Sv: Särbo

Ha ha, sant! :D
Jag är nog sån att när jag funderar över något vill jag gärna höra andras erfarenheter i ämnet. Inte för att det påverkar mina egna beslut i det stora hela, men lite input är kul att få ändå!

*kl*

Annars håller jag nog med yennork lite, det känns lite fel att säga pojkvän när man är i min ålder, det låter lite som en tonårsförälskelse. Ordet partner kan man väl använda ibland i och för sig...

Men, nu är det inte ordet i sig som är viktigt för mig, snarare företeelsen. Att gå in i ett förhållande helt utan avsikter att flytta ihop, att välja att inte dela vardagslivet med varandra. Kanske är jag lite fånig, kanske är det mycket vanligare än vad jag tror, men här i min umgängeskrets förekommer det knappt inte alls och därför frågar jag efter era erfarenheter ;)

Jag nätdejtar lite emellanåt och just den här frågan verkar väcka funderingar hos de killar jag pratar med, jag har ett par rader om det i min profil och de flesta ifrågasätter det faktiskt. Jag vet inte hur många gånger jag har fått förklara och/eller försvara mitt val, lite tråkigt.

Tack för era berättelser och tankar i alla fall, uppskattat! :)
 
Sv: Särbo

Men, nu är det inte ordet i sig som är viktigt för mig, snarare företeelsen. Att gå in i ett förhållande helt utan avsikter att flytta ihop, att välja att inte dela vardagslivet med varandra.

Ja, de allra flesta par verkar ju flytta ihop efter någon tid. Samhället ser helt klart ut så även kring mig. (Men det har ju inte med mig att göra! :D)

Många verkar också tänka sig att det är en blivande sambo (och blivande förälder och blivande medägare av den bostad man inte har råd med ensam) som man faktiskt letar efter när man letar efter en blivande partner.

För mig är det lite främmande att ha en så bestämd plan för livet tillsammans med någon man inte ens har träffat ännu. Jag är väl mer inne på att om man blir ihop med någon, så får man se vad som funkar i just den konstellationen. Därför var det inte heller självklart för mig att vi skulle bo ihop, min partner och jag.

Så i konsekvensens namn skulle jag väl säga att även du skulle kunna hålla det öppet. Jag hade blivit lite avskräckt av att framtiden (min framtid!) är planerad redan vid första dejten, om du förstår hur jag menar. Det gäller för mig oavsett vilken framtidsplan den andra har tänkt ut för mig.
 
Sv: Särbo

Är själv singel (med hemmavarande tonåring) efter ett jättelångt samboförhållande och därefter ett 3-årigt "delsboförhållande" (varsitt hus, vi bodde ihop när tillfälle gavs).

Nu känns det lyxigt och mysigt att slippa det förhandlande och den anpassning som ju ändå ett förhållande består av. Nytt förhållande känns ganska avlägset. Egentligen MYCKET avlägset ;).

Men på sikt, då...? Som det känns nu vill jag nog så småningom ha "någon", men utan förväntningar på sammanboende eller att träffas all ledig tid.
 

Liknande trådar

Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
4 579
Senast: gullviva
·
Kropp & Själ Egentligen har jag ett fantastiskt bra liv. Jag älskar mitt lilla hus, jag älskar mitt yrkesval, jag har bra kollegor och en bra chef...
2 3
Svar
42
· Visningar
2 187
Senast: Thaliaste
·
Skola & Jobb Jag kommer inom ett år att flytta ca 40 mil hem till den stad som jag vuxit upp i. Jag har de senaste 7 åren bott på annan ort och har...
Svar
0
· Visningar
589
Senast: seahawk
·
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
22 153
Senast: Whoever
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp