Singlar med hund, hur gör sjutton får ni det gå ihop?

[Daff]

Mitt liv hade sett likadant ut om jag hade varit singel. Jag motionerar hundarna innan jag går till jobbet. Åker hemmet lunchen och rastar dom. Sedan så tränas dom och motioneras efter jobbet.

Blir jag sjuk så får hundarna ta det lugnt och rasta sig i trädgården. Uppfödaren skulle ta tillbaka en av hundarna om jag inte kunde ha kvar honom.

I vår flyttar vi ut på landet, mycket för hundarnas skull.

Gör inte din sambo något med hundarna? Skulle han inte motionera dom om du var sjuk?

 

[LaMagia]

När jag var singel så hade jag två hundar. Gammeltiken var hos mina föräldrar på dagarna och även om båda mina föräldrar jobbade så åkte någon av dem alltid hem på lunchen eftersom hundarna skulle rastas och få mat. Min tik var uppvuxen med detta. Valpen hade jag med mig på jobbet. Jag var aldrig så sjuk att jag inte klarade av att rasta mina hundar.

 

[Migo]

Gör inte din sambo något med hundarna? Skulle han inte motionera dom om du var sjuk?

När jag hade sambo gick inte mina ens ut och kissade i trädgården med honom. Han var inte deras människa

 

[zarmino]

Hej på er!

Har funderat mycket på sista tiden, hur ni singlar/särbos/ensamstående gör med era hundar i livet. Hur får ni livet att gå ihop?

* Vad gör ni med hunden/hundarna under dagtid/jobbar?
* Har ni betalt hundpassning? i så fall vad betalar ni dagmatte/hunddagis? Ni behöver inte svara på den frågan om ni inte vill.
* Vad händer om ni blir sjuka? Har ni någon backup- plan?
* Har ni helt anpassat livet efter hunden/hundarna? ( tänkte boende, ert jobb osv.)

Vore jätteintressant och veta hur lägger upp livet med hunden/hundarna. I bland behöver man lite input och andra synvinklar. Hoppas ni finner det intressant och vill svara! Tacksam för svar!

* Tre dagar i veckan är han hemma, och jag åker hem på lunchen. Två dagar i veckan är han hos dagmatte.
* Dagmatte kostar 75 kr per gång.
* Om jag behöver åka bort i jobbet eller ska gå ut ngn helg eller så så har jag några olika som kan ställa upp, men mestadels är hunden med på något vis.
* Nja, hunden har nog mest fått hänga på och han är väl kanske inte alltid så nöjd med allt jag hittar på.

 

[Jadzia]

Hej på er!

Har funderat mycket på sista tiden, hur ni singlar/särbos/ensamstående gör med era hundar i livet. Hur får ni livet att gå ihop?

* Vad gör ni med hunden/hundarna under dagtid/jobbar?
* Har ni betalt hundpassning? i så fall vad betalar ni dagmatte/hunddagis? Ni behöver inte svara på den frågan om ni inte vill.
* Vad händer om ni blir sjuka? Har ni någon backup- plan?
* Har ni helt anpassat livet efter hunden/hundarna? ( tänkte boende, ert jobb osv.)

Vore jätteintressant och veta hur lägger upp livet med hunden/hundarna. I bland behöver man lite input och andra synvinklar. Hoppas ni finner det intressant och vill svara! Tacksam för svar!

Mina hundar är med mig på jobbet. Det händer aldrig att de inte kan följa med. Vid tjänsteresor och semester utomlands är mina föräldrar hundvakt. Skulle jag bli svårt sjuk eller skadad har jag också vänner som kan rycka in utöver mina föräldrar. Vanlig influensa innebär bara lite vila för hundarna. Jag har aldrig varit så sjuk att vi inte kommit ut på kissrunda. I och med att hundsport är mitt intresse och en livsstil är det enklare för mig att vara singel än i ett förhållande. Så mycket i mitt liv kretsar kring hunderiet att en icke hundmänniska skulle ha svårt att passa in.

Men självklart går även jag ut ibland och äter middag eller på bio. Då är hundarna hemma. De klarar sig ensamma någon kväll då och då, så jag känner mig sällan begränsad.

 

[Viva]

* Vad gör ni med hunden/hundarna under dagtid/jobbar?

Jobbar halvtid, nära till jobbet så åker hem på rasterna och rastar hundarna om det behövs (eller mest för att jag vill).

* Har ni betalt hundpassning? i så fall vad betalar ni dagmatte/hunddagis?

Inte kontinuerligt, det händer att jag ger exet en slant för att han tar hand om dem. När jag har passar hundar har jag fått allt från 75-100 kr/dag och 50-75 kr/rastning.

* Vad händer om ni blir sjuka? Har ni någon backup- plan?

Hundarna får några lugna dagar. Jag har hittills inte varit så sjuk att jag inte kan släppa mig runt kvarteret. Om det verkligen inte går har jag några människor jag kan tänka mig att be om hjälpt.

* Har ni helt anpassat livet efter hunden/hundarna? ( tänkte boende, ert jobb osv.)

Ja och nej. Min bostad hade jag redan innan hundarna, arbetsträningen valdes delvis för att jag skulle ha nära hem och där fick jag senare fast jobb. Är intresserad av att byta till en större bostad men känner mig tveksam till att flytta längre från jobbet, mycket på grund av hundarna. Jag jobbar inte halvtid på grund av hundarna, utan det är mina egna begränsningar men det underlättar såklart. Annars är mitt liv antagligen rätt anpassat för att ha hund men jag ser det inte som en anpassning, jag var väl rätt hemmabunden redan innan och hundarna gör det än mer värt det.

 

[FengurLaugar]

När jag hade sambo gick inte mina ens ut och kissade i trädgården med honom. Han var inte deras människa

Låter som hos mamma och pappa De lyssnar inte ett skit på pappa och tycker han är aptråkig (han gör aldrig nåt med dom) så när mamma jobbar kvällen är det bara att stänga in dom i hundgården annars smiter dom eller hittar på annat jävelskap

 

[JeayL]

* Vad gör ni med hunden/hundarna under dagtid/jobbar?
Pluggar i dagsläget på komvux, åker hem om jag hinner annars får pappa ta om det blir långa dagar nån dag så har jag bara en lektion så då funkar det ju fint

* Har ni betalt hundpassning? i så fall vad betalar ni dagmatte/hunddagis? Ni behöver inte svara på den frågan om ni inte vill.
När jag jobbat så har pappa tagit hundarna, han har inte bett om pengar men har väl betalat grejer till han som hockeybiljetter å så som jag inte direkt känner någon panik över att få tillbaks.... Borde köpa en god whiskey eller något som tack

* Vad händer om ni blir sjuka? Har ni någon backup- plan?
När jag låg i 39 graders feber så kom pappa och tog hand om hundarna, har väldigt låg temp i vanliga fall så kröp till dörren för att kunna låsa upp den

* Har ni helt anpassat livet efter hunden/hundarna? ( tänkte boende, ert jobb osv.)
Mer eller mindre, umgås sällan med folk heldagar för då behöver jag hundvakt och vill inte nyttja i onödan, jobb/skola är ju svårt att anpassa men då har jag ju världens bästa pappa som ställer upp

 

[Raderad medlem 94602]

När jag var singel hade jag hunddagis.

Numera är vi två. Sambon jobbar natt och jag halvtid endast dagtid. Har hundgårdar att ta till om det kniper.

Vi gör bara resor där de är med. Vårt liv är hundanpassat. Likaså hemmet.

 

[Malibu_Stacy]

Hundarna är med på jobbet, jag jobbar inom djursjukvården.
Båda föräldrar bor i samma ort som jag och brukar vara hundvakt om det behövs, har även min bror och en kompis jag kan fråga. Min uppfödare bor en kvarts bilresa ifrån mig och ställer också upp när hon kan vilket är guld värt!
Visst blir det bökigt ibland när jag vill gå på AW eller bio eller liknande efter jobbet, men att ha hund gör det värt det för min del.
Sedan Winzi fick sin epilepsi har jag varit i större behov av hundvakt då jag inte kan lämna henne ensam längre stunder ifall hon skulle få ett kraftigt anfall eller ett som inte går över. Som tur är har jag fantastiska personer i min närhet som ställer upp i nästan alla fall.
Ibland får jag stå över en aktivitet pga hundarna, men det är smällar jag tar.

Bilen och boendet är anpassat efter hund. Hade jag inte haft hund hade jag haft en mycket mindre och billigare bil samt inte enbart letat lägenhet med trädgård som jag har nu. Jag hade också bott mycket närmare stan/jobbet då.

Skulle jag hamna på sjukhus så hade det gått att lösa med familj och vänner som ställer upp, det är jag övertygad om.

 

[Hyacinth]

Hunden är en familjemedlem så vi hjälps åt.
Promenader tar den som är sugen, eller så går vi allihop.
Vi jobbar en del omlott så hon behöver aldrig vara ensam, v i lämnar henne med flit nån timme eller två per dag för att det ska funka om det behövs. Idag är hon med min partner på jobbet, jag har foglossning deluxe och försöker lära mig att komma framåt med kryckor. När jag var singel hade jag med hunden på jobbet, i dagsläget hade jag fått fixa dagis eller hundvakt, och hade valet funnits hade jag inte haft hund som singel med ett snart två barn.

 

[liasa]

Jag pluggar, men där är det inte många timmar i veckan så då får de vara ensamma. I perioder har jag jobbat samtidigt och då får de antingen vara hos dagmatte (90 kr/gång), mina föräldrar eller i nödfall hos nån kompis. När jag börjar jobba planerar jag att ha dem hos dagmatte på heltid i första hand, i andra hand på hunddagis.

Mina föräldrar tar dem om jag skulle bli riktigt sjuk. Om det inte skulle gå av någon anledning, så får min syster åka hit (tio mil) och hämta dem eller så får de vara på pensionat.

Jag bor i lägenhet mitt i stan, så kan väl inte säga att jag anpassat mitt boende efter hundarna. Förutom då att jag klämt in två hundbäddar i min lilla etta och att balkongdörren ofta står öppen mitt i vintern, för att en av hundarna älskar att titta ut. Men jag får erkänna att när jag tänker framåt, så planerar jag delvis utefter hundarna.

 

[Red_Chili]

När jag hade sambo gick inte mina ens ut och kissade i trädgården med honom. Han var inte deras människa

Låter som min Aysu Ibland har min mor och hennes sambo varit hundvakt åt henne. De får alltid övertala Aysu att alls gå ut ur porten och hon vill absolut inte gå någon promenad med dem. Hon trivs jättebra hos dem och sover gärna i deras soffa hela dagarna, men hon vill bara gå ut med mig.

 

[HeddaVovven]

När jag var singel var hundarna ensamma hemma när jag jobbade (jobbar bara nattetid). De sov ändå hela natten oavsett om jag var hemma eller inte så jag tyckte det gick bra.
I övrigt var (och är) mitt liv väldigt hundanpassat eftersom hundsport är mitt stora intresse. Hundarna följde med överallt och låg i bilen om det inte gick att ta med dem in.
Skulle jag ut någon kväll på bio tex fick de vara hemma. Hände inte så ofta dock

 

[Tonto]

Gör inte din sambo något med hundarna? Skulle han inte motionera dom om du var sjuk?

Han har nervskador i en fot efter en operation, så han gör så mycket han kan just nu. Hans jobb är fysiskt krävande så när han har arbetat så orkar inte hans fot med så mycket mer. Men han kan ta ut dom och kasta boll, leka och träna med dom inne. Men någon motion är det svårt för honom att erbjuda. Ena hunden är egentligen hans, men jag tar båda just nu.

 

[Kivina]

Jag varierar hejvilt. Just nu har jag med henne på jobbet ibland. Ibland hela dagar, ibland halva. Ibland är hon hemma hela dagen, men jag går hem och rastar henne på lunchen. Åker jag på hembesök, åker hon med i bilen.
Åker jag på tjänsteresor där hon inte kan vara med, lämnar jag henne hos mina föräldrar eller hos nån kompis.
Jag bor i lägenhet, har 4 minuters promenad till jobbet och jobbar flextid.
Om jag blir sjuk så får hon ta det lugnt och bara gå rastningssvängar.
Det funkar bra för oss! Jag är inte så mycket för AW, och skulle det hända, kan jag skjutsa henne till mina föräldrar vid behov.

 

[Kakis]

Hej på er!

Har funderat mycket på sista tiden, hur ni singlar/särbos/ensamstående gör med era hundar i livet. Hur får ni livet att gå ihop?

* Vad gör ni med hunden/hundarna under dagtid/jobbar?
* Har ni betalt hundpassning? i så fall vad betalar ni dagmatte/hunddagis? Ni behöver inte svara på den frågan om ni inte vill.
* Vad händer om ni blir sjuka? Har ni någon backup- plan?
* Har ni helt anpassat livet efter hunden/hundarna? ( tänkte boende, ert jobb osv.)

Vore jätteintressant och veta hur lägger upp livet med hunden/hundarna. I bland behöver man lite input och andra synvinklar. Hoppas ni finner det intressant och vill svara! Tacksam för svar!

Ena hunden delar jag med mitt ex så hon är hos honom halva veckan. Andra hunden är bara min så hon har jag på heltid.

• Jag har dagmatte.
• 1300kr/månad
• Om jag skulle bli så sjuk att jag inte kan ta hand om hundarna tar exet äldsta hunden och yngsta har jag en kompis som passar när jag är ute och reser och så.
• Ja delvis. Jag vill egentligen inte bo inne i stan men det är enklast att bo nära jobbet så jag kan cykla hem om jag skulle behöva ha hundarna hemma någon dag. Om jag ska iväg och göra något efter jobbet får jag hämta och rasta hundarna och sen sluta upp efter det.

 

[tuaphua]

Nu är jag sambo. Men jag har varit singel resp särbo med hundar.

Jag kunde ha med hundarna på jobbet.
Sen hade jag en underbar granne som själv hade hund och inte jobbade. Där fick mina gärna vara. Man frågade om man inte fick ha dem om jag behövde hjälp.
Jag tog deras hund ibland.

Skulle jag bort längre tid, vilket sällan skedde, tog antingen granne eller pappa eller någon vän hundarna.
Jag har många vänner som haft eller har hund och gärna har mina.
Sen har jag i värsta fall en vän och en elev med hunddagis/hundhotell.

Jag har sett till att göra folk tjänster så att jag inte behöver känna att jag belastar dem om de hjälper mig med hunden någon gång. Jag ligger gärna plus själv sas.

 

[Killaloe]

När jag skaffade hund var jag singel och student.
Hade typ två timmars schemalagd undervisning/vecka under en termin så i början var han med en vän hela den dagen (så passade jag på att jobba lite extra den dagen också).

När han blev lite större fick han vara ensam när jag var i skolan och sen hos samma vän när jag jobbade en heldag.

Efter studierna på annan ort flyttade vi hem till mina föräldrar och då har ffa mamma ryckt in vid behov. I samband med flytt började även hund på hunddagis (3000kr/månad) så han var där när jag pluggade och sen när jag jobbade. Så fram tills det att jag blev sambo så har det varit lösningen, dagis och föräldrar.

Nu har det hänt att jag är ensam på veckorna när sambon är iväg och eftersom jag jobbar väldigt lite är hund antingen hemma själv (om det rör sig om kortare pass) eller hos mina föräldrar, men han har blivit pensionär från dagis iaf. Krisar det så har jag världens bästa vän som tar med honom hem så får han bo hos henne.

Och det häller även vid sjukdom eller liknande, mina föräldrar och min fina vän har ställt upp några gånger och haft honom boende hos sig när jag inte räcker till oavsett sambo eller ej.

Så förutom att jag haft hjälp att hämta/lämna på dagis samt att sambon tar med hund ut på promenad när jag jobbar heldag under helgen så har inte mycket förändrats på hundfronten under min tid i en relation. Dock är hela mitt liv generellt hundvänligare med tanke på boende, jobb osv än det var under en period när jag precis börjat jobba. Men ja, jag har alltid försökt att anpassa livet efter mina och hunds förutsättningar så långt det är möjligt och han är fortfarande viktigast i mitt liv.

 

[attheedge]

Min är med typ överallt. Kan ha med henne på jobbet, vill jag hitta på något en kväll så klarar hon sig hemma. Ska jag iväg längre stunder så har jag snälla vänner/arbetskamrater/syster som kan ha henne. Enstaka gång så har jag faktiskt lämnat på pensionat... Mycket av livet kretsar kring hund, så det är väldigt hundanpassat. När jag var sambo hade vi hundgård och inhägnad tomt, det saknar jag att ha!

Men nya pv har också hund, så hos han finns hundgård och tomt. Så oavsett vart vi väljer att bo i framtiden så vet jag att han kommer att vilja ha hundgård till sina jakthundar, så det känns som att vi kommer att få tillbaka den möjligheten...