Jag sällar mig till denna grupp nu. 
Vår D-ponny var halt i omgångar under förra året, och i början av hösten konstaterades att hon har pålagringar i båda framkotorna och ena kotan bak. Hon behandlades med kortison mm, boxvila, sjukhage osv. I november började vi sätta igång henne igen, och vi har tagit det otroligt försiktigt. Ridningen består till stor del av uteritter, men också träningspass på ridbana/ridhus. Ponnyn är glad och framåt när man rider, men ibland märks det ändå en ojämnhet. Vid longering var hon normal i skritt, kort i steget i trav och visade en liten ojämnhet i höger varv. (Kanske en halv grad, knappt skönjbart.) Vi bestämde att hon skulle skrittas 10 dagar, och sedan blev det fruset, så det blev ytterligare 14 dagars skritt. Under denna tid har hon skrittat 20-80 min, både uppsuttet och vid hand. De senaste två veckorna började hon bli odräglig, som hon blir när hon inte får utlopp för energin. Hon går i en stor hage med varierade natur, skog, fält, branter, stenmurar, en bäck och ett kärr, på 4 ha, och hon håller sig inte direkt stilla. Det är en häst som har behov att blåsa ur sig ibland, och om hon inte får det tillgodosett i ridningen fixar hon det i hagen.
Hennes skada är permanent, men nu håller vi på att hitta vilken nivå av arbete hon klarar av. Efter den här perioden med skritt började jag trava lite i måndags. Nu känns hon jättefin, om än otålig och vill helst springa. Vi börjar försiktigt att utöka traven och så småningom galoppen, på rakt spår till att börja med.
Jag har funderat på det här med kosttillskott. Egentligen tror jag inte på det, men när vi hade sista besöket hos veterinären i höstas så föreslog vet att vi skulle ge något tillskott för lederna. När jag frågade vad vi skulle ge kom ett väldigt svävande svar. Nu så här efteråt funderar jag på om vet egentligen tyckte att det var kört för hästen, men ville föreslå något som kunde ge mig hopp. Så alla ni där ute som också är tveksamma till om stora molekyler av glukosamin kan passera tarmslemhinnan ut i blodet och sedan oförändrat ta sig till lederna, har ni något hopp att ge mig?
Tuapua (eller hur hon stavar) har föreslagit riskliolja. Jag har hört nypon. Fler förslag?
Vår D-ponny var halt i omgångar under förra året, och i början av hösten konstaterades att hon har pålagringar i båda framkotorna och ena kotan bak. Hon behandlades med kortison mm, boxvila, sjukhage osv. I november började vi sätta igång henne igen, och vi har tagit det otroligt försiktigt. Ridningen består till stor del av uteritter, men också träningspass på ridbana/ridhus. Ponnyn är glad och framåt när man rider, men ibland märks det ändå en ojämnhet. Vid longering var hon normal i skritt, kort i steget i trav och visade en liten ojämnhet i höger varv. (Kanske en halv grad, knappt skönjbart.) Vi bestämde att hon skulle skrittas 10 dagar, och sedan blev det fruset, så det blev ytterligare 14 dagars skritt. Under denna tid har hon skrittat 20-80 min, både uppsuttet och vid hand. De senaste två veckorna började hon bli odräglig, som hon blir när hon inte får utlopp för energin. Hon går i en stor hage med varierade natur, skog, fält, branter, stenmurar, en bäck och ett kärr, på 4 ha, och hon håller sig inte direkt stilla. Det är en häst som har behov att blåsa ur sig ibland, och om hon inte får det tillgodosett i ridningen fixar hon det i hagen.
Hennes skada är permanent, men nu håller vi på att hitta vilken nivå av arbete hon klarar av. Efter den här perioden med skritt började jag trava lite i måndags. Nu känns hon jättefin, om än otålig och vill helst springa. Vi börjar försiktigt att utöka traven och så småningom galoppen, på rakt spår till att börja med.
Jag har funderat på det här med kosttillskott. Egentligen tror jag inte på det, men när vi hade sista besöket hos veterinären i höstas så föreslog vet att vi skulle ge något tillskott för lederna. När jag frågade vad vi skulle ge kom ett väldigt svävande svar. Nu så här efteråt funderar jag på om vet egentligen tyckte att det var kört för hästen, men ville föreslå något som kunde ge mig hopp. Så alla ni där ute som också är tveksamma till om stora molekyler av glukosamin kan passera tarmslemhinnan ut i blodet och sedan oförändrat ta sig till lederna, har ni något hopp att ge mig?
Tuapua (eller hur hon stavar) har föreslagit riskliolja. Jag har hört nypon. Fler förslag?
.
