Sv: Ska vi skämmas..eller?
Hej igen!
I dom stallen jag var på Jägersro var det generellt så att hästarna i travstallen blev behandlade efter hur smart/klok/intelligent travtränaren var. Hur man ser på hästen och vet vad man ska göra med dem. (för att de ska få den behandling just de behöver). Naturligtvis skiftar det även i mitt fall (jag har jobbat i ett antal travstall på olika banor). En del är ju faktiskt lite nytänkare och vågar prova på olika saker, men i det stora hela är mycket av rutinerna inte hästanpassade utan mer för människans bekvämlighet.
Där kan man se en skillnad mellan typ halvblodsstall med mammas dyra bebisar som ska ha vård efter de allra bästa måtten,( för annars fungerar hästen inte)(stora variationer, jag VET).
Galopphästarna får nån slags blandning av detta. Med lite kunnigare människor på vissa områden och mer individanpassat för varje enskild häst. Och då tänkar jag främst på att de blir ompysslade med lite mer hjärta, (även om jag tycker att sporten är rent dålig för vissa hästar, andra tar det bättre).
Det är lite svårt att förklara exakt vad jag menar, jag hoppas ni förstår, eftersom det finns lite bra grejer från alla discipliner. Det är ju olika mellan dressyr och hopp och fälttävlansstall också.
Generellt har jag sett många människor inom travsporten som hanterar både djur och människor på en för mig sämre nivå.
Däremot har jag inom ridsporten sett människor på olika svårighetsnivå, som har en kommunikation och ett stort hjärta för hästar och som jobbar med att lära andra hur man kan göra saker bättre för sin häst.
Hd/Lena