Sambon vägrar skaffa hund

Status
Stängd för vidare inlägg.
Hon har också bett om andra rasförslag. Det finns ju många att välja bland, men sambo verkar ha stängt ned såpass att ämnet inte går att diskutera överhuvudtaget.
Annars skulle han ju ha sagt "Nej jag vill inte ha en chihuahua". :)

Fast jag tror att den som vill ha hunden maste komma med olika forslag. Nu sa TS att hon inte kunde tanka sig annat an en liten hund. Det ar inte helt sakert att den som egentligen helst inte har hund vet var det skaver mest, det ar helt klart den som vill paverka och andra som borde vara mest intresserad i att kompromissa och hitta andra losningar och forslag.

Sedan kan jag ju lagga till att har dar det draller av Chihuahuas har jag traffat en (1) som varit mycket trevlig. Den bodde med ett gang Mallar och en agare som tranade IGP samt French Ring, sa den lilla var lika valtranad som Mallarna.
Alla andra har varit bjabbiga, olika nivaer av hund aggressiva, och i storsta allmanhet tamligen odragliga.
 
Fast jag tror att den som vill ha hunden maste komma med olika forslag. Nu sa TS att hon inte kunde tanka sig annat an en liten hund. Det ar inte helt sakert att den som egentligen helst inte har hund vet var det skaver mest, det ar helt klart den som vill paverka och andra som borde vara mest intresserad i att kompromissa och hitta andra losningar och forslag.

Sedan kan jag ju lagga till att har dar det draller av Chihuahuas har jag traffat en (1) som varit mycket trevlig. Den bodde med ett gang Mallar och en agare som tranade IGP samt French Ring, sa den lilla var lika valtranad som Mallarna.
Alla andra har varit bjabbiga, olika nivaer av hund aggressiva, och i storsta allmanhet tamligen odragliga.
Ja, hon har ju försökt men det verkar inte gå att diskutera med karln. Inte i nuläget i alla fall. :) Det är ju därför det kommer så många förslag om parterapi och liknande.

Jag känner flera trevliga chihuahuor, en svensk släkting har en pytteliten ( ;) ) uppfödning, och flera stallkamrater har haft dem. Jag tror på mycket handhavandefel, de är ju rätt eldiga små krabater.
 
Det är klart realistiska rädslor.

Han kanske har drömmar som utlandssemestrar tillsammans med dig, förhoppningar om att du ska följa med mer på hans "äventyr" och du inte uppfattat det önskemålet?

Och nej du kan inte ha med en mindre hund överallt, det är mer en önskedröm än faktum. Många affärer uppskattar inte hundar oavsett storlek, alla ställen hundar är förbjudna pga allergier är tabu. Hundar är dessutom knepiga att ta utomlands Alla uppskattar inte hundar i sitt hem, ens små. Sen kanske du inte brukar besöka dessa ställen.

Varför skulle man inte kunna åka utomlands för att man har hund? Antingen så tar man ju med sig hunden (enklare med små) eller så skaffar man hundvakt (också enklare med liten enligt ts)

Men intressant ändå att du tar upp att hans intressen är viktiga, som hon dessutom ska hänga med på? Men hennes intresse då?

Det är ju dessutom påhittat scenario från dig. Det står ju ingenstans.

Många affärer tillåter en liten hund i famn/väska. Sen MÅSTE man ju inte ta med hunden i varje affär som inte vill ha hundar. Måste vi överdriva så? TS jobbar hemifrån, vill greja med hunden på fritiden och har en hundvakt när det behövs.

Om sambon/vännen inte ens hört dig? Och att brist på kommunikation kan tolkas enligt eget tycke och smak och inte ge reaktionen från dig "Hej där, kan vi tala om det, det är viktigt för mig?" Det är för mig att inte äga min dröm utan lämna ansvaret till den andra.

Jag förutsätter givetvis att man i ett förhållande kommunicerar i största allmänhet och inte håller på med att ignorera varandra.

Att inte höra ens partners framtidsdrömmar efter flera års pratande är ju dock väldigt ignorant. Jag blir uppriktigt nyfiken, händer det ofta att du blir chockad över nära vänner/partners intressen som pågått i flera år och du bara har missat det för de har inte kollat att du har hört dom? Det låter liksom så världsfrånvänt att jag aldrig varit med om det.
 
En hund som alltid och ständigt får följa med kan vara svår att lämna hemma..... så det här med att alltid ha med är inte bara bra. En hund med separationsångest eller otränad för att vara hemma är inte rolig att behöva lösa. Och var tänker du att hunden alltid får följa med? ICA? HM? Biltema? Exspresso House? Mormors bageri på hörnet? Mio? Vårdcentralen? Skolan? Och när den inte får följa med, ska man binda den utanför? Sitta i bilen i värmen och vänta? Vara hemma?

En stor hund är precis lika lätt eller svår att ta med vill jag säga, det beror inte så mycket på storleken....
Jag tänker mest kring resor. Vår stora hund hade behövt åka i bagaget på flyget om vi ville resa utomlands. Grannen tog med sin Vavva i en väska i kabinen! Osv. Att nånsin binda en hund utanför en affär är HELT uteslutet i min värld. Men att en så liten hund skulle hindra en i ens vardagsliv känns konstigt. Alla hundar behöver ensamhetstränas, där spelar storleken ingen roll.
I bil, samma sak: vår Beauceron (72 cm, 50 kg) behövde sitta baktill i en kombi med nät, helst i bur. En Chihuahua (som ts vill ha) kan åka i specialväska på ett säte.

Osv.
 
Där kommer ett problem in med tanke på rådet att ta en omplacering tidigare i tråden. Med omplacering kan olika problem komma. Man har alltså inte dem sedan bebisar och kan forma dem som man själv vill. Hade jag haft honom sedan bebis hade han inte varit så här. Mina valpar före honom var med mig "överallt" och vana vid det mesta redan vid 15 veckors ålder, som sker i en vardag.
Du kan ju fråga ägaren om dess problem och personlighet. Kan man träffa båda ägare och djur så kan man få ett intryck över hur seriösa dem är gentemot någon som bara försöker bli av med sitt djur. Med en valp/kattunge kan du inte garantera vad du får även om du formar den, jaktdrift och aktivitetsnivå kan ju vara väldigt olika bara i samma kull? 🙂
 
Du kan ju fråga ägaren om dess problem och personlighet. Kan man träffa båda ägare och djur så kan man få ett intryck över hur seriösa dem är gentemot någon som bara försöker bli av med sitt djur. Med en valp/kattunge kan du inte garantera vad du får även om du formar den, jaktdrift och aktivitetsnivå kan ju vara väldigt olika bara i samma kull? 🙂
Jag har tagit några omplaceringar i mitt liv och samtliga har kommit med överraskningar den ena ljög ägaren rakt ut om saker tex att hunden aldrig hade stuckit och var så lätt att ha lös vilket han också var tills något dök upp då var han borta i timmar (inte jakthundsras)
Jag åkte sedan och hälsade på före detta ägaren året efter och då rymde deras flock hundar genom staketet och ägarna sa nej inte nu igen och var har dom kommit ut den här gången där och då förstod jag att min hund varit ute på många äventyr med sin flock.
 
Jag har tagit några omplaceringar i mitt liv och samtliga har kommit med överraskningar den ena ljög ägaren rakt ut om saker tex att hunden aldrig hade stuckit och var så lätt att ha lös vilket han också var tills något dök upp då var han borta i timmar (inte jakthundsras)
Jag åkte sedan och hälsade på före detta ägaren året efter och då rymde deras flock hundar genom staketet och ägarna sa nej inte nu igen och var har dom kommit ut den här gången där och då förstod jag att min hund varit ute på många äventyr med sin flock.
Det är ju sant att folk kan ljuga. Har du upplevt att många ljuger?

Låter inte så klokt att förbise jaktdriften tycker man 🤦‍♀️ Särskilt om man vill att hunden ska komma till ett hem där den nya ägare kan tillgodose dess behov och vet hur man hanterar den...
 
Du kan ju fråga ägaren om dess problem och personlighet. Kan man träffa båda ägare och djur så kan man få ett intryck över hur seriösa dem är gentemot någon som bara försöker bli av med sitt djur. Med en valp/kattunge kan du inte garantera vad du får även om du formar den, jaktdrift och aktivitetsnivå kan ju vara väldigt olika bara i samma kull? 🙂
Det finns fördelar och nackdelar med valp och vuxna, allt går inte att gardera sig emot men visst kan man kolla upp, både vad gäller valp och vuxen. Gäller bara att göra det också, så har man försökt i alla fall.
Men jag tänker att det ju är en fördel att vara medveten om att omplaceringar kan komma med problem som man inte vet om, även som ägaren tidigare inte visste om utan som kommer med flytt osv.
 
Det är ju sant att folk kan ljuga. Har du upplevt att många ljuger?

Låter inte så klokt att förbise jaktdriften tycker man 🤦‍♀️ Särskilt om man vill att hunden ska komma till ett hem där den nya ägare kan tillgodose dess behov och vet hur man hanterar den...
Ja alltså det var ju bara den här personen som ljög på det här sättet.
Hunden var en vallhundsras så jag antog ju att det stämde då dom sällan brukar dra iväg så.
Dom andra jag tagit har det bara dykt upp "vanliga" överraskningar dvs egenheter som alla hundar har :)

Sen förändras ju djur en aning beroende på miljö och ägare med :)
 
Jag har nu börjat kolla på Pomeranian för att de inte ska fälla och är allergivänliga. Vi hade samtal igår IGEN där jag uttryckte att jag inte vet hur vi löser problemet.
Neeeeeej dom är jävulens påfund slår chihuahua med hästlängder skämt åsido men dom raser du kikar på är verkligen inte några lättsamma små hundar 😁
 
Varför skulle man inte kunna åka utomlands för att man har hund? Antingen så tar man ju med sig hunden (enklare med små) eller så skaffar man hundvakt (också enklare med liten enligt ts)

Men intressant ändå att du tar upp att hans intressen är viktiga, som hon dessutom ska hänga med på? Men hennes intresse då?

Det är ju dessutom påhittat scenario från dig. Det står ju ingenstans.

Många affärer tillåter en liten hund i famn/väska. Sen MÅSTE man ju inte ta med hunden i varje affär som inte vill ha hundar. Måste vi överdriva så? TS jobbar hemifrån, vill greja med hunden på fritiden och har en hundvakt när det behövs.



Att inte höra ens partners framtidsdrömmar efter flera års pratande är ju dock väldigt ignorant. Jag blir uppriktigt nyfiken, händer det ofta att du blir chockad över nära vänner/partners intressen som pågått i flera år och du bara har missat det för de har inte kollat att du har hört dom? Det låter liksom så världsfrånvänt att jag aldrig varit med om det.


Jag påtalar att det finns problem med att ha hunden med sig överallt. Bara för att vissa affärer/restauranger/vänner tillåter att man tar med hund innebär det inte att det är problemfritt. Jag har aldrig sagt att man måste ha hunden i en enda affär/restaurang/hotell/bar/lekland mm, bara att den inte alltid är välkommen, inte ens om den är liten. Det kan ställa till det ibland.

Du menar väl inte att det inte finns problem med att åka utomlands med en hund. Det gäller karantäner, veterinärintyg, vaccinationer, kostnader mm. Bara för att det kan funka i vissa länder innebär det inte att det är lika lätt att åka utomlands med hund som utan. Det kan vara allt från bara lite extra kostnader till oöverkomliga svårigheter.

Även om man kan få hundvakt är det extra bekymmer med det.

Och givetvis tar det viss tid att ha en hund.

Jag överdriver inte, det finns problem, jag säger inte att det är oöverstigliga, men de existerar. TS skrev dessa och några orsaker till (tror det var att de kan gnaga sönder möbler och att det tar tid eller om det var arbete) som skäl till att sambon var emot hund så från ingenstans kommer de knappast.

Och TS talade aldrig med partnern om sina hunddrömmar hen pratade med andra om hundar. Är det inte lite konstigt att längta efter hund och aldrig prata om det med partnern direkt?
 
En labrador som är väluppfostrad är precis lika enkel att ta med sig, annars skulle de ju inte funka som ledarhundar, så nej, de har inte med storleken att göra utan om uppfostran. En hund kan man faktiskt placera på ett ställe medan man fikar, behöver inte vara och fara omkring bara för att den är stor och hårig. Uppfostran.

Efter att ha åkt tåg med djur i bur väldigt frekvent, i djukupen så kan jag faktiskt inte hålla med. Inte heller på buss.

En mindre hund ÄR fysiskt lättare att ta med överallt än en stor hund. Labrador eller inte. Åker man utomlands så är just ofta de små hundarna välkomna överallt (mataffären, restaurangen, you name it) men stora hundar ombedes att stanna utanför.

Även i sverige så tar östermalmsdamerna med sin lilla hund överallt, har sett små hundar på Gallerian, NK, etc. Inte i full rusningstrafik, utan när det passar.

Jag förutsätter att man har väluppfostrad hund oavsett storlek.
 
Jag har nu börjat kolla på Pomeranian för att de inte ska fälla och är allergivänliga. Vi hade samtal igår IGEN där jag uttryckte att jag inte vet hur vi löser problemet.
Jag gillar pommar, men de fäller absolut. Det är en spets. ;) Vad skulle ni tycka om en havanais eller en tibetansk terrier? Kanske till och med en bichon frise om ni vill ha fällfri hund. Pudel? De är pigga och alerta och roliga.
Sheltie? Pappilon? Det finns så många!

Det vore ju underbart om ni kunde komma så långt att hela familjen kunde sätta sig med en bok och titta igenom olika raser, om sambo nu skulle kunna tänka sig en hund bara han fick vara delaktig. :heart
 
Och TS talade aldrig med partnern om sina hunddrömmar hen pratade med andra om hundar. Är det inte lite konstigt att längta efter hund och aldrig prata om det med partnern direkt?
Från TS, första inlägget:
Jag nämnde för pojkvännen (innan vi flyttade ihop) att jag kommer vilja ha hund när barnen blir större. Nu har det gått några år...
 
Senast ändrad:
Jag påtalar att det finns problem med att ha hunden med sig överallt. Bara för att vissa affärer/restauranger/vänner tillåter att man tar med hund innebär det inte att det är problemfritt. Jag har aldrig sagt att man måste ha hunden i en enda affär/restaurang/hotell/bar/lekland mm, bara att den inte alltid är välkommen, inte ens om den är liten. Det kan ställa till det ibland.

Du menar väl inte att det inte finns problem med att åka utomlands med en hund. Det gäller karantäner, veterinärintyg, vaccinationer, kostnader mm. Bara för att det kan funka i vissa länder innebär det inte att det är lika lätt att åka utomlands med hund som utan. Det kan vara allt från bara lite extra kostnader till oöverkomliga svårigheter.

Även om man kan få hundvakt är det extra bekymmer med det.

Och givetvis tar det viss tid att ha en hund.

Jag överdriver inte, det finns problem, jag säger inte att det är oöverstigliga, men de existerar. TS skrev dessa och några orsaker till (tror det var att de kan gnaga sönder möbler och att det tar tid eller om det var arbete) som skäl till att sambon var emot hund så från ingenstans kommer de knappast.

Och TS talade aldrig med partnern om sina hunddrömmar hen pratade med andra om hundar. Är det inte lite konstigt att längta efter hund och aldrig prata om det med partnern direkt?
Men vill man ha med sig hunden tror jag inte man ser det som ett problem 😀
Det är ju rätt tydligt att många hundägare hellre tar med sin hund på semestern än att lämnar den på pensionat och då är det ju stor skillnad att ha med en liten hund man kan stoppa i en väska jämfört med en stor hund :)
 
Vill också bara tillägga till TS eftersom det är risk att bli besviken i framtiden men: det finns inga allergivänliga hundar. Visserligen kansle vissa raser tenderar att vara mer allergivänliga än andra men det finns inga garantier. Om jag minns rätt så skiljer sig mängden allergener som utsöndras mer mellan individer än mellan raser.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Konstig rubrik, men det är en fråga som gnagt i mig sedan en tid tillbaka. Hur ska en bära sig åt för att ge upp något som en inte själv...
5 6 7
Svar
120
· Visningar
19 684
Senast: sorbifolia
·
Övr. Hund Alla drabbas vi ju då och då av perider då man inte har så mkt ork eller inspiration till saker. Jag är just nu i en sådan. Det hade...
2
Svar
26
· Visningar
2 757
Senast: Fan of Bill
·
Övr. Hund "HUR KUNDE DU?" När jag var valp underhöll jag dig med mina egenheter och fick dig att skratta. Du kallade mig ditt barn, och trots...
Svar
18
· Visningar
1 531
Senast: Zizzy
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp