Ska män få jobba med barn? utbruten från P1 dokumentär hästgården

98,23% av "alla män" är alltså Inte förövare, så det där med att "gardera sig" och vara rädd för alla män eftersom de (enligt vissa då) alla är potentiella förövare känns som ett väldigt märkligt resonemang och från tidigare trådar om just det, så är det uppenbart att det inskränker något kopiöst på ens liv att gå omkring och vara misstänksam mot alla män man möter, oavsett var man möter dem.

Problemet med övergrepp mot barn och ungdomar löser man knappast genom att komma dragandes med "alla män är potentiella förövare så därför ska de bannlysas från allt som har med barn och ungdomsengagemang att göra".

Men vad ni snedvrider frågan här hela tiden, sakfrågan i den här tråden är ju inte att vi ska bannlysa alla män från barn och ungdomsengagemang. Sakfrågan är hur vi ska få vissa män som arbetar med barn och ungdomar att sluta begå övergrepp så att vi kan fortsätta ha vettiga män inom idrotts- och skolväsendet som så väl behövs.

Det känns lite som om vissa folk i den här tråden bara gräver ner huvudet i sanden och tuffar på som ånglok om något helt annat än det som faktiskt diskuteras.
 
Om man ser längre än till sitt eget barn kan man kanske tänka på de barn som redan nu är utsatta. Jag tycker nog att det är en god lösning att försöka ha ett "buddy-system" för att minska risken för övergrepp. Hur man sedan arbetar med alla dessa män som förgriper sig på kvinnor och barn är en annan större fråga som jag inte har något bra svar på, och det har väl ingen.
Jo ett buddysystem just för idrotten behöver ju inte vara märkvärdigare än just att man tex har en extraledare normalt och helt simpelt säger att det blir för lite koll och hjälp med bara en tränare. Man behöver inte vara amerikansk och tjafsa om -aldrig ensam med barn osv.

Det kan ju räcka en bit med det lilla. Hur ofta ska en ledare behöva följa en nioåring på toa?? Om det händer ofta borde dem andre ledaren få ha utbildning nog att reagera. Dessutom kan det kanske vata bra mot favoritism o ledare som mobbar barn.

Ett problem med idrotten är ju att de aktivt mörkat, dolt, anställt förövare ”medvetet” osv. Det hoppas man upphör.

Och detta då inom idrotten. Enskilda anställda personer i allmänhet kan vi inte gärna hindra faktiskt. Två på varje behövande barn? Speciellt som att en av @monster1 s artiklar speciellt nämnde det förvånande antalet tonårsflickor som begått olika handlingar.
 
Så är det ju. Vi vet inte hur många män som egentligen är förövare, det visade sig ju vara ett gigantiskt mörkertal med metoo-kampanjen. I själva verket kanske det är så att väldigt många män är förövare, det vet vi inte eftersom det är så oerhört stigmatiserat och skamfyllt. Jag smetar inte ut nånting, jag försöker argumentera för att eliminera riskfaktorer så att inte fler blir utsatta som jag själv blev. Om det då innebär att män inte får vara ensamma med barn i idrottssammanhang, skolan, vården, förskola mm tycker jag är ett väääälidgt litet pris att betala för att skydda barn. Och skydda de män som inte förgriper sig också.

Jag förstår verkligen resonemanget, det gör jag. Samtidigt undrar jag hur vi ska komma till bukt med problemet med övergrepp, mäns våld mot kvinnor och framför allt jämställdhet om vi särbehandlar män som potentiella faror. Hur ska vi få in män i kvinnodominerade yrken, och i förlängningen då kvinnor i mansdominerade yrken om vi visar så tydligt att de inte är välkomna där? Kan det inte bli en självuppfyllande profetia, vi visar att vi har ett så lågt förtroende för männen att fler anser att de inte har något att leva upp till ändå? I så fall anser jag att det är en bättre regel att ingen ledare får vistas ensam med barnen, on man nya ska införa en sådan.
 
För mig med. Hur får man ihop detta? Frågan som måste ställas är: Alla kvinnor här på Bukefalos som har ihop det med en man hur kan ni ha ihop det med en potentiell förövare och hur kan en del av er skaffa barn med en potentiell förövare samt ur kan ni utsätta era barn för en potentiell förövare genom att bo under samma tak. Tacksam för svar
Jag har inga barn, men vad det gäller övergrepp eller gråzon så var min förra relation definitivt där. Det kanske handlade om ungdom och oförstånd men absolut över gränsen för vad man som vuxen lärt sig är ok. Nuvarande har själv sagt att han tidigare i livet gjort saker som kan betäcknas som olämpliga. Tex frågat om att få se någons bröst på krogen och tjatat om sex tex.
Hur många män tjatar inte om sex speciellt kanske i yngre år? Hur många som begår små övergrepp inom relationer vet vi ju inte. Det hade ju varit lättare om allt handlade om att den ena skrek nej och den andra tog till våld. Så ser det ju oftast inte ut utan linjen är flytande. Allt från att säga olämpliga saker till att göra olämpliga saker.
 
Jo ett buddysystem just för idrotten behöver ju inte vara märkvärdigare än just att man tex har en extraledare normalt och helt simpelt säger att det blir för lite koll och hjälp med bara en tränare. Man behöver inte vara amerikansk och tjafsa om -aldrig ensam med barn osv.

Det kan ju räcka en bit med det lilla. Hur ofta ska en ledare behöva följa en nioåring på toa?? Om det händer ofta borde dem andre ledaren få ha utbildning nog att reagera. Dessutom kan det kanske vata bra mot favoritism o ledare som mobbar barn.

Ett problem med idrotten är ju att de aktivt mörkat, dolt, anställt förövare ”medvetet” osv. Det hoppas man upphör.

Och detta då inom idrotten. Enskilda anställda personer i allmänhet kan vi inte gärna hindra faktiskt. Två på varje behövande barn? Speciellt som att en av @monster1 s artiklar speciellt nämnde det förvånande antalet tonårsflickor som begått olika handlingar.
Det intressanta där är ju att under mognaden lär sig många fler kvinnor vad som är ok och inte, än männen. Varför?
 
Det intressanta där är ju att under mognaden lär sig många fler kvinnor vad som är ok och inte, än männen. Varför?
Hur kan du vara så säker på att det skiljer i vad man lär sig vad som är ok och inte ok? Det finns många fler faktorer som kommer påverka mellan vad man själv vill göra eller ha och vad som kommer anses vara ett övergrepp än bristen på att veta vad som är ok.
 
För egen del var reaktionerna efter metoo ett tydligt exempel på det. Hur många kvinnor uttryckte sig inte? Men hur få män var det inte som stod på barrikaderna? Självklart var det massor av män som stödde/stödjer det, men i andel mot hur många kvinnor som yttrar sig känns de sorgligt få. Vet några eldsjälar som försökte dra igång stödgrupp i sin yrkeskategori efter metoo (för män) där de skulle kunna jobba vidare med problemet som uppenbarligen var stort inom deras jobb. Det var ytterst svalt intresse. Hur många av de som ifrågasatte metoo och tyckte att det räcker nu, det är hetsjakt, varför prata om saker nu som hände för tio år sedan etc- hur många av de var män jämfört med kvinnor? Jag la faktiskt ut en fråga om detta på min Facebook där jag har en väldig blandning av människor, undrade var männen fanns i debatten och hyllade den ENDA mannen jag hade i mitt flöde som skrivit något stöttande till drabbade kvinnor (såg däremot flera som ifrågasatte metoo på olika sätt). Fick svar av två att de inte vet vad de ska skriva så då är de hellre tysta. Jag hoppas ju bara att de inte är tysta om de ser saker irl. Så jo jag kan absolut se att man undrar var männen håller hus. Kolla Katarina Wennstams kommentarsfält när hon drar upp saker (som tex att UG tycker det är lämpligt att fråga utsatta kvinnor om de inte tänkte på förövarens familj innan de anmälde sexualbrott..), är det stöttande är det kvinnor, är det ifrågasättande är det ofta män. Jag gissar att många av de vettiga männen håller tyst men det gör ju att det blir svårare att jobba med det, för de goda männens tystnad har ju gjort att de med taskig mentalitet kunnat hållas i sin gubbsfär.



Ja jag kan hålla med. Om någon tar upp tex misshandel eller sexualbrott och man istället för att tänka "vad kan vi göra" spontant vill säga "men JAG har ju inte gjort nåt" då är man verkligen inte en del av problemlösningen. Det är en mycket underlig prioritering.
Samtidigt blev ju många kvinnor jättearga över de män dom tog plats i debatten. Läste bl.a. en tråd här på buke där många tyckte att männen gott kunde hålla klaffen för en gångs skull. Vissa var extremt arga över vissa män som nämnde de övergrepp som hänt dem och andra jättearga över män som stöttade kvinnor. Och de som erkände att de hade varit för dumma för att förstå, de med.

Så det finns absolut kvinnor som tycker de män som låg lågt och inte ”tog över” gjorde rätt.
 
Hur kan du vara så säker på att det skiljer i vad man lär sig vad som är ok och inte ok? Det finns många fler faktorer som kommer påverka mellan vad man själv vill göra eller ha och vad som kommer anses vara ett övergrepp än bristen på att veta vad som är ok.
Kvinnor slutar, det är väll vad jag menar. Sannolikt för att de lär sig att det inte är ett ok beteende.
 
Jag förstår verkligen resonemanget, det gör jag. Samtidigt undrar jag hur vi ska komma till bukt med problemet med övergrepp, mäns våld mot kvinnor och framför allt jämställdhet om vi särbehandlar män som potentiella faror. Hur ska vi få in män i kvinnodominerade yrken, och i förlängningen då kvinnor i mansdominerade yrken om vi visar så tydligt att de inte är välkomna där? Kan det inte bli en självuppfyllande profetia, vi visar att vi har ett så lågt förtroende för männen att fler anser att de inte har något att leva upp till ändå? I så fall anser jag att det är en bättre regel att ingen ledare får vistas ensam med barnen, on man nya ska införa en sådan.
Alla brott får vi nog inte bort ur ett samhälle och där ingår nog mäns brott mot kvinnor.

Vi kan inte få alla män att sluta begå brott, vi kan inte få dem att sluta begå brott mot män och vi kan inte få dem att sluta begå brott mot kvinnor, kvinnor är människor inget speciellt och konstigt. För att få män att specifikt aldrig ge sig på kvinnor måste kvinnor bli ett ”other” som i antika Athen och vi vill vara människor. Dessutom så har vi ju erfarenhet om hur det går med att vara ett skyddat ”other” för att undvika brott. Inte så bra.
 
Kvinnor slutar, det är väll vad jag menar. Sannolikt för att de lär sig att det inte är ett ok beteende.
Slutar?

För att exemplifiera mer hur jag menar så om du tittar på brottslighet i förhållande till social klass, utbildning och inkomst så kommer du se vissa mönster och överrepresentationer. Skulle du attribuera skillnaderna i kriminalitet främst till att man "inte har lärt sig vad som är ok" eller något annat? Det finns fler faktorer som påverkar vem som kommer göra något och inte göra något än bara någon sorts bristande utbildning.

Du kommer hitta väldigt få män som är uppvuxna i Sverige som på något sätt skulle tro att tafsande och andra övergrepp är socialt OK. Det finns kulturer där det kan anses vara så att kvinnan får skylla sig själv alternativt att det är "rätt" men svensk kultur är inte sådan.
 
Alla brott får vi nog inte bort ur ett samhälle och där ingår nog mäns brott mot kvinnor.

Vi kan inte få alla män att sluta begå brott, vi kan inte få dem att sluta begå brott mot män och vi kan inte få dem att sluta begå brott mot kvinnor, kvinnor är människor inget speciellt och konstigt. För att få män att specifikt aldrig ge sig på kvinnor måste kvinnor bli ett ”other” som i antika Athen och vi vill vara människor. Dessutom så har vi ju erfarenhet om hur det går med att vara ett skyddat ”other” för att undvika brott. Inte så bra.

Finns tecken som tyder på att höga testosteron nivåer påverkar aggression både hos kvinnor och män.

Kanske kan vi fort bort endel aggresionsbrott i framtiden dock.
https://www.svd.se/forskare-stoppade-aggressiva-attacker-hos-moss
 
Slutar?

För att exemplifiera mer hur jag menar så om du tittar på brottslighet i förhållande till social klass, utbildning och inkomst så kommer du se vissa mönster och överrepresentationer. Skulle du attribuera skillnaderna i kriminalitet främst till att man "inte har lärt sig vad som är ok" eller något annat? Det finns fler faktorer som påverkar vem som kommer göra något och inte göra något än bara någon sorts bristande utbildning.

Du kommer hitta väldigt få män som är uppvuxna i Sverige som på något sätt skulle tro att tafsande och andra övergrepp är socialt OK. Det finns kulturer där det kan anses vara så att kvinnan får skylla sig själv alternativt att det är "rätt" men svensk kultur är inte sådan.
Jo men jag skulle nog absolut vilja hävda exakt just det.

En viss procentandel av det i alla fall.

Sedan är jag faktiskt öppen för @Hero förslag att en en annan procentandel även kan ligga i testosteron.

Själv tycker jag att en förvånansvärt stor mängd män o manliga tonåringar o små manliga barn i Sverige som verkar tycka att tafs o könsord är ok. För att inte tala om fritidspedagoger, föräldrar o förskolepersonal
 
Senast ändrad:
Hävda exakt vad, att vissa tror att övergrepp som de utför egentligen är ok?
Ja självklart! När man läser om rättegångar i våldtäktsfall så verkar en förvånande mängd män helt oförstående i för att se begått våldtäkt. Den här människan i stallet verkar överhuvudtaget inte fatta att han begår övergrepp trots att han är dömd.

Och normalnioåriga pojken och hans pedagog förstår inte att det var fel att skrika hora och ta på rumpan.

O föräldern till femåriga gossen förstår inte att säga till honom att inte köra på det andra barnet med trehjulingen på Leos.

Och sjuåriga pojken och hans lärare förstår inte att säga till kamraten att rosa stövlar är för flickor och därmed dåligt att ha är en förolämpning mot - läraren, pojkens mamma, alka flickor i klassen, 90% av skolpersonalen och representerar förakt för halva landets befolkning. Läraren tror att det är en förolämpning mot den andra pojken... vilket det inte ska vara eftersom flickor o pojkar är lika coola.

Ursäkta stavn skriver på mobil
 
Ja självklart! När man läser om rättegångar i våldtäktsfall så verkar en förvånande mängd män helt oförstående i för att se begått våldtäkt. Den här människan i stallet verkar överhuvudtaget inte fatta att han begår övergrepp trots att han är dömd.

Nu har jag aldrig varit på en rättegång. Men är det inte så att många spelar oskyldiga också för att bli frikända ?
 
Ja självklart! När man läser om rättegångar i våldtäktsfall så verkar en förvånande mängd män helt oförstående i för att se begått våldtäkt. Den här människan i stallet verkar överhuvudtaget inte fatta att han begår övergrepp trots att han är dömd.

Och normalnioåriga pojken och hans pedagog förstår inte att det var fel att skrika hora och ta på rumpan.

O föräldern till femåriga gossen förstår inte att säga till honom att inte köra på det andra barnet med trehjulingen på Leos.

Och sjuåriga pojken och hans lärare förstår inte att säga till kamraten att rosa stövlar är för flickor och därmed dåligt att ha är en förolämpning mot - läraren, pojkens mamma, alka flickor i klassen, 90% av skolpersonalen och representerar förakt för halva landets befolkning. Läraren tror att det är en förolämpning mot den andra pojken... vilket det inte ska vara eftersom flickor o pojkar är lika coola.
Jag tar inte riktigt folks förklaringar after the fact som sanningen till vad som hände. Det är rätt sällan folk erkänner att man gjort fel och alltsomoftast börjar man externalisera och rationalisera anledningarna. Om du frågar en person om vad som är ok och inte ok så får du oftast andra svar än om personerna svarar om sina egna handlingar.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag känner en stor osäkerhet och rädsla kring män, och känner en fruktansvärd panik inför att bli intim med någon. Men även i andra...
2
Svar
36
· Visningar
4 130
Senast: Mabuse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp