Förhållningssätt mot hunden när allt känns skit...

[Swat]

Sv: Förhållningssätt mot hunden när allt känns skit...

Jag känner med dej!

Tack och lov ser jag i stort sett alltid mina hundar som ett "andningshål" när andra saker i livet är lite "tunga".

I ditt fall så känner jag så här:
Du lever i ett förhållande med en man som du älskar och som älskar dej! En av grunderna i ett bra förhållande är - för mej - att man backar upp varandra när det går tungt! Om du nu är lite off och inte orkar vara den "perfekta hundägaren" en liten tid, då får din sambo kliva fram och ta den biten! Punkt slut!!

Om hunden nu är så enormt stökig och besvärlig under en tid när du inte orkar åtgärda problemen, undvik dem då!
Försök rasta vid "rätt tid", promenera mindre och låt henne leta upp sin mat utomhus - istället för att bara få den serverad i en skål, köp ett stort märgben som hon kan sysselsätta sej med i några timmar, gå till en gräsplan och släpa en korv efter dej i ett snöre i ett serpentin mönster hämta sedan hunden och låt henne "spåra" osv. Inget av detta kräver varken särskilt mycket engagemang eller tid!

Och slutligen, om du berättar var du bor kanske det finns någon här på Buke som kan assistera dej lite!?

Lycka till!
Swat

 

[stjarnfrugt]

Sv: Förhållningssätt mot hunden när allt känns skit...

Jag ar en hel del aldre och har tre barn som hunnit bli vuxna. Det jag lart mig ar att kunna sarskilja och forsta att vad hunden, eller barnen nar dom vaxte upp, gor som irriterar mig ar inte personligt.

Min hund är som sagt snart 6 år så det är inget ungdomsproblem. Min förklaring är att det helt enkelt är kombinationen aktiv, krävande ras och en matte med dålig och ork och engagemang. Grädden på moset är stadsliv där varken jag eller hund trivs vidare bra.

Om jag ar arg, ledsen, eller spand ar bade barn och djur 'ur slag' och jag vet att jag maste skarpa mig. I alla handelser kan man inte lata sin egen ilska/ledsnad ga ut over oskyldiga, sa antingen hitta en dagmatte eller nagon som kan avlosa eller skarpa sig och slapna av med hunden i det har fallet.

Visst är det så. Därför startade jag denna tråd. För hunden måste rastas och motioneras av mig, oavsett mitt eget mående. Så jag ville se hur andra löser det

 

[stjarnfrugt]

Sv: Förhållningssätt mot hunden när allt känns skit...

Om detta inte hjälper eller om jag inte hinner med att stanna upp och fundera så brukar han vara duktig på att rädda sig själv. När jag vrålar ifrån så sänder han ut så mycket lugnande signaler att jag inte kan ta ut aggressionen på honom sen. Svårt att förklara, men det går in i själen som en pil och jag ser vad jag tvingar honom till ... Därefter brukar jag lugna mig avsevärt.

Samma här, ibland måste jag ryta ifrån ordentligt för att hon ska fatta att det är allvar. Hur kul är det att låta som ett lejon på jakt då man ropar på hunden Får direkt dåligt samvete efteråt, såklart. Så vi kan ju inte ha det på det viset.

Tyvärr bor jag nog 60 mil från dig. Det hade varit ett jättebra alternativ annars...

 

[stjarnfrugt]

Sv: Förhållningssätt mot hunden när allt känns skit...

I ditt fall så känner jag så här:
Du lever i ett förhållande med en man som du älskar och som älskar dej! En av grunderna i ett bra förhållande är - för mej - att man backar upp varandra när det går tungt! Om du nu är lite off och inte orkar vara den "perfekta hundägaren" en liten tid, då får din sambo kliva fram och ta den biten! Punkt slut!!

Och slutligen, om du berättar var du bor kanske det finns någon här på Buke som kan assistera dej lite!?

Mja, hunden är mitt åtagande som jag hade med mig innan vårt förhållande. Sambon är ingen djurmänniska utan har fått vänja sig med min hund under tiden. Han tycker om henne men han tycker inte om att gå ut och gå. Så det ligger på mig. Att pinka henne ibland är som sagt vad han kan hjälpa mig med, men han gillar det inte och jag vill inte tjata på honom i onödan. Det är ändå mitt val att ha hund.

Jag bor i Västerås. Så vill någons hund agera buskompis till min är det bara välkommet

 

[Afghanerna]

Sv: Förhållningssätt mot hunden när allt känns skit...

OK, rätt ställe att bo på. Klart att jag kan hjälpa dig att ta en längre promenad någon eller några dagar i veckan En shipptik är ju inga problem heller, jag brukade ta hand om flera sådana förut då brorsan hade uppfödare som sambo. Själv har jag ju tre hundar men har även tagit promenader med fyra förr så du får väl skicka PM med adress och tel nr så kan vi höras om du nu vill ha hjälp.

 

[Disen]

Sv: Förhållningssätt mot hunden när allt känns skit...

Jag känner med dej!

Tack och lov ser jag i stort sett alltid mina hundar som ett "andningshål" när andra saker i livet är lite "tunga".

Lycka till!
Swat

 

[Fan of Bill]

Sv: Förhållningssätt mot hunden när allt känns skit...

Nej, du är inte värdelös som hundägare. Det finns väl ingen som ligger på topp jämt antar jag... När jag är trött och orken tryter, får vovve springa lös i skog och mark. Man måste inte gå långa promenader, det räcker att jag rör mig sakta framåt så kutar hon på. Sen gör jag det lätt för mig och kör lite sök på lätt nivå. Det kan vara godisbitar som kastas ut eller kotte eller pinne.

Ibland blir det en tur till sandtaget eller så får hon leka med nån av sina hundkompisar. Sommartid får hon simma en hel del, det älskar hon.

Hon får följa med till stallet och hälsa på hästar, andra hundar och katter för miljöombytet (vi bor i stan). Lagårn har jag inte tagit med henne in i pga att det luktar kossa lääänge efteråt.

När jag är trött undviker jag att öht köra nån sorts lydnad just pga att irritationsrisken är för hög.