Ska det säga "klick" ?

[stjarnfrugt]

Sv: Ska det säga "klick" ?

Min första egna häst (hade haft på foder innan) köptes av min ridklubb flera år innan jag började rida honom. Jag tyckte inte om honom till en början, han var både för stor för mig, ung och ganska bråkig.
Några år senare föll det sig så att han skulle ridas igång från en senskada och jag fick det ansvaret. Där klickade det rejält och jag köpte honom senare. Den kontakten har jag aldrig haft med en häst innan eller efter, och jag hoppas att det händer någon gång i framtiden igen för det var fantastiskt Tyvärr lever han inte längre, det var en häst jag gjort vad som helst för att få tillbaka.

 

[Piraja]

Sv: Ska det säga "klick" ?

har haft han i ca 1 månad nu, ett vbl.

1 månad är ju ingen tid. Har hästen gått i träning för trav? Är den utbildad och tränad för ridning överhuvudtaget?

Att skola om en travare som gått på travet är en lång och mödosam process och är man inte väldigt kunnig bör man ha tränarstöd i det. Hästen kanske inte ens är redo att bära dig och den bör stärkas.

 

[_Yggdrasil_]

Sv: Ska det säga "klick" ?

Min första häst gillade jag inte alls de första året, men sen började jag förstå henne och tillslut var vi de allra bästa vänner!
min andra höst hade jag i 5-6 år utan att det klickade någon gång, hon var hygglig och trygg men det upstod aldrig någon kärlek.

När jag var och köpte min fölunge 2006 klickade det direkt! När jag såg annonsen blev jag kär och när jag kom in i hage och hon drog ner blixtlåsen på min jacka var jag utom räddning!
Henne har jag istället fått vänta i 2½ år på att inse att hon verkligen är MIN och bara MIN

 

[Adelente]

Sv: Ska det säga "klick" ?

Jag och min häst klickade direkt. Jag kan berätta historien!

Vi hade flyttat ut på en hästgård och letade häst. Jag tittade mest efter en ponny helst fux ( fråga inte varför haha ) helt utbildad gärna tävlad några gånger och lite äldre en sisådär 13. Och min mamma ville ha en större häst att utbilda gärna yngre. Vi såg ett varmblodsto på nätet, Lotta ( carlotta da riva ). Direkt när jag såg henne i sin box stående och mumsande på sitt halm så föll jag Love at first sight! Hästen var outbildad, 6 år, runt 165 och Ljusbrun. Det var meningen att vi skulle titta på häst till mamma. När vi provred henne gick det uselt. hon var väääldigt het och ville inte som jag ville. Mamma och pappa var skeptiska till henne men jag föll. Oh wow! Tiden har gått snabbt den 19 september har jag haft henne ett helt år ! Det roliga var att vi tittade på en till häst Effie ( In excess, mammas häst också varmblodig travare ) som min mamma föll för men hon hade passat precis på den jag letade efter.. Fux, lite äldre, väl utbildad, dock ej tävlad, och mindre häst ( 153 ). Aja så kan det gå men jag skulle inte vilja byta min LORTIS för NÅGOT

 

[Queen]

Sv: Ska det säga "klick" ?

Jag har vuxit ihop med hästen, har ridit henne i tre år nu och det blir bara roligare och roligare för varje dag! Så även om de inte säger klick första dagen, så kan man absolut älska sin häst med tiden! Nu vill jag aldrig va utan henne, och blir glad varje gång jag ser henne!

 

[Kiwifrukt]

Sv: Ska det säga "klick" ?

Min första ponny sa det klick med, det var verkligen kärlek vid första ögonkastet. Ponny nummer två växte det fram kärlek med, jag gillade henne förstås redan från början, men inte var det samma "jag-bara-måste-ha-" känsla som med ettan. Och idag älskar jag dem båda två lika helhjärtat, fast den första inte finns kvar på jorden längre.

 

[unspection]

Sv: Ska det säga "klick" ?

Varför köpte du hästen?
Vad känner du för den "utanför ridningen"?

Det är svårt att hitta varandra, det tar ofta ett-två år innan man funnit varandra helt så en månad är svårt att avgöra på. Men tycker du inte alls om hästen så är det ju bättre att sälja, men synd att göra det efter bara en månad - för hästens skull alltså

Ge hästen minst ett halvår, se det som en utmaning att vidareutbilda hästen och forma den! Även om det inte är Den Hästen så kan man alltid utvecklas ihop och det är ju kanon! Som med mig o min unghäst

hej! jag köpte hästen för att jag trodde dock att han var den rätta, lixom pigg och arbetsvillig. men när jag tog hem honom så var/är han rädd för typ allt. och då blir jag lite osäker vid ridning för jag litar inte på honom
men jag har tänkt nu mycket på allas tips och jag tänker vänta och se,för det kanske vänder.Jag ska skaffa medryttare som ska hjälpa mig med honom.så kanske han blir mer säker häst

 

[unspection]

Sv: Ska det säga "klick" ?

1 månad är ju ingen tid. Har hästen gått i träning för trav? Är den utbildad och tränad för ridning överhuvudtaget?

Att skola om en travare som gått på travet är en lång och mödosam process och är man inte väldigt kunnig bör man ha tränarstöd i det. Hästen kanske inte ens är redo att bära dig och den bör stärkas.

nej han är inte "travad" han har bara varit ridhäst och stått hos en person som tränat honom i dressyr och lärt honom en mängd saker som visas ibland,men bara ibland men dock så känns han lite "för stor för mig" han känns väldigt stor och som lätt sätter benen på fel ställe. och jag är totalt LIVRÄDD för att han ska välta omkull!ostadig i svängar och på spåren tyvärr
jag tror också lite att det beror på mig, jag är fortfarande rädd efter de avramlingar jag har upplevt

 

[Tussinussen]

Sv: Ska det säga "klick" ?

Hur menar du "ostadig"? För om du menar att hästen känns att han inte är i balans, så kan det vara för att han inte orkar, eller det kan rentav vara så att det är du som är i obalans, och du påverkar honom. Hur duktig är du själv? Man måste ju gå till sig själv också, och inte bara titta på hästen...

Och du skriver att han blir rädd, vad gör han då?

 

[Ranger]

Sv: Ska det säga "klick" ?

*kl*

Första gången jag träffade min häst visste jag att det var något speciellt med honom. Trots att förutsättningarna var usla (oerfaren ryttare, mörkt ute och ridning på en vattensjuk äng) töltade han med mig. Jag tycker väldigt mycket om honom, men det där "klicket" har inte infunnit sig än. Stundtals tycker jag det är jobbigt att nästan ingenting är gratis i ridningen. Fast med tanke på att han knappt förstod vad skänklarna betydde när jag köpte honom, har han kommit långt. Potentialen finns där, helt klart. Längtar bara till den där riktiga vi-känslan infinner sig. Har haft honom i ca 10 månader.

När jag red på ridskola blev jag enormt förtjust i en av hästarna där. Hade tiden, pengarna och möjligheten funnits, hade jag gärna haft honom som hopphäst och min gosiga islänning som dressyr-, gångarts- och uteridningshäst.

 

[Buck]

Sv: Ska det säga "klick" ?

min gamla ridlärare sa det. men jag tycker att det stämmer överens med min häst lite, efter första mån började hon vägra gå förbi vissa saker när jag red till ridskolan. även om jag red henne hos förra ägaren i ett halvår så började hon plötsligt testa mig genom att vägra, backa, ta bettet, rusa m.m. men nu så är hon lugn och mysig att hantera och rida. och om jag blivit rädd för henne så hade jag garanterat lämnat tillbaka henne. min förra häst började skena med mig redan innan jag fick hem henne, kände då att jag aldrig skulle kunna ha kontrolen i galoppen. bytade då henne mot nuvarande, vilken jag alltid känner att jag kan kontrolera även i de värsta bocksprången och stegringarna.

 

[Cizma]

Sv: Ska det säga "klick" ?

KL

När min Kamel landade hemma på vår gård tänkte jag ALDRIG att jag sätter mig upp på den där.... men tiden gick...och vi blev varse om att käre maken verkligen inte pallade för att rida och så en dag...kände jag lixom bara "NU är det DAGS" jag klev upp...och har aldrig klivit ner... visst har det hänt avtrillningar och vindhuvud-grejjer... men fortfarande varje ggr jag sätter mig upp så finns KÄNSLAN av SAMHÖRIGHET där.... Jag bara älskar Kamel... över alla gränser...och vi är ett TEAM... som lär av varann...

 

[Bluefish]

Sv: Ska det säga "klick" ?

Det klickade verkligen inte mellan mig och min medryttarhäst (rider henne dock 6 dagar/vecka ) till en början. Jag var livrädd för henne, och det utnyttjade till max och blev i sin tur osäker på mig. Nu, 9 månader senare, är jag helt fast i henne, förstår mig på henne bättre och får tom rida ut ensam med henne. En omöjlighet för 6 månader sedan. Det gäller för mig att hitta knapparna, jag fastnar sällan för hästar direkt. Men å andra sidan har jag aldrig känt att det inte funkar med någon häst.

Så även om du tycker det är motigt nu kan det bli mycket bättre. Och man lär sig otroligt mycket på vägen. Att ta in en medryttare och en duktig tränare vore klokt.

 

[fairy_to_keep]

Sv: Ska det säga "klick" ?

En månad är ju ingen tid! Första tiden med min första häst (vbl-sto) var riktigt jobbig. Provridningen gick jättebra, hon kändes framåt och samarbetsvillig så jag fastnade för henne direkt.

Men när jag väl skulle rida henne hemma tyckte jag hon kändes opålitlig. Hon lättade med framhovarna så fort jag satt upp, backade och hade sig. Och jag var livrädd att hon skulle resa sig! Dessutom nafsade hon och hotade med bakhovarna när jag pysslade med henne. 2-3månader efter jag köpt henne trodde jag att jag skulle bli tvingad att sälja. Men sen började det lossna, det tog ca ett halvår innan jag visste vart jag hade henne och lärde mig att allt fuffens hon höll på med bara var hot. Hon var ju välutbildad så visst tusan återupptäckte jag det där duktiga hon visade på provridningen, även om det tog tid.

Jag tycker inte du ska ge upp än, det tar tid att komma till rätta.Tänk bara på hur lång tid det tar att lära känna en människa! Ja, att ta hjälp av medryttare och tränare låter som kloka idéer. Kanske kan du oxå jobba honom på ett annat sätt, som du känner dig tryggare med, till en början t.ex. longering eller gå promenader?

 

[Liten]

Sv: Ska det säga "klick" ?

Jag köpte Honey i jan. 2008, och skulle nog säga att det klickat två gånger mellan oss.

När jag såg annonsen, och ringde och pratade med säljaren, kändes det väldigt väldigt bra.
När jag sen åkte och provred henne, var det en rätt nervös liten häst som trampade runt i gången, avskydde sadlingen och absolut inte tyckte om att vara ensam i stallet. När jag satt upp började hon trampa runt så nästan på en gång. Hela ridturen var det bock, backa, när inget av dem hjälpte så reste hon sig på bakbenen istället. När vi, efter en timme i skogen tillsammans med ett annat ekipage, lufsade runt i hagen en liten stund var hon svettig och trött. Men ändå. Något fanns där. Kanske var det att jag inte blev rädd för henne, att hon höll på just som hon gjorde eller så var det bara hennes sammetsögon - men redan på väg hem konstaterade jag att Ja, jag kommer nog att köpa henne och dagen efter ringde jag upp och bestämde datum för att hämta hem henne.

När hon väl kom till mig, blev hon lugnare redan över första natten. Men på promenaderna första dagarna gick hon över mig, drog i grimskaftet och höll på. När jag började rida var det testning från uppsittning till avsittning - vägra gå, backa, stegra, bocka, sidoskutt - både när vi var själva och med andra. Var nån annan med räckte det med en frustning för att hon skulle sätta igång. Så var det av och till en-två månader. Men så fick jag hjälp med ledarskapet, och saker och ting ordnade rätt fort upp sig.
Jag skulle nog säga att det klickade mellan oss i slutet av mars-början av april (köpte henne i januari).

Så kom hösten, med den tryck och spänningar i hästens rygg. Vila och ET i tre månader. När jag efter det satte igång henne igen, skrämde hon nästan livet ur mig och jag trodde att jag skulle ge upp.
Efter det klickade det åter mellan oss i juni i år, och där är vi fortfarande.

 

[jacko]

Sv: Ska det säga "klick" ?

Jag har haft min häst i 4 år och NU börjar jag känna att vi klickar.
Det tar ju tid innan man formar "sin" häst och får den typ av häst man innerst inne vill ha.

De första 2 åren tänkte jag ofta på att sälja, min häst kändes "för svår" för mig. I dagsläget är jag jätteglad att jag inte sålde.

 

[Piraja]

Sv: Ska det säga "klick" ?

nej han är inte "travad" han har bara varit ridhäst och stått hos en person som tränat honom i dressyr och lärt honom en mängd saker som visas ibland,men bara ibland men dock så känns han lite "för stor för mig" han känns väldigt stor och som lätt sätter benen på fel ställe. och jag är totalt LIVRÄDD för att han ska välta omkull!ostadig i svängar och på spåren tyvärr
jag tror också lite att det beror på mig, jag är fortfarande rädd efter de avramlingar jag har upplevt

Ja, i så fall tror jag nog att du påverkar hästen. Din egen rädsla och obalans spelar en stor roll. Du behöver rida för en tränare för att lära dig forma hästen och få den att jobba korrekt. Rekommenderar dig att i första hand söka forma hästen i skritt, när du känner dig säker och hästen stabil i skritt tar du trav men saktar av den innan du tappar dig och därmed hästen. Glöm galopp tills du är säker i skritt och trav.

Jag har haft rätt många hästar och ingen har det "klickat" med direkt. Vi har växt ihop vartefter träningen fortgått. Har en vana att behålla dom för livet

 

[Megs]

Sv: Ska det säga "klick" ?

*kl*

Vi klickade direkt.
Jag vet inte hur många hästar jag tittade på innan jag hittade Alex, fast då var det verkligen klick! Och detta trots att han var i otroligt dålig kondition, ett benrangel utan lust att leva, en gammal avdankad galoppör, en fullblodsvalack på då 8år som ingen direkt brydde sig om. Fd ägaren visste knappt vad han hette, han var inte ens där för att visa hästen utan hade skickat upp sina ej hästkunniga föräldrar. Jag provred bara i 10 min i skritt och trav, hästen var i allt för uselt skickat för mer, dessutom passade inte den utrustning jag hade med mig (de bad mig ta med egen för de hade inget alls, knappt en grimma hade de själv). Efter att ha varit där i ca 30 min bestämde jag mig, gav handpenning på studs, fick hem honom 3 dagar senare. Vet. besiktning var det inte fråga om, han hade inte gått igenom i alla fall i det skick han var.
Visst har vi haft våra duster och det tog ett tag innan ridningen klickade eller till att vi kunde rida öht pga hans dåliga skick.

Idag, 3,5 år senare har jag fortfarande denna häst. Han är min absoluta ögonsten som inte skulle säljas för alla pengar i världen.

 

[Forest Autumn]

Sv: Ska det säga "klick" ?

Min första riktigt egna häst var en häst som jag tyckte mkt om men som var för svår för mig. Jag sålde henne till sist efter ett antal år.

Och köpte min nuvarande häst som inte är så komplicerad och krävande som den första. Jag valde då en häst som jag var säker på att jag skulle klara av och trivas med. Och så blev det från första minuten hon klev ut ur transporetn hemma hos oss och fram till idag, ganska exakt på dagen 6 år senare. Det har aldrig varit ngn tvekan - det är hon och jag.

Men en månad är inte lång tid för en häst att vänja sig och inte heller för oss att vänja oss vid hästen. Det kan nog ta betydligt längre tid.

 

[Esswe]

Sv: Ska det säga "klick" ?

med min egna ponny klickade det när han blev sitt rätta jag, efter han hade gått ner några 100kg. och hade blivit pigg o glad. Så när jag haft honom några månader så klickade det. Och nu är vi THE PERFECT MATCH.

Med skolhästen jag har klickade det på en gång. han har DET. Och varje dag försöker jag hitta på sätt att kunna köpa loss honom.