlunda mot vargar.

Hundar har i regel inte lika stort behov av artfränder som tex vargar och hästar har. De är så otroligt starkt domesticerade att de flesta raserna vill hellre umgås med oss människor än med andra hundar. Mamman är i regel rätt trött på dem när de är 8 veckor, så att det är andra flockmedlemmar som tar hand om valparna är inte speciellt konstigt, skillnaden här är att valpen byter familj.

De flesta 8 veckors valpar är inte rumsrena, hur mycket som beror på uppfödare och faktiskt förmåga vet jag inte. Mina var i stort sett rumsrena som 8 veckor gamla, jag började träna dem som 4 veckors. Men jag tror att de flesta uppfödare inte tränar valparna i rumsrenhet alls, så det är något man helt enkelt får räkna med att göra själv, och det kan ta tid.

Sen kan det säkert finnas individer som inte är redo som 8 veckors, men det normala är att de är redo då.

 

[Migo]

Häromdagen kom en annons från en hunduppfödare i min närhet om nyfödda valpar som skulle vara leveransklara i mitten av december. Det fick mig att börja undra över synen på hundar jämfört med andra djur. Jag tänker att många på det här forumet har fler djur än hund, tex häst och katt, och kan ge bra reflektioner över mina funderingar.

Förr vande man av föl vid 4 månader, eftersom mamman skulle i arbete i jordbruket. De senaste 20-30 åren har den gränsen flyttats fram, eftersom man ser att fölet har ett behov av stoet även när det kan äta gräs/hö. Avvänjningen sker annars naturligt vid 8-10 månaders ålder, och man har i större utsträckning börjat låta fölungen gå kvar vid stoets sida så länge.
Förr skickades kattungar iväg vid alla möjliga tidpunkter. Det viktiga var att de var söta så att den mottagande familjen ville ha dem. När jag var ung fanns det kattungar som lämnades iväg redan vid 6-7 veckors ålder. Så småningom upptäckte man att det var för tidigt, även om katten överlevde, och numera är det 12 veckor som gäller.

De nyfödda valparna i annonsen ser av datumen ut att vara leveransklara vid ca 8 veckors ålder. Vid den åldern är valpar otroligt små, alla är inte ens rumsrena. "Naturligt" för en hund att lämna tiken/flocken får man kanske jämföra med varg, och det är väl när de börjar bli könsmogna? Pågår någon debatt inom hundkretsar om att låta valparna vara kvar med tiken under längre tid? Ni som har hund, och andra djur att jämföra med, vad ser ni för likheter och skillnader? Om valparna går kvar med tiken, när börjar hon då stöta dem ifrån sig?

Min ras är absolut redo att flytta vid 8 veckor. Hundar är INTE vargar.

Min tik hade fem av sina valpar kvar hemma i ett par år. Hon avvande dem ganska bestämt vid 7-9 veckor, och efter det hade hon nog gärna sett att de försvann.