G
Galathea
Jag har drabbats av världens skaffavalpångest! I nästa vecka så kanske det kan komma att flytta in en liten valp här hemma, men jag fick plötsligt kalla fötter.
Tänk om jag gör något fel? Tänk om den blir lite av en problemhund pga något jag gör? Tänk om den blir understimulerad eller överstimulerad eller om får ensamhetsvårigheter. Jag kom liksom på alla tusen saker som kan gå fel.
Tänk om jag bara hade tur när jag fick Cerberus. Han var ett litet monster som valp men nu är han världens bästa vovve för mig, vi har i stort sett inte haft problem med någonting. Javisst, han äter lite dåligt ibland och han vill hemskt gärna busa med alla han möter emellanåt. Men han är pigg och glad och kan slappna av, följa med överallt, vara ensam hemma och fungerar med alla sorters hundar. Han är glad i barn trots att jag inte har haft några att öva på och han bryr sig inte nämnvärt om stökiga människor, plötsliga ljud, alkisar och allt annat konstigt man springer på så här i stan.
Men men men, tänk om jag bara haft tur? Jag har liksom inte specifikt övat något av det där, det har i stort sett "bara blivit så". Och nu blev jag plötsligt nervös. Tänk om jag gör något fel! Tänk om jag blir en dålig matte. Hur tänkte ni när ni skaffade valp? Var ni också nervösa? Hur kom ni över det?
Tänk om jag gör något fel? Tänk om den blir lite av en problemhund pga något jag gör? Tänk om den blir understimulerad eller överstimulerad eller om får ensamhetsvårigheter. Jag kom liksom på alla tusen saker som kan gå fel.
Tänk om jag bara hade tur när jag fick Cerberus. Han var ett litet monster som valp men nu är han världens bästa vovve för mig, vi har i stort sett inte haft problem med någonting. Javisst, han äter lite dåligt ibland och han vill hemskt gärna busa med alla han möter emellanåt. Men han är pigg och glad och kan slappna av, följa med överallt, vara ensam hemma och fungerar med alla sorters hundar. Han är glad i barn trots att jag inte har haft några att öva på och han bryr sig inte nämnvärt om stökiga människor, plötsliga ljud, alkisar och allt annat konstigt man springer på så här i stan.
Men men men, tänk om jag bara haft tur? Jag har liksom inte specifikt övat något av det där, det har i stort sett "bara blivit så". Och nu blev jag plötsligt nervös. Tänk om jag gör något fel! Tänk om jag blir en dålig matte. Hur tänkte ni när ni skaffade valp? Var ni också nervösa? Hur kom ni över det?