Sensationslystnad, eller??

[monster1]

Invandringen gör så att svenska vita män inte får den vård de behöver .

Ah, jahapp...

 

[monster1]

Vad jag såg någon statistik som visade på 50/50 (kvinnor/män) när det gällde utökat självmord som involverade barn.

 

[Texaz]

Jag har läst och mina funderingar går till varför en människa vill ta med sina anhöriga i döden?

Det händer ju emellanåt - att män dödar sina anhöriga innan de tar sitt eget liv. Vi hade det i bygden för ett gäng år sedan. Han slog ihjäl sin fru och tände på huset men misslyckades ta sitt eget..
Vad jag kunnat följa efter det är att det extremt sällan är kvinnor som gör så? Vad är det för tankemönster som gör självmordet till ett utöka dito?

Jag tror människor vill veta för att försöka förstå.
Sedan har vi ju genom historien varit fascinerade av våld och död. Gladiatorspel, offentliga avrättningar etc. - de drog mycket folk. Men varför? Antar att det finns forskning, men jag begriper inte.

Jag tror att det finns olika anledningar, ett är kontroll, att inte vilja att den andre ska få leva sitt liv, det andra att man helt enkelt tror att det man gör är det bästa för den/dem
Fascination av våld/död går bort för mig, jag anser att varje dödsfall är tragiskt, och när det är extra brutalt vill jag gärna hitta en förklaring till hur det kunnat ske. Kanske för att kunna tro att det inte skulle kunna ske i min närhet, vilket ju är en helt befängd tanke, speciellt med tanke på det här fallet.

 

[MayGrace]

Hela historian är bara för hemsk och jag tror aldrig någon kommer kunna förstå, och han var en vän till min mamma & hennes man. Tror många är i chock över vad som hänt och läste tråden på flashback och blev helt matt .. Folk spekulerar hej vilt, kräker ur sig hat osv istället för att låta folk sörja ifred.

 

[Monkie]

Har funderat ett tag, men det blev mer påtagligt efter den tragiska händelsen i Sala, känns mer aktuellt då personen är bekant...

Själv läser jag väldigt mycket när fruktansvärda saker inträffat. Anser dock inte att det beror på sensationsbiten i sig, utan att jag helt enkelt behöver försöka förstå. Hitta en förklaring till varför saker inträffar.
Jag tror att andra människor fungerar likadant, men är det verkligen så?

Hur känner ni?

En del saker orkar jag inte se eller läsa om. I perioder orkar jag inte se på nyheter eller läsa tidningen, jag behöver en barriär mot alla hemskheter.
Vissa händelser intresserar jag mig dock mer för men då vet jag oftast varför. Vargattacken i Kålmården har jag läst allt om, pga otroligt fascinerad av vargar och ville bilda mig en uppfattning om händelsen kunde ha förutses och jag hade själv gärna (innan händelsen) velat hälsa på vargarna.
Mordet på Lisa Holm följde jag väldigt intensivt, åkte förbi brottsplatsen också. Det gick in under huden på mig så jag ville försöka förstå tror jag, jag kommer från trakterna plus att jag har barn i samma ålder.

Kommer ihåg när min son var bebis, att jag såg en wallanderfilm där en bebis i en väska sprängdes. Kan inte se Wallander sedan dess.

Jag har sett andra människor filma polisingripanden tillexempel, det ogillar jag väldigt mycket och tycker är sensationslystnad.

 

[Petruska]

Jag läser inte den typen av nyheter överhuvudtaget.

Ett av mina jobbprojekt snuddar vid rättsmedicinsk tvångsvård, och jag är lite intresserad av det psykiatriska/psykologiska hos galna brottslingar. Men jag försöker inte "förstå".

Jag tycker att det är väldigt obehagligt att kriminalitet av olika slag får så stort massmedialt utrymme.

 

[Texaz]

En del saker orkar jag inte se eller läsa om. I perioder orkar jag inte se på nyheter eller läsa tidningen, jag behöver en barriär mot alla hemskheter.
Vissa händelser intresserar jag mig dock mer för men då vet jag oftast varför. Vargattacken i Kålmården har jag läst allt om, pga otroligt fascinerad av vargar och ville bilda mig en uppfattning om händelsen kunde ha förutses och jag hade själv gärna (innan händelsen) velat hälsa på vargarna.
Mordet på Lisa Holm följde jag väldigt intensivt, åkte förbi brottsplatsen också. Det gick in under huden på mig så jag ville försöka förstå tror jag, jag kommer från trakterna plus att jag har barn i samma ålder.

Kommer ihåg när min son var bebis, att jag såg en wallanderfilm där en bebis i en väska sprängdes. Kan inte se Wallander sedan dess.

Jag har sett andra människor filma polisingripanden tillexempel, det ogillar jag väldigt mycket och tycker är sensationslystnad.

Ja, att filma och gotta sig i tragedier har jag väldigt svårt att förstå... Varför liksom??
Någonstans måste det finnas respekt för de inblandade, och jag vill absolut inte göra intrång på någon annans sorg, men känner ändå att jag måste försöka förstå varför människor begår hemska handlingar, mot sig själv eller mot andra.

 

[Texaz]

Hela historian är bara för hemsk och jag tror aldrig någon kommer kunna förstå, och han var en vän till min mamma & hennes man. Tror många är i chock över vad som hänt och läste tråden på flashback och blev helt matt .. Folk spekulerar hej vilt, kräker ur sig hat osv istället för att låta folk sörja ifred.

Ja, jag läste också tråden ett tag, men orkar inte med alla spekulationer och allt hat, både mot honom och även mot mamman...
Någonstans tror jag hans livsändning ändå var ett sätt att försöka förklara sig, men det känns ändå som ett grymt sätt att göra det på. Lider verkligen med de vänner som såg det och inte hade någon chans att förhindra händelsen

 

[MayGrace]

Ja, jag läste också tråden ett tag, men orkar inte med alla spekulationer och allt hat, både mot honom och även mot mamman...
Någonstans tror jag hans livsändning ändå var ett sätt att försöka förklara sig, men det känns ändå som ett grymt sätt att göra det på. Lider verkligen med de vänner som såg det och inte hade någon chans att förhindra händelsen

Min mor såg de och hon sa att först förstod hon ingenting sen bad hon sin man ringa upp en gemensam vän i Sala som kasta sig i bilen .. Hela historien är vidrig helt enkelt.

 

[Texaz]

Min mor såg de och hon sa att först förstod hon ingenting sen bad hon sin man ringa upp en gemensam vän i Sala som kasta sig i bilen .. Hela historien är vidrig helt enkelt.

heart

 

[Vassi]

Kvinnor kan ju få Mynchausens disease, de skadar sina barn för att få uppmärksamhet, ibland dör barnen.

Kanske lite ot, men det kallas Münchhaussen by proxy när en person fejkar sjukdom hos någon annan, vanligen barn. Münchhaussen syndrom om de fejkar sjukdom hos sig själv.

 

[micaelathegreat]

Betydlig sällsyntare än man kan tro i tanke på hur ofta det förekommer på film. Lite som kvicksand i serietidningar. Inget större problem i verkligheten.

Ja men precis. Läste att det är 3-10 fall per år i Sverige. Så det är ju försvinnande få i sammanhanget.

 

[AgentCarter]

Jag tycker det är sjukt intressant med olika fall och kan nörda ner mig totalt i olika mord. Läsa FUP mm. Jag har ju oxå ett stort intresse för beteendevetenskap och rättspsykiatrin och har jobbat lite inom det senare området. Hade jag valt karriären framför att tävla med hästarna när jag var yngre så hade jag definitivt utbildat mig mer inom de områdena. Nu jobbar jag bara inom den vanliga psykiatrin.

Vi har ingen skillnad utbildningsmässigt på rättspsyk kontra vanliga om du vill byta bana.
Jag läser ofta en del, framför allt om det är något som kan bli aktuellt för mitt jobb.

 

[fio]

Vi har ingen skillnad utbildningsmässigt på rättspsyk kontra vanliga om du vill byta bana.
Jag läser ofta en del, framför allt om det är något som kan bli aktuellt för mitt jobb.

Nej jag vet det. Men det ligger för långt ifrån mig

 

[Cambrie]

Försöker inte läsa för mycket, i det här fallet har jag gjort det, mitt ex är vän på "umgåsnivå" med vederbörande även om de inte är supernära, i början har vi följts åt mycket på travbanor och haft lite hästar år honom men även nu när den delen inte varit en del av mitt liv längre har exet haft en del kontakt och varit och umgåtts med barnen.

Jag tillhör därför dem som har behövt förklara för mina barn, framförallt sonen, att han inte kommer att träffa dessa kompisar igen (han tjatar om dem ibland, men det är ju pappan som har den kontakten och inte jag, så nu har det inte blivit sedan någon gång under hösten att de träffats, vilket kanske underlättat känslorna hos sonen lite när jag berättade). Men det går inte att förstå, och det har varit svårt att förklara för barnen.
Jag gillade den här personen, hyste stor respekt för hans kunnande, jag hade blivit väldigt ledsen och tyckt att det varit otroligt tragiskt om han valt att ta sitt eget liv bara, men för mig är han bara en kallsinnig mördare nu. Varken mer eller mindre. Det är som någon säger inte hat, bara likgiltighet. Men jag tycker oerhört synd om barnen och mamman. Den skit hon får utstå, oavsett om det handlar om val av ny partner eller något annat (som verkar vara en väldigt ömmande punkt för många som spekulationer) så hoppas jag hon får all hjälp i världen att överleva det här och kunna se livet lite ljusare igen...

Jag hoppas någonstans att det är hans eget liv han planerat för att ta genom att göra bouppteckningen så lätt som möjligt, och det här med barnen var en tillfällig psykos.

 

[Human]

Kan tipsa om den här artikeln på KIT som handlar om forskning just på ämnet om föräldrar som dödat sina barn och några olika indelningar (bland annat hämndmord och barmhärtighetsmord som diskuterats tidigare i tråden).

https://kit.se/2018/01/24/100929/varfor-dodar-foraldrar-sina-barn/

 

[Texaz]

Kan konstatera att vi är olika och undrar hur ni som INTE läser och söker svar ser på oss som gör det? Ses det som sensationslystet att göra det?

 

[honung]

Kan konstatera att vi är olika och undrar hur ni som INTE läser och söker svar ser på oss som gör det? Ses det som sensationslystet att göra det?

Ibland kan vissa större händelser på något sätt slå sig an hos en på ett väldigt speciellt sätt utan att man kan förklara varför, det behöver inte vara sensationslystet alls - det handlar om känslan av att "det hade kunnat drabba mig" eller så är det en händelse av historiska mått som förändrar inte bara personliga förhållanden utan förändrar även samhället i lever i. Jag har ett alldeles speciellt förhållande till en specifik mass-skjutning i USA, trots att jag har noll koppling till något av det som hände, eller till någon av de drabbade eller inblandade, jag bara är så tvärfachinerad av händelsen att jag slukar information om händelsen som sedan länge försvunnit från rubrikerna. Precis som folk som fortfarande gräver i Olof Palme-mordet, kennedymordet, estoniakatastrofen eller vad som, som fortfarande ger upphov till "ny" information eller grund till kunskapsinhämtning.
Men i fall som detta som tråden initieras av - där känner jag det ganska motbjudande att människor teoretiserar och spekulerar där det helt och hållet handlar om en begränsad händelse inom en familj där nu många människor genomgår en tragedi inom en ganska begränsad sfär - där tycker jag att det gränsar till likskändning att gräva i händelsen om en inte är personligt berörd tillsammans med familjerna det handlar om.

 

[Texaz]

Ibland kan vissa större händelser på något sätt slå sig an hos en på ett väldigt speciellt sätt utan att man kan förklara varför, det behöver inte vara sensationslystet alls - det handlar om känslan av att "det hade kunnat drabba mig" eller så är det en händelse av historiska mått som förändrar inte bara personliga förhållanden utan förändrar även samhället i lever i. Jag har ett alldeles speciellt förhållande till en specifik mass-skjutning i USA, trots att jag har noll koppling till något av det som hände, eller till någon av de drabbade eller inblandade, jag bara är så tvärfachinerad av händelsen att jag slukar information om händelsen som sedan länge försvunnit från rubrikerna. Precis som folk som fortfarande gräver i Olof Palme-mordet, kennedymordet, estoniakatastrofen eller vad som, som fortfarande ger upphov till "ny" information eller grund till kunskapsinhämtning.
Men i fall som detta som tråden initieras av - där känner jag det ganska motbjudande att människor teoretiserar och spekulerar där det helt och hållet handlar om en begränsad händelse inom en familj där nu många människor genomgår en tragedi inom en ganska begränsad sfär - där tycker jag att det gränsar till likskändning att gräva i händelsen om en inte är personligt berörd tillsammans med familjerna det handlar om.

För min del handlar det om att det kom så nära på mig och min bekantskapskrets och med en person som jag aldrig trodde var kapabel till något liknande. Jag vill försöka förstå, men tror inte att det kommer att göra det, det finns hel enkelt inga svar....
Ja, kanske är det motbjudande, men jag känner att det är ett sätt att bearbeta det hela, även om jag själv inte är personligt berörd. Bara för att det inte var en nära vän betyder det inte att man blir djupt tagen, jag hoppas att de närstående kan förstå att det inte handlar om annat än att själv försöka få ihop sammanhanget

 

[Gnist]

För min del handlar det om att det kom så nära på mig och min bekantskapskrets och med en person som jag aldrig trodde var kapabel till något liknande. Jag vill försöka förstå, men tror inte att det kommer att göra det, det finns hel enkelt inga svar....
Ja, kanske är det motbjudande, men jag känner att det är ett sätt att bearbeta det hela, även om jag själv inte är personligt berörd. Bara för att det inte var en nära vän betyder det inte att man blir djupt tagen, jag hoppas att de närstående kan förstå att det inte handlar om annat än att själv försöka få ihop sammanhanget

Svaret i det här fallet verkar vara hämnd på exet, men det gör det ju inte mer begripligt eller förståeligt.

Att det blir en lavin av både spekulationer och mer otrevliga åsikter luftas högljutt när någon -som i det här fallet- går ut live på facebook, bekänner ett dubbelt barnamord och övrigt som sades, så är det nog helt oundvikligt att det blir väldigt mycket skriverier på olika sociala plattformar, för då är det inte längre i den personliga sfären kring just de som är närmast berörda, det når ju ut till allmänheten och att allmänheten reagerar är då ofrånkomligt.

Barnens mamma måste gå igenom ett helvete som inte ens går att föreställa sig.