Sambons kläder...

[Ainon]

Visa bifogad fil 55881
Jag skulle nog säga att detta är nästan en kopia av min sambo bakifrån.

Hade inte reagerat öht om någon går sådär med byxorna oavsett ålder. Tycker man ser det överallt (ffa kanske bland pojkar/män 12-40)
/Norrbottning

 

[Badger]

Jo visst, men vad tänker du att man ska göra som mamma då om man har en tonårsson som inte lyssnar när det påpekas? Åka hem till honom och tvinga in honom i duschen varannan dag? Någonstans måste man ju lära sig att bli vuxen på egen hand, och att gråta och gråta ännu mer över saker är ibland vägen till att lära sig. Det var nog skitjobbigt för din kollegas dotter, men jag skulle gissa att hon iaf började duscha.

Nej jag vet inte, fast haken är bara att jag har ett par bekanta och helt ärligt, är det illa nog kommer aldrig någonsin en tjej/kille och säger att det är läge att duscha och de verkar liksom så undrande och förvirrade? Lite ledsna? Men det är ju frågan om det bara är lukten av armhåla (efter några år så luktar ju tonåringar mindre av sig själva? och om man då duschar en gång i veckan så lär det ju bli bättre om fem sex år.) eller om det är hela looken?

Så jag håller delvis med. Stark lukt av armhåla verkar ju vissa tonåringar bara ha liksom. Vi hade ett gäng prao på jobbet förra sommaren och herregud! men de var helt propra i övrigt så jag gissade på otur bara. Det är kanske det eller stinka parfym i flera mil.

Men total, jag krälade ur en sophög i morse, look och lukt är nog bara mamma och pappa som vill hjälpa med.

 

[Aviello]

Tack alla svar, vi löser det nog. Men det var fint att få skratta lite Jag ska inte kapa tråden för mycket, men det var absolut värt inputet

 

[Badger]

Jo visst, men vad tänker du att man ska göra som mamma då om man har en tonårsson som inte lyssnar när det påpekas? Åka hem till honom och tvinga in honom i duschen varannan dag? Någonstans måste man ju lära sig att bli vuxen på egen hand, och att gråta och gråta ännu mer över saker är ibland vägen till att lära sig. Det var nog skitjobbigt för din kollegas dotter, men jag skulle gissa att hon iaf började duscha.

Jodå och tvätta och byta kläder till och med.

 

[Aviello]

Alltså, det är inte lätt. Han lär sig men det tar tid

 

[Anders]

Mmm det är fint, spanar lite på farmors gamla Burberryrock, men den är lite för 50-tal för mig ändå. Tycker så som mamma var klädd på 70-80 talet (om hon skulle på middag) är världens finaste (annars bläckfläckiga jeans)

Typ (fast med låg klack på stövlarna) (bild ryckt från the Sartorialist, så nej så elegant var hon ju garanterat inte, men i mina ögon så )
Visa bifogad fil 55888

Jag tycker om att blanda stilar, eller egentligen välja utifrån vad jag tycker är snyggt oavsett stil. Håller med om att hon är snyggt klädd

 

[Anders]

Utom att jag har jättesvårt för höga jeans faktiskt (även om de riktigt låga med troskanter inte var så bekväma direkt). Men jag kämpar på.

Herrjeansen med hög midja har mer vad jag skulle kalla normal midja, som de här (min favoritmodell och de enda jag hittat som går att köpa otvättade)

 

[Sel]

Ja... så kan man också reagera.. Jag påpekade enbart hur jag hade velat att min tjej sagt till mig i en sån här situation.

Om förhållandet sitter så löst att man tänker igenom det hela direkt för att ens partner lyfter fram på ett schysst sätt att det finns en klar förbättringsmöjlighet i hur man klär sig så har man antagligen andra större problem i förhållandet än det, är min åsikt.

"Vad ska jag gå omkring och vara 'snygg' för?"
Tycker själv inte det är några som helst konstigheter att vilja vara snygg och attraktiv för sin partner. Tycker det är lite av en självklarhet att ha den ambitionen.

Och vem har pratat om att ändra hela stilen? I princip alla fall utanför fina middagar och dyl så räcker jeans, t-shirt / skjorta extremt långt. Bara plaggen sitter bra, och har en viss kvalitet.

Fast just det här att "Du har potential.." som om en verkligen vore ett projekt som inte duger egentligen men som eventuellt kan förbättras - och jag går verkligen inte omkring till vardags och tänker att jag ska vara snygg för vare sig partner eller annan omgivning.
Jag tänker att jag ska vara bekväm både fysiskt och i mig själv. Sedan må det innebära olika saker för olika individer förstås.
Jag tycker det är helt skilda ting att trycka till sin partner genom att säga saker som "Du SKULLE ju kunna vara snygg om du bara.." och att påpeka "Du, det har gått en maska på den där strumpan" eller "Den där T-shirten börjar se rätt urtvättad ut" eller någonting annat man inte lagt märke till.

 

[Sezziyanen]

Fast just det här att "Du har potential.." som om en verkligen vore ett projekt som inte duger egentligen men som eventuellt kan förbättras - och jag går verkligen inte omkring till vardags och tänker att jag ska vara snygg för vare sig partner eller annan omgivning.
Jag tänker att jag ska vara bekväm både fysiskt och i mig själv. Sedan må det innebära olika saker för olika individer förstås.
Jag tycker det är helt skilda ting att trycka till sin partner genom att säga saker som "Du SKULLE ju kunna vara snygg om du bara.." och att påpeka "Du, det har gått en maska på den där strumpan" eller "Den där T-shirten börjar se rätt urtvättad ut" eller någonting annat man inte lagt märke till.

Håller inte med. Det ser jag som ett sätt att tolka "Du har potential..", och jag tolkar det inte som du gör det då.

Jag vet att jag har potential att förbättra mig på olika vis. Jag tror att alla människor har det, vissa har mer potential än andra inom olika områden, men fortfarande. Du tolkar det som att "du duger inte, du är dålig". Jag tolkar det som att "jag kan bli bättre på/inom X, och det vill jag".

När jag har en partner så tänker jag absolut på att jag vill vara snygg/attraktiv för denne, i olika bemärkelser, till vardags. Jag ser inte fel i att tänka så, och det har ingen koppling till en känsla av att inte duga eller dyl. För omgivningen i allmänhet tänker jag dock inte så till vardags, de har ingen direkt koppling till mig vanligtvis.

Jag delar nog inte helt din åsikt om att vara bekväm, ibland tycker jag tvärtom jag måste stå ut med obekväma saker, för andra syften och för att förbättra mig själv. Väldigt generellt, men det går att applicera på många situationer.. Om jag tänkte att mina beslut skulle styras på ett betydligt sätt av vad som är bekvämt, då skulle jag må rätt dåligt totalt sett.

Jag skulle aldrig säga "Du SKULLE ju kunna vara snygg om du bara.." , det låter som helt fel sätt att lägga upp det. Det låter skrikigt, drygt och mer som nått nån säger i affekt. Inget av detta handlar om att påpeka hur kass nån är, hur ful de är nu, osv. Det handlar för mig om att ge åsikter om saker som kan förbättra. Det är inte alls samma sak för mig.

Man är tydligen olika. För dina exempel av "Du, det har gått en maska på den där strumpan" och "Den där T-shirten börjar se rätt urtvättad ut" tycker jag är betydligt otrevligare än att ge mig förbättringsförslag på hur jag klär mig. Just på grund av att det bara är påståenden som enbart påpekar fel och inget annat.

 

[Sel]

Håller inte med. Det ser jag som ett sätt att tolka "Du har potential..", och jag tolkar det inte som du gör det då.

Jag vet att jag har potential att förbättra mig på olika vis. Jag tror att alla människor har det, vissa har mer potential än andra inom olika områden, men fortfarande. Du tolkar det som att "du duger inte, du är dålig". Jag tolkar det som att "jag kan bli bättre på/inom X, och det vill jag".

När jag har en partner så tänker jag absolut på att jag vill vara snygg/attraktiv för denne, i olika bemärkelser, till vardags. Jag ser inte fel i att tänka så, och det har ingen koppling till en känsla av att inte duga eller dyl. För omgivningen i allmänhet tänker jag dock inte så till vardags, de har ingen direkt koppling till mig vanligtvis.

Jag delar nog inte helt din åsikt om att vara bekväm, ibland tycker jag tvärtom jag måste stå ut med obekväma saker, för andra syften och för att förbättra mig själv. Väldigt generellt, men det går att applicera på många situationer.. Om jag tänkte att mina beslut skulle styras på ett betydligt sätt av vad som är bekvämt, då skulle jag må rätt dåligt totalt sett.

Jag skulle aldrig säga "Du SKULLE ju kunna vara snygg om du bara.." , det låter som helt fel sätt att lägga upp det. Det låter skrikigt, drygt och mer som nått nån säger i affekt. Inget av detta handlar om att påpeka hur kass nån är, hur ful de är nu, osv. Det handlar för mig om att ge åsikter om saker som kan förbättra. Det är inte alls samma sak för mig.

Man är tydligen olika. För dina exempel av "Du, det har gått en maska på den där strumpan" och "Den där T-shirten börjar se rätt urtvättad ut" tycker jag är betydligt otrevligare än att ge mig förbättringsförslag på hur jag klär mig. Just på grund av att det bara är påståenden som enbart påpekar fel och inget annat.

Det är nog tur att vi inte har någon närmare relation.

Potential inom prestationsområden är klart positivt för mig, men potential inom utseende? Nej, i mina öron låter det riktigt illa.

Stå ut med obekväma situationer för att det är ett måste i arbetslivet till exempel är ju en sak, men att få vara bekväm i hur man klär sig, särskilt till vardags tycker jag personligen är Jätteviktigt. Både att själva kläderna är bekväma och att man är bekväm i hur man ser ut i dem. Jag skulle vara olycklig om det kändes som att jag klädde ut mig eller att jag var tvungen att stå ut med att bära plaggen när jag tog på mig mina vardagskläder.

Jag tycker att poängtera att det gått en maska eller att det är hål på knät är en iakttagelse bara, det är ju inte på något vis en kritik över min smak eller hur jag väljer att klä mig.

 

[Sezziyanen]

Det är nog tur att vi inte har någon närmare relation.

Potential inom prestationsområden är klart positivt för mig, men potential inom utseende? Nej, i mina öron låter det riktigt illa.

Stå ut med obekväma situationer för att det är ett måste i arbetslivet till exempel är ju en sak, men att få vara bekväm i hur man klär sig, särskilt till vardags tycker jag personligen är Jätteviktigt. Både att själva kläderna är bekväma och att man är bekväm i hur man ser ut i dem. Jag skulle vara olycklig om det kändes som att jag klädde ut mig eller att jag var tvungen att stå ut med att bära plaggen när jag tog på mig mina vardagskläder.

Jag tycker att poängtera att det gått en maska eller att det är hål på knät är en iakttagelse bara, det är ju inte på något vis en kritik över min smak eller hur jag väljer att klä mig.

Haha, kanske det. :P Men så är det, alla går inte ihop.

Vet inte vad det gör för skillnad. Det är en sak om det är en faktor man inte kan förbättra, men då finns där heller ingen potential. Tex att jag kan inte bli längre eller yngre, så påpekanden om det från en partner skulle ju inte vara särskilt konstruktiva, och antagligen mer i elakhet. Men hur jag klär mig är en prestation i sig, och går ju absolut att justera.

Det jag menar ang bekväm/obekväm är att bekvämlighet inte är nån slags ledstjärna för mig att uppnå ett bra liv där jag mår bra. Det är sällan mitt liv förbättras på nått vis genom att jag är mer bekväm, alla andra faktorer lika. Sen är förstås inte bekvämlighet dåligt i sig, det är bra att känna sig bekväm i många avseenden. Men det är inte det som får lov att styra främst.

Oavsett vad vill vi ju oftast inte gå runt i rent obekväma kläder förstås, men det är ju knappast nått i tråden här som handlar om det. Snygga, hela, rena, välsittande kläder har ingen koppling till obekvämlighet i sig.

Nåja, lämnar det därhän. Känns som man kommit en bit från trådens ämne nu.

 

[TinyWiny]

Haha, kanske det. :P Men så är det, alla går inte ihop.

Vet inte vad det gör för skillnad. Det är en sak om det är en faktor man inte kan förbättra, men då finns där heller ingen potential. Tex att jag kan inte bli längre eller yngre, så påpekanden om det från en partner skulle ju inte vara särskilt konstruktiva, och antagligen mer i elakhet. Men hur jag klär mig är en prestation i sig, och går ju absolut att justera.

Det jag menar ang bekväm/obekväm är att bekvämlighet inte är nån slags ledstjärna för mig att uppnå ett bra liv där jag mår bra. Det är sällan mitt liv förbättras på nått vis genom att jag är mer bekväm, alla andra faktorer lika. Sen är förstås inte bekvämlighet dåligt i sig, det är bra att känna sig bekväm i många avseenden. Men det är inte det som får lov att styra främst.

Oavsett vad vill vi ju oftast inte gå runt i rent obekväma kläder förstås, men det är ju knappast nått i tråden här som handlar om det. Snygga, hela, rena, välsittande kläder har ingen koppling till obekvämlighet i sig.

Nåja, lämnar det därhän. Känns som man kommit en bit från trådens ämne nu.

Det många reagerar på i det här är att påtala och ha åsikter om partners kläder ofta är en ganska stor del av normaliseringsprocessen. De flesta vet idag att i ett misshandelsförhållande har det inte börjat med ett slag utan det är en lång process som går ut på att bryta ner partnern innan första slaget kommer. Att påtala vad någon har på sig, att hen har förbättringspotential osv. är en stor del av det och det är inget man varken kan eller ska göra. Man har ingen rätt att försöka förändra en annan människa. Man kan säga att någon är fin i något men inte påtala att hen bör ha på sig det och detta för att, underförstått, duga.
http://www.varningstecken.n.nu/normaliseringsprocessen

 

[Sezziyanen]

Det många reagerar på i det här är att påtala och ha åsikter om partners kläder ofta är en ganska stor del av normaliseringsprocessen. De flesta vet idag att i ett misshandelsförhållande har det inte börjat med ett slag utan det är en lång process som går ut på att bryta ner partnern innan första slaget kommer. Att påtala vad någon har på sig, att hen har förbättringspotential osv. är en stor del av det och det är inget man varken kan eller ska göra. Man har ingen rätt att försöka förändra en annan människa. Man kan säga att någon är fin i något men inte påtala att hen bör ha på sig det och detta för att, underförstått, duga.
http://www.varningstecken.n.nu/normaliseringsprocessen

Att hjälpa sin partner förbättra olika saker tillsammans med denne och uppnå sin potential är en "stor del" av vad som leder till misshandelsförhållanden? Nu läser du nog in ett och annat i vad iaf jag säger och tycker.

Detta med att "duga" är inget jag har sagt, det är nått du och nån annan läst in pga era egna åsikter. Att alla människor har potential att förbättra olika saker med sig själva betyder inte att de inte "duger" nu. Det går att ha självförtroende, självkänsla, anse att man duger helt och fullt (vad det nu egentligen ens innebär), och ändå ha stor vilja att förbättra alla möjliga aspekter av sig själv. Däremot blir det ju ett stort problem om anledningen till alla förbättringar man försöker få till är just för att "duga". Då hamnar man sannolikt i en situation där man inser att oavsett vad man gör så är det ingen förbättring som kommer leda till just att "duga". Personligen bryr jag mig inte om huruvida jag duger eller inte. Min fråga skulle vara "till vad?".

Sidan du länkar till handlar om våldsamma män som misshandlar kvinnor. Antar att du då anser att samma mekanismer och förhållanden gäller på samma vis när det handlar om kommentarer som kvinnor ger till män i en relation? För det är ju vad tråden handlar om.. Och är det då rätt att tolka dig som att det är en varningssignal om en tjej börjar ge förbättringsråd till sin kille, pga att det kan leda till framtida misshandel mot honom av henne? Annars förstår jag inte riktigt hur du menar.

Jag gick in i tråden med en kommentar till TS utifrån mitt perspektiv som kille i en relation. Och med mina erfarenheter som växt upp som en kille som rätt totalt sket i kläder eller klädstilar under i princip hela min uppväxt. Jag hade inte tagit det personligt om nån partner eller vän på ett vänligt sätt talat om för mig om vilka förbättringsmöjligheter jag hade och hur jag tex skulle kunna klä mig på bra vis. Jag la inget värde i hur jag klädde mig, jag bara brydde mig inte, för mig var kläder=kläder. Skitsamma vilken tshirt man tog på sig, allt är likadant ändå. Därför hade jag inte brytt mig om nån sagt att "hördu, tänk om du skulle ta och testa detta, det skulle bli skitsnyggt på dig!". Snarare hade jag uppskattat det mycket, eftersom de då lagt ner tid och energi på att hjälpa mig utifrån den kunskap de hade.

Avsikten är förstås jätteviktig. Är det för att manipulera och trycka ner nån är det självklart en helt annan sak än för att hjälpa och boosta nån. Det trodde jag var tydligt att jag menade.

"Man har ingen rätt att försöka förändra en annan människa."
Det behövs nog en betydligt noggrannare definition/kontext om den meningen ska vara sann. Men oavsett så handlar det jag pratar om inte att man ska försöka förändra sin partner till X. Utan snarare att ge råd, stöd och kunskap så att den andra personen kan förbättra det den själv vill förbättra med sig själv, och uppnå mer av sin potential.

 

[Fetaost]

Nej jag vet inte, fast haken är bara att jag har ett par bekanta och helt ärligt, är det illa nog kommer aldrig någonsin en tjej/kille och säger att det är läge att duscha och de verkar liksom så undrande och förvirrade? Lite ledsna? Men det är ju frågan om det bara är lukten av armhåla (efter några år så luktar ju tonåringar mindre av sig själva? och om man då duschar en gång i veckan så lär det ju bli bättre om fem sex år.) eller om det är hela looken?

Så jag håller delvis med. Stark lukt av armhåla verkar ju vissa tonåringar bara ha liksom. Vi hade ett gäng prao på jobbet förra sommaren och herregud! men de var helt propra i övrigt så jag gissade på otur bara. Det är kanske det eller stinka parfym i flera mil.

Men total, jag krälade ur en sophög i morse, look och lukt är nog bara mamma och pappa som vill hjälpa med.

Jotack, tonåringar kan verkligen lukta svett trots en god hygien
Min tonåring luktade riktigt illa trots dusch och deo dagligen. Fick köpa nån svindyr värstingdeo på apoteket till honom annars luktade han redan efter halva dagen. Problemet har nu mattats av. Tror det har med hormoner att göra.

 

[Badger]

Jotack, tonåringar kan verkligen lukta svett trots en god hygien
Min tonåring luktade riktigt illa trots dusch och deo dagligen. Fick köpa nån svindyr värstingdeo på apoteket till honom annars luktade han redan efter halva dagen. Problemet har nu mattats av. Tror det har med hormoner att göra.

Så egentligen borde man inte småfnissa över de där tonårskillarna som luktade parfym över hela korridoren när man gick på gymnasiet utan bara varit tacksam helt enkelt. Dvs alla trodde ju att de inte visste vad de höll på med, men det gjorde de sannolikt.

 

[Fetaost]

Så egentligen borde man inte småfnissa över de där tonårskillarna som luktade parfym över hela korridoren när man gick på gymnasiet utan bara varit tacksam helt enkelt. Dvs alla trodde ju att de inte visste vad de höll på med, men det gjorde de sannolikt.

Min son har tyckt det var lite jobbigt att lukta, han vill ju ge ett frächt inyryck. Har hört från en del vänner att deras tonåringar luktar blä de också trots dusch osv.

Tur de växer upp

 

[Nahar]

Tips till folk/folks barn som har problem med lukt trots dusch och deo: Naturlig Deo (den heter så) baserad på bikarbonat och kokosolja. Kommer i burk. Går att smörja på så ofta som en behöver så tar den bort lukt som redan finns och förebygger ny lukt. Jag som går på träning där det är mycket kroppskontakt älskar den.

 

[starcraft]

Att hjälpa sin partner förbättra olika saker tillsammans med denne och uppnå sin potential är en "stor del" av vad som leder till misshandelsförhållanden? Nu läser du nog in ett och annat i vad iaf jag säger och tycker.

Detta med att "duga" är inget jag har sagt, det är nått du och nån annan läst in pga era egna åsikter. Att alla människor har potential att förbättra olika saker med sig själva betyder inte att de inte "duger" nu. Det går att ha självförtroende, självkänsla, anse att man duger helt och fullt (vad det nu egentligen ens innebär), och ändå ha stor vilja att förbättra alla möjliga aspekter av sig själv. Däremot blir det ju ett stort problem om anledningen till alla förbättringar man försöker få till är just för att "duga". Då hamnar man sannolikt i en situation där man inser att oavsett vad man gör så är det ingen förbättring som kommer leda till just att "duga". Personligen bryr jag mig inte om huruvida jag duger eller inte. Min fråga skulle vara "till vad?".

Sidan du länkar till handlar om våldsamma män som misshandlar kvinnor. Antar att du då anser att samma mekanismer och förhållanden gäller på samma vis när det handlar om kommentarer som kvinnor ger till män i en relation? För det är ju vad tråden handlar om.. Och är det då rätt att tolka dig som att det är en varningssignal om en tjej börjar ge förbättringsråd till sin kille, pga att det kan leda till framtida misshandel mot honom av henne? Annars förstår jag inte riktigt hur du menar.

Jag gick in i tråden med en kommentar till TS utifrån mitt perspektiv som kille i en relation. Och med mina erfarenheter som växt upp som en kille som rätt totalt sket i kläder eller klädstilar under i princip hela min uppväxt. Jag hade inte tagit det personligt om nån partner eller vän på ett vänligt sätt talat om för mig om vilka förbättringsmöjligheter jag hade och hur jag tex skulle kunna klä mig på bra vis. Jag la inget värde i hur jag klädde mig, jag bara brydde mig inte, för mig var kläder=kläder. Skitsamma vilken tshirt man tog på sig, allt är likadant ändå. Därför hade jag inte brytt mig om nån sagt att "hördu, tänk om du skulle ta och testa detta, det skulle bli skitsnyggt på dig!". Snarare hade jag uppskattat det mycket, eftersom de då lagt ner tid och energi på att hjälpa mig utifrån den kunskap de hade.

Avsikten är förstås jätteviktig. Är det för att manipulera och trycka ner nån är det självklart en helt annan sak än för att hjälpa och boosta nån. Det trodde jag var tydligt att jag menade.

"Man har ingen rätt att försöka förändra en annan människa."
Det behövs nog en betydligt noggrannare definition/kontext om den meningen ska vara sann. Men oavsett så handlar det jag pratar om inte att man ska försöka förändra sin partner till X. Utan snarare att ge råd, stöd och kunskap så att den andra personen kan förbättra det den själv vill förbättra med sig själv, och uppnå mer av sin potential.

Jag tycker det du skriver om ”potential” och ”förbättringsmöjligheter” låter fullkomligt vidrigt. Hade en partner börjat snacka om att jag inte lever upp till min potential och borde göra si och så för att klä mig ”rätt”, så hade jag antagligen blivit jätteledsen och undrat vad människan gör med mig om det jag har idag inte är bra nog. Hade jag varit stark så hade jag bett personen ta sitt pick och pack. Och det spelar ingen roll om det kommer från en man eller en kvinna och om det sägs till en man eller en kvinna.

Jag har lite svårt att se hur man kan störa sig så på ens partners klädstil som dessutom har varit konstant, kan ha viss förståelse om den hade förändrats över tid. För mig är det en del av partnern och bör ha en del i varför jag/varför jag inte faller för någon. Jag kan nog absolut råka säga något i stil med ”oj, den där tröjan ser ut att ha krympt i tvätten” om för små tröjor. Eller typ ”på lördag ska vi på middag hos x och jag tänkte ha på mig den här, det vore kul om vi matchade” eller ”du är så snygg i den där skjortan”, men sen är det liksom upp till personen om den vill byta ut tröjan, matcha min klänning eller ha den skjortan. Men att helt oombedd komma med råd om hur jag ska klä mig bättre känns verkligen som att det är något fel i relationen och en relation jag inte vill vara i. En helt annan sak om någon frågar såklart.

 

[Saeta]

Så egentligen borde man inte småfnissa över de där tonårskillarna som luktade parfym över hela korridoren när man gick på gymnasiet utan bara varit tacksam helt enkelt. Dvs alla trodde ju att de inte visste vad de höll på med, men det gjorde de sannolikt.

Jag minns inte att någon fnissade lite åt dom som hällde på sig parfym. Däremot minns jag tydligt blandningen av svett och parfym...

 

[Migo]

Jag minns inte att någon fnissade lite åt dom som hällde på sig parfym. Däremot minns jag tydligt blandningen av svett och parfym...

Jag minns allergireaktionerna jag fick av alla parfymbadare...