Skada på djupa böjsenans förstärkningsband...

[ylvalill]

Nån som har erfarenhet av hästar med skador på djupa böjsenans försträkningsband? Prognos, konvalecens osv? All information emottages tacksamt!

 

[provider]

Jag hade en ponny med skada på djupa bojsenan.. det låter som exakt samma skada! I samma veva så hade den svullna senan skapat sånt tryck att griffelbenet gått av, och han fick opereras. Boxvila en månad, sjukhage 2 månader med skrittning med hand 30 minuter om dagen. Fick borja rida uppsuttet efter 3 månader, skrittade 2 månader 30 minuter och fick sedan borja trava lite smått. Alltså 5 månaders konvalicent innan trav. På återbesoket hade senan dock inte läkt som den skulle gjorts, och avlivning beslutades :-(

Skador på just denna senan är väldigt allvarliga, och går lätt upp igen. Har du drabbats?

 

[Pauling]

Min förra häst fick en skada på djupa böjsenans förstärkningsband. Vi åkte till klinik några dagar efter vi upptäckte skadan (halt och svullen) där de gjorde ultraljud och konstaterade detta. Fick finadyne i 5 dagar. Skrittade uppsuttet i 3 veckor på plant underlag, branta backar, speciellt nedförsbackar var sånt som vi fick order att undvika.

Vid återbesöket var hästen på bättringsvägen, men inte helt bra, vi fick order att fortsätta skritta, 3 veckor senare var det dags för kliniken igen, bättre, men inte helt bra. Vi fortsatte i samma stil 3 veckor till, vid det återbesöket hade det inte skett någon förändring sedan gången innan, vet trodde inte att han skulle bli bättre än vad han var då. Han var ohalt, men inte helt OK på ultraljudet.
Eftersom det var sommar och jag snart skulle få barn så bestämde vi att han skulle släppas på sommarbete och sättas igång som vanligt till hösten, vilket vi också gjorde. Hästen har inte haft något problem pga av den här skadan. Det var 2 år sen han fick skadan.

Han fick alltså ingen behandling mer än finadyne i 5 dar efter första besöket. Skrittade totalt 12 veckor.

 

[hjalle]

Så det var den som var skadad?

Om det är ett framben så är prognosen god förutsatt att den blev upptäkt i tid osv.
Normalt brukar läkningen ta ca tre månader, man bör dock kontrollera med ultraljud för att se att fiberstrukturen har återfått normalt utseende, I de flesta fall brukar man faktiskt rekommendera boxvila med kontrollerad skrittmotion, det har rapporterats att prognosen är sämre för hästar som tillåts gå ute fritt, då strukturen blir mer svullen.

Funktionen av förstärknings senan (ligamentum assessorius; check ligament) är just att förstärka den djupa böjsenan, på unghästar som utvecklar bockhov är det denna sena som man går in och skär av, den resulterande ärrväven gör att senan blir förlängd och draget på hovbenet minskar.
På hästar med kroniska skador på denna sena kan man göra samma sak, prognosen för att hästen ska återvända till fullt arbete då är dock ifrågasatt, men det är inte helt ovanligt på avels hästar.
Prognosen för en akut uppkommen skada är bättre än för en förslitningsskada, eller för en skada som uppkommit sekundärt till en skada i den djupa böjsenan.

I sammanfattning så brukar denna typ av skada läka ok om de får tillräcklig tid, och det går fortare än för skador i gaffelband och kotsenbens ligament.
Så om det är detta som blev konstaterat hos din häst så var det inte på något vis den värsta tänkbara diagnosen.

hoppas det går bra,

 

[ylvalill]

Japp, det var denna diagnos pållen fick. Skada på djupa böjsenans förstärkningsband (en rejäl sådan, förstärkningsbandet gick knappt att urskilja på ultraljudet ). Han skall nu stå i box i 5 v till med skrittpromenader 2*15 min/dag. Efter 5 v skall vi tillbaka igen för att kolla om det läker som det skall. Veterinären rekommenderade även stallbandage (med back on track padd) och att senorna skulle smörjas med antiinflammatorisk gel 2 ggr/dag. Så detta är vad vi sysslar med för tillfället...

 

[_carmenzita_]

välkommen in i gänget......
fast jag får ha henne i hagen....+ skrittas + orudisgel

 

[trassel]

Min häst skadade förstärkningsbandet på vf i slutet av augusti -01, då han inte blev halt eller särdeles svullen fattade jag inte att han var skadad öht förrän efter en tid (han tränade dressyr kanonbra, men som tur var ingen hoppning). Sedan fick han hagvila, gick ensam i stor hage i en månad, skrittades först vid hand och sedan uppsuttet till slutet av januari -02 då vi fick börja trava, i slutet av mars -02 red jag skapligt normala turer i skogen och lite lättare dressyrpass i ridhuset.

Nu går han som hobbyhäst, mest uteritt och lite dressyrtrimning, det är inte förstärkningsbandet som hejdar framfarten, utan mer det faktum att han inte är transporterbar (vilket sätter effektivt stopp för regelbunden träning).

 

[ylvalill]

Jaså det är fler än min pålle som lyckas med detta att skada sig.

Hur allvarlig var din pållas skada och hur skadade hon sig? Det hade varit så skönt att få ha hästen i hage iaf, min pålle håller på och deppar ihop totalt av att stå inne när de andra pållarna är ute och busar och äter gräs hela dagarna.

 

[ylvalill]

Hur uppkom din hästs skada? Var det en förslitningsskada eller en akut skada? Hur allvarligt var det? Antar att min pålles skada är lite allvarligare för han är både halt och svullen

 

[_carmenzita_]

Carmenzita brallade runt i hagen och snubblade till och fick denna skada som ett brev på posten. Hon är konvalescent i 6 månader med skritt på hårt underlag,vistas i hage och helst ta det lugnt där :smirk:
Vetr. säger att hon KAN bli bra MEN att det tar himla lång tid... Har efter efterforskningar och svar från Buke fått veta att det är rätt god om än tidskrävande läkningsprocess. Vill gärna låna ut henne för betäckning men det verkar vara trögt att kunna göra det. Har ingen egen möjlighet att betäcka henne pga platsbrist.

 

[ylvalill]

Ok, det låter ungefär samma som min pålle gjorde då. Lite för mycket bus i hagen och sen var skadan ett faktum. Vet sa ungefär samma till mig, med LÅNG konvalecens och under förutsättning att pållen håller sig lugn under tiden så kan han bli bra igen. Det är bara det där med att hålla sig lugn under tiden som är det stora problemet, min pålle har lite för mkt spring i benen för det...

Synd att du bor så långt bort annars hade våra pållar kanske kunnat hålla varandra sällskap under konvalecensen , vi skulle nog fått plats för ett föl här oxå och min pålle hade säkert inte haft något emot att bli extrapappa

 

[hjalle]

Inte för att det eg har med saken att göra,
men var det inte som så att carmezitas häst hade en skada på Ytliga böjsenans nedre grenar (fästen), alltså de som är nedanför kotleden,
medan Ylvalills häst har en skada på Djupa böjsenans förstärkningsband som går från djupa böjsenan in till skenbenet en bit under framknäet?

bara för att reda ut koncept, konvalesenser och prognoser...

 

[_carmenzita_]

jo åtminstone för min häst var det så, red gärna ut begreppen lite mer samt prognoserna, sämre, bättre osv osv
du verkar känna till det mesta och det känns tryggt så här bakom skärmen att ändå få mer info, för när man står där på kliniken så kommer man inte alltid ihåg alla frågor

 

[hjalle]

Den väsentliga skillnaden mellan de två skadorna är ju att det är två helt olika strukturer som är inblandade. De genmensamma faktorerna är ju att det är ligament skador som har diagnosticerats mha ultraljud, och kontroll med ultraljud är således nödvändigt för att evaluera läkningen av skadan, men det vet ni ju allt om vid det här laget.

Det är dumt att spekulera angående prognos och tidsaspekt utan att veta mer om skadornas omfång etc.
Det som i litteraturen finns angivet är dock ca. 3 månader för djupa böjsenans förstärkningsband, och minimum 6 månader för ytliga böjsenans grenar.
Men prognos och konvalesens kan givetvis variera mycket individuellt, det är därför det är så viktigt att kontrollera skadan med ultraljud.

Generellt så är prognosen bättre för en skada orsakad av ett yttre trauma, än för en skada orsakad av förslitning.

Konvalesen går ut på att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att ligamentet ska kunna läka, för vissa hästar är det nödbändigt med boxvila och kontrollerad skrittmotion, andra kan klara av att gå tillräckligt lungt på bete. Det är viktigt att skadan inte slits upp på nytt, då prognosen för läkning blir sämre.
I båda fall är kontrollerad skrittmotion på fast underlag nödvändigt för att ligamentets fiberstruktur ska regenereras.

Jag är inte någon expert på området, och den veterinär som har diagnosticerat skadan kan helt säkert säga mer om prognosen för just den skadan, även om jag gärna bidrar' med lite egna erfarenheter.

 

[ylvalill]

Det stämmer bra, min pålle har skadat djupa böjsenans förstärkningsband (alltså uppe under knäet). Och jag har full förståelse för att veterinären rekommenderar att han står i box under konvalecensen eftersom han inte är speciellt stillsam av sig. Skadan var ju dessutom ganska kraftig.

Men även om jag förstår veterinärens rekommendation om boxvila så betyder inte det att jag förstår hur tusan vi skall lyckas genomföra den här konvalecencen och komma ur den levande (både jag och pållen alltså). Har visserligen fått recept på lugnande som jag kan ge honom inför de dagliga skrittpromenaderna men det känns inte så kul att behöva ha honom drogad i flera månader...

 

[hjalle]

Det är frustrerande med boxvila...

Jag kan berätta att jag själv hade en halvblodshingst som beordrats boxvila p.g.a. en gaffelbandsskada. Han var inte särskillt "hingstig" men var tyvärr för livlig för att kunna gå i hage under konvalesensen. Pga detta kunda jag heller inte prommenera med honom utomhus, han stod uppstallad på ett större ridcenter och då det alltid var mycket hästar och människor i rörelse runt omkring blev det lite för mycket för hans temperament.
Enda lösningen som vi såg det var att leda honom inne i ridhuset sent på kvällen då detta var tomt, samt att ev. försöka hitta ett "lungnt hörn" där han kunde få lov att beta lite under dagen, bara för att få lov att komma ut litegrann.
Konsekvensen av detta blev dock att han skrittade på ett alldeles för mjukt underlag, och skadan läkte inte...
Min häst blev avlivad vid 6 års ålder då det efter 11 månader hade bildats förkalkningar i gaffelbandets övre tillhäftning. Detta var efter idoga behandlingsförsök med både steroid injektion och "shock-wave terapi" som går ut på att med mekaniskt "micro-trauma" försöka att aktivera läknings processen.

Sett i backspegeln så borde jag med en gång ha sett till att stalla upp hästen på en anläggning med antingen skrittmaskin eller motionsband. Jag vill inte berätta detta för att "skrämmas" utan bara som ett "worst case scenario" om vad som kan hända om man inte konvalesensen kan utföras som planerat.
Jag skulle inte se det som ett alternativ att sedera hästen dagligt under en så lång period.

Så, av egen erfarenhet kan jag bara råda dig att försöka hitta en så bra lösning som möjligt, om det inte är möjligt att leda hästen på FAST underlag så skulle jag helt klart rekommendera att sända den någonstans där den kan få gå i skrittmaskin eller stritta på löpband.
Motionsband är ännu inte så vanliga i sverige, men det är ett fantastiskt effektivt motions alternativ för att bibehåla muskulatur och åter uppträna styrkan i ligamentet på ett kontrollerat sätt. Dessutom håller de flesta hästar sig lugna, då de inte riktigt har någon möjlighet att hitta på en massa "bus".

Jag förstår att det kan kännas hopplöst, men det ÄR viktigt att hästen skrittas kontrollerat för att skadan ska läka,

Hoppas att du kan hitta en fungerande lösning.

 

[ylvalill]

Tack för ditt svar!

Ditt inlägg gav mig om inte annat lite ny motivation till att orka kämpa på ett tag till. Att flytta hästen känns inte som ett alternativ just nu eftersom han precis innan skadan flyttade dit han står nu och han blir ganska lätt stressad och orolig av att flytta. Däremot är omgivningarna kring det stall han står nu relativt lugna och det finns gott om plana, lagom fasta grusvägar att promenera honom på (tyvärr ingen skrittmaskin även om det hade kännts väldigt skönt att ha tillgång till det nu...).

Det enda jag är tveksam till är det här med boxvilan i flera månader. Jag har dock diskuterat problemet med stallägaren och vi har kommit överrens om att försöka göra en något mindre hage till de andra hästarna i stallet och en liten ruta i den hagen till min pålle. På så sätt får han gå nära de andra hästarna samtidigt som han inte får möjlighet att springa. Hoppas verkligen att det kan fungera! Jag tror att om han bara får möjlighet att vara utomhus på dagarna så kan han nog hålla sig hyffsat i skinnet under skrittpromenaderna också.