Sedonametoden

För många år sedan köpte jag boken The Sedona Method. Men jag finner metoden svår att använda. Dels för att boken är på engelska och dels för att jag har svårt att ställa frågorna till mig själv. Det blir för mycket tänkande i stället för kännande av båda anledningarna. Vore bra om jag slapp tänka så mycket. Jag kan engelska men det är på inget sätt lika automatiserat som svenskan är.

Men jag undrar om inte sedonametoden på sätt och vis är lik emdr. Och det har ju inte fungerat för mig. Så jag har väl för stora förhoppningar som vanligt.

 

[Alexandra_W]

Tycker det är bra att du vet dina begränsningar och behov kring detta. Vad jag förstår, efter att ha lyssnat på vuxna med autism som pratar om dig själva på ett neurodiversitetsvänligt sätt, är att grunden ofta är långsam processhastighet och sensorisk känslighet. Att mycket att det som är lätt att beskriva som bristande flexibilitet och bossighet egentligen bara är sätt att försöka kompensera för grunden; processhastighet och intryckskänslighet. Självklart övergeneraliserat.

Det finns ju ett skriande behov även hos neurodivergenta ( såväl som hos neurotypiska) att kunna uttrycka de neurodivergenta behoven utan att framställa dem som negativa. Det blir ju jättetydligt här. Då fort du beskriver hur du funkar sensoriskt och gällande processande så får du igen negativa omskrivningar för vad det betyder om man använder ett icke-inkluderande och neurodiversitetsfientligt språk.

Fast sättet att tala om andra, det har ju ingenting med behovsuttrycksproblematik att göra. Inte heller bristande flexibilitet etc.

Att det är inte bara viktigt utan avgörande att det blir på exakt ett visst vis, att inte kunna se andra vis, att inte kunna sätta sig in i annan persons upplevelse mm mm är absolut något som kan vara kopplat till neurodiversitet.

Men att använda nedsättande epitet om sina medmänniskor handlar om något helt annat.

Så utan att gömma det bakom språkbruk. Att ha svårt för när saker inte görs exakt på ens eget sätt är helt okej. Att uttrycka sig nedsättande om person på grund av det är inte okej. Och reaktionerna gentemot Wille handlar just om hur hon nedvärderar andra, i detta fall boendestöd

 

[Exile]

Ja, jag lägger ner direkt när boendestöd går. Det händer absolut inget mer då.

Inte heller arbetsterapeuten har lyckats få igång mig.

Du gör ju som sagt en massa saker. Du har tagit tag i en massa telefonsamtal hit och dit, fixat med bilen, trädgård osv, det händer ju saker även på egen hand helt klart och du har själv uttryckt att det går med ren viljestyrka om du verkligen måste.

Så kanske måste du fundera över vad det är som får din hjärna att anse att de här trista grejerna som tvätt, städ, matlagning osv inte är ett måste på samma sätt? Det enkla svaret är ju att de kan skjutas på för att det går, att konsekvenserna inte är så stora. Men då kanske du måste försöka hitta verktyg för att prioritera upp vissa av de här grejerna, att det blir ett MÅSTE att laga mat en gång om dagen t.ex. Tanken är väl att du ska kunna skapa rutiner som du har hålla i ensam framöver?

 

[Alexandra_W]

Nej, absolut inte. Tvärt om.

Tvärt om? Din tolerans mot misstag MINSKAR av att du har en tjänst gratis som du egentligen skulle behövt betala för? Förstod vi verkligen varandra rätt nu?

 

[Capybara]

Hittills har jag och arbetsterapeuten inte kommit någon vart. Nu har vi en paus.


Nej, absolut inte. Tvärt om.

Hur känns tanken att släppa att det finns ett enda sätt som är rätt? Är det ens en möjlighet? Är det här nåt du kan prata med boendestöd om, dvs. att du blir stressad när du uppfattar att de gör fel?

Jag undrar om det kanske är så att du känner dig lite maktlös i flera delar av livet, och därför blir det extra viktigt för dig att det blir rätt just i ditt hem? Jag vet ju inte hur du känner, men på det du skriver låter det som att det finns en frustration, och att den kanske går ut lite över boendestödet. Kan det vara så?

 

[Capybara]

(BTW @Wille , jag tyckte du skrev klokt och resonerande igår om att du hittat en terapeut som skulle kunna passa, och att du också ska fundera på det här med adhd-medicin. Det var fint att läsa. Det kändes som du var på ett ganska bra ställe just då?)

 

[manda]

Fast sättet att tala om andra, det har ju ingenting med behovsuttrycksproblematik att göra. Inte heller bristande flexibilitet etc.

Att det är inte bara viktigt utan avgörande att det blir på exakt ett visst vis, att inte kunna se andra vis, att inte kunna sätta sig in i annan persons upplevelse mm mm är absolut något som kan vara kopplat till neurodiversitet.

Men att använda nedsättande epitet om sina medmänniskor handlar om något helt annat.

Så utan att gömma det bakom språkbruk. Att ha svårt för när saker inte görs exakt på ens eget sätt är helt okej. Att uttrycka sig nedsättande om person på grund av det är inte okej. Och reaktionerna gentemot Wille handlar just om hur hon nedvärderar andra, i detta fall boendestöd

Håller helt med och det tyckte jag framgick i mitt tidigare inlägg för jag skriver att jag förfäras både av hur @Wille och andra uttrycker sig. Kan tyvärr inte hitta att citera det nu.

 

[Amha]

Hur skulle jag veta att människan inte kan dosera en tvättmaskin eller bädda? Jag utgår från att folk är kapabla.


Det är en milsvid skillnad mellan att bädda fel och att vika tvätt på ett annat sätt. Verkligen MILSVID.


Andra boendestödjare klarar ju av att arbetsleda sig själva. Denna klarade ingenting. Hade sönder slangen till min tvättmaskin för att hen inte visste hur man stänger av vattnet (fanns en kran) så hen tog bort slangen i stället, letade efter ett smutsigt matskedsmått i diskstället , såg inte var jag la plastförpackningar som skulle till återvinningen så när hen skulle göra samma sak så letade hen efter återvinningen på golvet i andra änden av rummet m.m. (Hen hade kunnat fråga mig annars men hade varit att föredra att hen noterade var jag la soporna.) Det var den ena grejen efter den andra som andra boendestödjare klarar av.

Jag har inte ORK med människor som är en belastning för mig.


Ja, jag klarar det men det blir ett irritationsmoment.


Hur ska mitt liv annars fungera menar du? Det blir total misär utan boendestöd.


Fast 1/3 är ju i princip inget tvättmedel alls


Men vad ska boendestöd göra medan jag lagar mat? Stå och glo? Jag kan inte ha någon som lagar mat samtidigt med mig för då blir det kaos och personen är i vägen för mig. Samma med städning av toaletten. Vi kan inte vara två där inne samtidigt. Och jag har bara en dammsugare så vi kan inte dammsuga tillsammans heller. Ej heller sopa eller skura golvet för det finns bara utrustning till en person.

Hur ska arbetet läggas upp helt praktiskt menar du? Det är ju liksom inte praktiskt genomförbart att vi gör samma sak samtidigt.

Vi delar upp arbetet för att det ska fungera. En lagar mat och en dammsuger. Eller en fixar disken medan den andra skurar toaletten. Boendestöd ska ju liksom inte stå och glo på en när man gör något, utan man gör olika saker.

Här finns vägledning för boendestöd: https://www.vardochinsats.se/schizo...oed-vaegledning-foer-praktiskt-genomfoerande/

Så jag, i princip titta på. Hjälpas åt osv. Med matlagning kan jag tänka mig att instruera, hjälpa till att hacka grönsaker, ta fram varor ur kylen och sånt kanske är lämpliga uppgifter.

 

[Grazing]

Ja, jag lägger ner direkt när boendestöd går. Det händer absolut inget mer då.

Inte heller arbetsterapeuten har lyckats få igång mig.

Men vad gör du själv för att komma igång då? Dom kan inte göra något åt det utan det krävs en isats av dig själv också. Väntar du på det magiska ordet dom ska säga eller vad krävs av dom för att du ska komma igång? Du kommer igång först när du ser dom städa något annat, då får ni tillsammans försöka klura ut varför det är så och vad som kan vara ett substitut för dom när dom inte är där.

Hur skulle jag veta att människan inte kan dosera en tvättmaskin eller bädda? Jag utgår från att folk är kapabla.

Isåfall så skaffa en städhjälp som är utbildad på att städa andras hem. Det går att få billigare med rutavdraget.

Men vad ska boendestöd göra medan jag lagar mat? Stå och glo? Jag kan inte ha någon som lagar mat samtidigt med mig för då blir det kaos och personen är i vägen för mig. Samma med städning av toaletten. Vi kan inte vara två där inne samtidigt. Och jag har bara en dammsugare så vi kan inte dammsuga tillsammans heller. Ej heller sopa eller skura golvet för det finns bara utrustning till en person.

Hur ska arbetet läggas upp helt praktiskt menar du? Det är ju liksom inte praktiskt genomförbart att vi gör samma sak samtidigt.

Dom ska peppa och dom ska vara handlingskraftiga på att se vad som behöver göras och vad som bör prioriteras och sedan komma fram till med dig hur du ska bli mer självgående. Många behöver ju boendestöd för att hemmet blir för mycket, det blir oöverkomligt för att man inte vet vart eller hur man ska börja eller vad man ska prioritera för att hålla ordning och det hjälper boendestödet till med.

Dom ska inte få arbetsuppgifter och städa och fixa allt åt dig. Det är verkligen inte någon hemhjälp och du kan heller inte kräva att dom ska klara av att städa "korrekt" som du vill. Vill du ha städhjälp som städar själv så får du betala.

 

[hundtant]

Och därför blir det ju viktigt att hålla samtalet kring det, inte kring de negativa stickspåren. Att agera istället för att reagera är något vi alla har möjlighet till och att ”bara måsta säga ifrån” blir lika destruktivt oavsett vem som gör det men eftersom det i dessa trådar handlar om @Wille och hennes liv så blir konsekvenserna för att alla ständigt blir triggade av henne, störst för henne och det gör mig lite ont eftersom det är så tydligt att det finns både behov av kontakt och önskan om utveckling. Önskar generellt att vi människor var bättre på att svara på folks intention snarare än på de specifika orden. Det gör att jag, trots att jag ser hur dåliga spiralerna ofta blir här i dina trådar Wille, inte kan tycka att det är bara du som förvärrar för dig själv. Kanske menar du inte det @hundtant men jag vill förtydliga att jag iaf inte tycker det. Men samtidigt; kan vi bättre så gör vi bättre och det gäller ju alla. Både trådstartare och folk som svarar.

Nej, det är definitivt inte bara Willes ansvar när det kör i diket, det har jag reagerat på och skrivit i hennes trådar många gånger.

Det är skillnad på att skriva för att man faktiskt tycker sig ha något som skulle kunna hjälpa - och skriva för att man blir frustrerad av hennes inlägg. I det senare fallet är det bättre att låta bli, i det förra behöver det inte vara bättre att bekräfta henne i den där negativa spiralen. Snarare tvärtom.

 

[hundtant]

Jag har haft ett flertal duktiga boendestödjare, som klarat av att både dra ur mig vad som behöver göras och sedan gjort saker med mig. Dock ej nödvändigtvis samma sak som jag samtidigt med mej, eftersom det sällan är genomförbart.

Skulle boendestödjaren inte göra något alls så skulle jag heller inte göra något utan bara sätta mig. Hade en boendestödjare som kom hit och satte sig vid köksbordet och pratade. Trevligt men inte enligt genomförandeplan för det blev ingenting gjort.

Än en gång då: nu vet du hur det gick med den här, tala om på ett trevligt sätt när hen kommer vad hen ska göra, och hur du vill att det ska göras. Skriv ner det redan innan så har du stolpar sen när hen kommer.

 

[Gnist]

. Önskar generellt att vi människor var bättre på att svara på folks intention snarare än på de specifika orden.

Du menar att vi ska ska strunta helt i vad som faktiskt sägs/skrivs och istället gissa oss fram till vad folk menar egentligen.
Känns som upplagt för en smärre katastrof!

 

[Exile]

Du menar att vi ska ska strunta helt i vad som faktiskt sägs/skrivs och istället gissa oss fram till vad folk menar egentligen.
Känns som upplagt för en smärre katastrof!

Tja.. Jag säger iofs ofta till min sambo att han ska lyssna på vad jag menar, inte vad jag säger

 

[Gnist]

Tja.. Jag säger iofs ofta till min sambo att han ska lyssna på vad jag menar, inte vad jag säger

Verkar funka tämligen obra, mtp att du måste säga till ofta

 

[Wille]

Du gör ju som sagt en massa saker. Du har tagit tag i en massa telefonsamtal hit och dit, fixat med bilen, trädgård osv, det händer ju saker även på egen hand helt klart och du har själv uttryckt att det går med ren viljestyrka om du verkligen måste.

Så kanske måste du fundera över vad det är som får din hjärna att anse att de här trista grejerna som tvätt, städ, matlagning osv inte är ett måste på samma sätt? Det enkla svaret är ju att de kan skjutas på för att det går, att konsekvenserna inte är så stora. Men då kanske du måste försöka hitta verktyg för att prioritera upp vissa av de här grejerna, att det blir ett MÅSTE att laga mat en gång om dagen t.ex. Tanken är väl att du ska kunna skapa rutiner som du har hålla i ensam framöver?

Har du aldrig hört talas om exekutiv dysfunktion?

Jag har haft arbetsterapeut hela våren och hittills har det inte fungerat, trots att jag försökt.

Tvärt om? Din tolerans mot misstag MINSKAR av att du har en tjänst gratis som du egentligen skulle behövt betala för? Förstod vi verkligen varandra rätt nu?

Ska jag betala så KRÄVER jag top notch kvalitet. Annars vill jag inte betala.

Hur känns tanken att släppa att det finns ett enda sätt som är rätt? Är det ens en möjlighet? Är det här nåt du kan prata med boendestöd om, dvs. att du blir stressad när du uppfattar att de gör fel?

Jag undrar om det kanske är så att du känner dig lite maktlös i flera delar av livet, och därför blir det extra viktigt för dig att det blir rätt just i ditt hem? Jag vet ju inte hur du känner, men på det du skriver låter det som att det finns en frustration, och att den kanske går ut lite över boendestödet. Kan det vara så?

Problemet är konsekvenserna som blir när boendestöd gör fel. Jag vill inte ta de konsekvenserna.

Här finns vägledning för boendestöd: https://www.vardochinsats.se/schizo...oed-vaegledning-foer-praktiskt-genomfoerande/

Så jag, i princip titta på. Hjälpas åt osv. Med matlagning kan jag tänka mig att instruera, hjälpa till att hacka grönsaker, ta fram varor ur kylen och sånt kanske är lämpliga uppgifter.

Jag behöver inga instruktioner när jag lagar mat. Skulle känna mig nervärderad om någon skulle komma och tala om för mig hur man gör. Är liksom inte dum i huvudet. Jag kan följa ett recept och laga mat själv. Och jag vill som sagt inte ha någon som står i vägen för mig i köket. Orkar inte be någon flytta på sig hela tiden. Jag orkar inte heller hålla på och kommunicera "tar du i salt så tar jag peppar". Det skulle vara en belastning för mig. Det är lättare för mig att hämta en gul lök själv än att be någon hämta den åt mig.

Än en gång då: nu vet du hur det gick med den här, tala om på ett trevligt sätt när hen kommer vad hen ska göra, och hur du vill att det ska göras. Skriv ner det redan innan så har du stolpar sen när hen kommer.

Jag är inte arbetsledare.

 

[Sel]

Har du aldrig hört talas om exekutiv dysfunktion?

Jag har haft arbetsterapeut hela våren och hittills har det inte fungerat, trots att jag försökt.


Ska jag betala så KRÄVER jag top notch kvalitet. Annars vill jag inte betala.


Problemet är konsekvenserna som blir när boendestöd gör fel. Jag vill inte ta de konsekvenserna.


Jag behöver inga instruktioner när jag lagar mat. Skulle känna mig nervärderad om någon skulle komma och tala om för mig hur man gör. Är liksom inte dum i huvudet. Jag kan följa ett recept och laga mat själv. Och jag vill som sagt inte ha någon som står i vägen för mig i köket. Orkar inte be någon flytta på sig hela tiden. Jag orkar inte heller hålla på och kommunicera "tar du i salt så tar jag peppar". Det skulle vara en belastning för mig. Det är lättare för mig att hämta en gul lök själv än att be någon hämta den åt mig.


Jag är inte arbetsledare.

Men boendestödet är ju faktiskt inte där för att göra ditt jobb åt dig heller. Jag förstår att det blir missförstånd om det är vad du förväntar dig.

 

[Wille]

Men boendestödet är ju faktiskt inte där för att göra ditt jobb åt dig heller. Jag förstår att det blir missförstånd om det är vad du förväntar dig.

Ok. Jag kan heller inte ha ett boendestöd som står bredvid och stör mig när jag gör något. Jag behöver fokusera på uppgiften.

Det verkar helt enkelt som om ingen hjälp är anpassad för mina behov.

Trodde liksom att boendestödets uppgift var att putta igång mig att göra saker och det funkar inte om boendestöd bara säger att "nu ska du laga mat" eller "nu ska du skura toaletten". Då sätter jag mig på tvären för ingen ska bestämma över mig. Det funkar heller inte om boendestödet ska stå och titta på mig när jag gör saker. Jag kommer lägga av och gå och sätta mig.

 

[hundtant]

Jag är inte arbetsledare.

Du vill inte förklara dina önskemål för boendestödet och samtidigt blir du vansinnig om de flyttar din diskborste. HUR ska de veta?

 

[Masqueradee]

Ok. Jag kan heller inte ha ett boendestöd som står bredvid och stör mig när jag gör något. Jag behöver fokusera på uppgiften.

Det verkar helt enkelt som om ingen hjälp är anpassad för mina behov.

Trodde liksom att boendestödets uppgift var att putta igång mig att göra saker och det funkar inte om boendestöd bara säger att "nu ska du laga mat" eller "nu ska du skura toaletten". Då sätter jag mig på tvären för ingen ska bestämma över mig. Det funkar heller inte om boendestödet ska stå och titta på mig när jag gör saker. Jag kommer lägga av och gå och sätta mig.

Vad menar du med "putta igång mig för att göra saker"? Genuin fråga.

 

[Capybara]

Problemet är konsekvenserna som blir när boendestöd gör fel. Jag vill inte ta de konsekvenserna.

Fast det var inte så jag menade. Det jag undrade var hur tanken känns att det kan finnas fler sätt som är rätt än bara ditt.

 

[Capybara]

Ok. Jag kan heller inte ha ett boendestöd som står bredvid och stör mig när jag gör något. Jag behöver fokusera på uppgiften.

Det verkar helt enkelt som om ingen hjälp är anpassad för mina behov.

Trodde liksom att boendestödets uppgift var att putta igång mig att göra saker och det funkar inte om boendestöd bara säger att "nu ska du laga mat" eller "nu ska du skura toaletten". Då sätter jag mig på tvären för ingen ska bestämma över mig. Det funkar heller inte om boendestödet ska stå och titta på mig när jag gör saker. Jag kommer lägga av och gå och sätta mig.

Och när det nu är så, tror jag det blir ännu viktigare med acceptans i att boendestödet inte gör på exakt ditt sätt.

Om det är så att du får saker gjorda genom boendestödet, men kanske själv går fixa en del detaljer efteråt, är inte det helt ok?