Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag hade ett nytt möte med fk och af igår. Det mötet var i alla fall bättre än det första. Vi kom fram till att jag inte ska börja arbetsträna just nu utan det ska göras en arbetsförmågeutredning först. Det dröjer några månader innan det kan bli av.

Men det föreslogs också jobb på samhall. Jag känner mig inte alls positivt inställd till detta. Kan de verkligen erbjuda ett stimulerande och meningsfullt arbete? Tvivlar på det. Och så kollade jag upp vad lönen ligger på för arbete inom samhall. Den är skitlåg. Inte ens 24000 i månaden. Mer än så är man inte värd där tydligen. Men å andra sidan så betalar inte parkjobbet någon bra lön heller. I somras tjänade jag 24500 per månad. Jag känner mig inte riktigt uppskattad med en så låg lön.

Men jag är inte i läget att jag kan välja jobb. Jag får ta vilket skit som helst. Och det är ju ett kul tillskott till ett redan kasst liv.
 

Jag vet. Livet suger.

Fattar inte hur jag ska orka leva under sådana förhållanden.

Det går inte en dag utan att jag tänker att jag inte orkar mer.
Ta inte ut något i förskott, det kanske inte är så illa som du tror. Om inflationen lugnar sig lite kanske även ekonomin blir lite stadigare. Jag vet att det är lättare sagt än gjort. Det är ju dumt att ta livet av sig "ifall" något blir dåligt. Tänk som med träd bättre att avvakta och se hur det blir än att skära för tidigt. Det går ju inte att återuppstå om livet visar sig reda upp sig trots allt.
 
De flesta har lite större valmöjligheter än de som har nedsatt arbetsförmåga, det är det som är skillnaden.
För att inte tala om att de som inte har fysiska/psykiska hinder kan utbilda sig till något de vill jobba med. Jag har aldrig kunnat gå utbildningar jag velat gå p.g.a. min psykiska ohälsa.
 
Ta inte ut något i förskott, det kanske inte är så illa som du tror. Om inflationen lugnar sig lite kanske även ekonomin blir lite stadigare. Jag vet att det är lättare sagt än gjort. Det är ju dumt att ta livet av sig "ifall" något blir dåligt. Tänk som med träd bättre att avvakta och se hur det blir än att skära för tidigt. Det går ju inte att återuppstå om livet visar sig reda upp sig trots allt.
Jag hyser tyvärr inget hopp om att livet blir bättre. Det har inte blivit det hittills på 50 år. Jag kommer få fortsätta kämpa med att få vardagen att fungera.
 
De flesta har lite större valmöjligheter än de som har nedsatt arbetsförmåga, det är det som är skillnaden.
Jo, men det är ju knappast som att vi har fritt val heller.
Jag har liksom 27000kr innan skatt trots 10 års erfarenhet, relevanta utbildningar och bra referenser. Jag tycker jag är underbetald men det är ju inte som att jag har råd att tacka nej 🤷‍♀️
Inställningen från @Wille är faktiskt lite provocerande kan jag tycka.
 
Samhall har kanske lite olika verksamhet på olika ställen i landet; men där jag bodde förut hade de dels egna lokaler där de bedrev viss verksamhet (t.ex sömnad och verkstad) och en del som var en form av personaluthyrning till alla möjliga företag.
Har för mig att de "hyrde ut" minst 1,5 "Samhallperson" per "vanlig" tjänst just för att minska stressen för dem.
Jag jobbade på en statlig myndighet i staden och på den hade personal från Samhall hand om i princip all post- och fakturahantering. Två av dem som började sin karriär där gick vidare till ganska avancerade handläggarjobb på myndigheten medan jag var kvar. :)
 
Senast ändrad:
Jo, men det är ju knappast som att vi har fritt val heller.
Jag har liksom 27000kr innan skatt trots 10 års erfarenhet, relevanta utbildningar och bra referenser. Jag tycker jag är underbetald men det är ju inte som att jag har råd att tacka nej 🤷‍♀️
Inställningen från @Wille är faktiskt lite provocerande kan jag tycka.
Du kan väl välja ett annat jobb då om det inte duger.
 
För att inte tala om att de som inte har fysiska/psykiska hinder kan utbilda sig till något de vill jobba med. Jag har aldrig kunnat gå utbildningar jag velat gå p.g.a. min psykiska ohälsa.
Nej det är ju det, man har begränsade valmöjligheter.

Men ett alternativ för dig skulle kunna vara en anställning med lönebidrag https://arbetsformedlingen.se/for-a...person-har-en-funktionsnedsattning/lonebidrag . Då kan du ha en anpassad anställning inom vilken typ av verksamhet som helst.
 
Jo, men det är ju knappast som att vi har fritt val heller.
Jag har liksom 27000kr innan skatt trots 10 års erfarenhet, relevanta utbildningar och bra referenser. Jag tycker jag är underbetald men det är ju inte som att jag har råd att tacka nej 🤷‍♀️
Inställningen från @Wille är faktiskt lite provocerande kan jag tycka.
Fast du har väll en valmöjlighet eller är du begränsad av arbetsförmedlingen, försäkringskassan och funktionsnedsättningar och därmed måste fortsätta arbeta hos din arbetsgivare för att inte stå helt utan inkomst?
 
Nej det är ju det, man har begränsade valmöjligheter.

Men ett alternativ för dig skulle kunna vara en anställning med lönebidrag https://arbetsformedlingen.se/for-a...person-har-en-funktionsnedsattning/lonebidrag . Då kan du ha en anpassad anställning inom vilken typ av verksamhet som helst.
Jo, jag vet. Jag hade en lönebidragsanställning i somras. Det funkade inte så bra. Jag skulle ta mer raster och jobba i eget tempo. Jag begrep aldrig hur det var tänkt att funka. Kunde ju inte ställa mig och lata mig medan kollegan rensade ogräs. Skulle se dåligt ut för omgivningen också. (Typ att kommunalanställda bara latar sig.) Och jag var ju tvungen att vara på plats 100%. Bara att vara på plats och vara på alerten drar ju energi.
 
Jag skulle vilja ha ett sådant jobb jag hade förut som administratör. Där uppskattades jag för min arbetsinsats och förmåga. Jag har t.o.m. fått hjälpa dem att lösa problem efter att jag slutade där för att jag var mest lämpad att göra det.
 
Fast du har väll en valmöjlighet eller är du begränsad av arbetsförmedlingen, försäkringskassan och funktionsnedsättningar och därmed måste fortsätta arbeta hos din arbetsgivare för att inte stå helt utan inkomst?
Alltså. Hur tänker du att man höjer sin lön i en handvändning?
Ett helt karriärsbyte för man ju inte hur som helst. Det är ju inte som att andra arbetsgivare inom samma branch ger en massa mer pengar.
 
Men det kan du ju inte just nu. Ibland får man acceptera det. Jag har också en tankemässigt fungerande hjärna helt utan någon som helst uthållighet. Det suger, men det är ju så det är. Jag kan inte prestera och måste anpassa mig efter det. Får inse att jag inte kan ha de där roliga projekten eller söka de roliga jobben. Jag har massor av kunskap och färdigheter men noll uthållighet och klarar ingen press. Tjorvigt läge...

Samma här. Skitroligt jobb innebär att jag glömmer mina begränsningar, tar på mig mer och mer av alla roliga saker och presterar jättebra - tills jag kraschar. Totalt.

Jag vet. Livet suger.

Fattar inte hur jag ska orka leva under sådana förhållanden.

Det går inte en dag utan att jag tänker att jag inte orkar mer.

Känner du att du saknar livslust för att du inte kan få så hög lön du vill ha om du(åtminstone en period) måste arbeta med något du inte tror kommer passa dig?

Jag tycker att det låter som om problemet ligger någon annanstans än din försörjning. Ursäkta om jag missat något från tidigare trådar, men hur ser din kontakt med vården ut?
 
Jag skulle vilja ha ett sådant jobb jag hade förut som administratör. Där uppskattades jag för min arbetsinsats och förmåga. Jag har t.o.m. fått hjälpa dem att lösa problem efter att jag slutade där för att jag var mest lämpad att göra det.
Men eftersom du inte verkar hitta ett sånt jobb får du väl ta de jobb du får och fortsätta söka jobb under tiden.
 
Utredning om arbetsförmåga med AF och FK ska enbart fokusera på arbetsförmågan. Lön och stimulerande arbete är totalt irrelevant. Deras uppgift är att bedöma vilken arbetsförmåga/anpassningar en person behöver. Och, om man då inte samarbetar genom att inte acceptera en anställning och istället kräver en viss lön och stimulans som krav för att arbeta och bara accepterar en viss typ av jobb, kan det bli problem.
 
Alltså. Hur tänker du att man höjer sin lön i en handvändning?
Ett helt karriärsbyte för man ju inte hur som helst. Det är ju inte som att andra arbetsgivare inom samma branch ger en massa mer pengar.
Oavsett har du större möjligheter än vad jag och andra med funktionshinder har.
 
Alltså. Hur tänker du att man höjer sin lön i en handvändning?
Ett helt karriärsbyte för man ju inte hur som helst. Det är ju inte som att andra arbetsgivare inom samma branch ger en massa mer pengar.
Byter jobb, studerar eller byter bransch. Du är ju i varje fall inte låst till din situation resten av livet.
 
Samma här. Skitroligt jobb innebär att jag glömmer mina begränsningar, tar på mig mer och mer av alla roliga saker och presterar jättebra - tills jag kraschar. Totalt.



Känner du att du saknar livslust för att du inte kan få så hög lön du vill ha om du(åtminstone en period) måste arbeta med något du inte tror kommer passa dig?

Jag tycker att det låter som om problemet ligger någon annanstans än din försörjning. Ursäkta om jag missat något från tidigare trådar, men hur ser din kontakt med vården ut?
Jag har dålig livslust som det är. Att tvingas slava med något jag inte vill sänker ju livslusten ännu mer. Livet blir hopplöst. Och det kommer inte finnas energi över till något som ger livet mening.

Jag har ingen kontakt med vården annat än läkarbesök för sjukskrivning och mediciner.

Men eftersom du inte verkar hitta ett sånt jobb får du väl ta de jobb du får och fortsätta söka jobb under tiden.
Söker ju för fan alla möjliga jävla skitjobb.
 
Vilket iofs inte är fastställt än i @Wille s fall..
Med tanke på att hon har fått bistånd via boendstöd beviljat och haft lönebidrags anställning samt nu ska utredas för arbetsförmåga (vilket man ju mest gör för att kontrollera vilken nivå man klarar av att arbeta på) så jo. Vi kan ju också lita på det hon själv berättar om sin vardag de senaste typ 5-10 åren som man kunnat följa TS här på forumet.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Nu har jag, borträknat lite semester, jobbat i åtta veckor på mitt nya jobb. Och jag kan bara inte få mig att känna att jag trivs. :(...
Svar
16
· Visningar
2 614
Senast: cassiopeja
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Kan ni fatta? Jag har hunnit fylla 30. Det är helt galet så fort tiden går. Något annat som också är galet är att jag fortfarande inte...
2 3
Svar
49
· Visningar
12 691
Senast: Saeta
·
Skola & Jobb Hjälp och råd kära Bukeorakel! Ber om ursäkt för långt och rörigt inlägg, ska försöka reducera ner det så mycket jag kan. Jag har...
5 6 7
Svar
122
· Visningar
13 933
Senast: Lavinia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp