Alltså... Det är skrämmande att läsa tycker jag faktiskt. När jag gick ut gymnasiet fanns det huuuur många jobb som helst. Det var bara att välja i stort sett fritt (jo, det är sant! 1987 när jag gick ut gymnasiet var det verkligen så). Ändå var det så att man liksom skulle ta ett "skitjobb" som första jobb. Det var för att man skulle veta vad man inte ville gå tillbaka till. Det var oftast jobb inom hotell och restaurang och på nivån städ/disk och eventuellt servitris/servitör. När man stått ut i några månader till något år så var man färdig för att gå vidare till roligare jobb.
Jag märker också att vissa jobb "inte passar" för mina ungar och deras kompisar. de rynkar på näsan åt hemtjänstjobb eller jobb på callcenter. Helt sjukt tycker jag och blir redigt förbaskad varje gång jag ser den där rynkade näsan! men hur ska man göra (ungarna är myndiga ska väl tilläggas)?
Nu är det inte bara de svenskfödda ungdomarna som agerar så. Det är precis lika många kålsupare bland de ungdomar som har utländsk bakgrund. En olycklig trend tyvärr!