Sambon vägrar skaffa hund

Status
Stängd för vidare inlägg.
Har ni några potentiella hundvakter omkring er som du kan prata med i förebyggande (det är trots allt klokt att göra oavsett) så att du kan bemöta det argumentet?
Är han villig att kanske sätta sig ned och titta på lite olika raser, se om det är någon han skulle föredra så att han får känna sig delaktig i beslutet? Eller är det bara totalt tvärstopp?
Min mamma har erbjudit sig när vi har möten osv på jobb. Jag ska förslå att kolla på andra raser. Jag är inte omöjlig! Men det är hund i sig som jag tror sätter stopp.
 
Så sen första gången ni faktiskt diskuterat det har din partner sagt att han inte vill leva med hund? Bara så att jag förstår dig rätt.
Nja, inte rätt ut. Han har nog tänkt för stunden att ”det går inte nu”. Nu har vi ingen direkt anledning då barnen inte har fritids o kommer hem tidigt efter skolan osv. Jag tänker ju i juli månad.
 
Okej men då stämmer inte första inlägget och inte senare förklaringar där du skriver att du nämnt det och förtydligat att det var ett SMS. Jag kan bara gå på vad du skrivit. Vad sade din sambo då? Var han positiv till hund då? Hur uttryckte han det.
Jag förstår inte vad du menar? Ja, ett sms för över 4 år sedan, sen hintar, sen samtal om att vilja skaffa.
Han har alltid tyckt att det är mkt jobb med hund.
 
Jag förstår inte vad du menar? Ja, ett sms för över 4 år sedan, sen hintar, sen samtal om att vilja skaffa.
Han har alltid tyckt att det är mkt jobb med hund.
Har han någonsin provat ha egen hund? Han kanske tror och föreställer sig att det måste vara en jättegrej.

Visst är hund en livsstil och ett stort åtagande, men jisses som mor min gick an när jag nämnde att jag ville ha hund. 😅
Det är ju egentligen inget jättejobb med en helt vanlig sällskapshund, och det säger jag som ensamstående och jogglande med jobb. Jobbar en hemifrån och har hyfsat stora ungar, samt hundvakt i närheten måste det underlätta massor.
 
Tydligen menar du att maken har gjort det :)

Jag är öppen för att det faktiskt handlar om bristande kommunikation, men till skillnad från dig vet jag inte vad parterna egentligen gjort och sagt.

För att säkra upp för att missförstånd inte ska uppstå (exempelvis att den du antar hör på en konversation tänker på annat) så föreslår jag direkt kommunikation med den det berör i viktiga frågor för att undvika liknande situationer,. Om jag absolut vill ha något och det är ett villkor för att bli sambos så talar jag med personen om det och inte (bara) med andra.

Nej, jag menar att sambon har förstått mycket väl att det har planerats hund eftersom att ts flera gånger tagit upp det med både honom och pratat om det med andra när han hör. Däremot så har han antingen inte lyssnat. Eller så har han undvikit att säga vad han egentligen tycker.

Båda sakerna är ju riktigt illa.

Det HAR ju tagits upp i direkt kommunikation. Sambon verkar dock ha svansat runt frågan och inte sagt vad han tycker.

Frågan är hur du kan tycka att det är okej att missa en sån här stor sak från sin partner OCH sen dessutom bete sig som han gör när de försöker prata om det?
 
Jag har uppfattat det som ”inte just nu”…
Jag tror, med all ödmjukhet inför att jag är en främling på nätet med väldigt begränsad insyn i er relation, att det vore bra om ni tog er lite tid för att prata på riktigt med utgångspunkt i hur ni själva känner. Avsatt tid utan störningsmoment så att ingen känner sig varken överrumplad eller stressad, och med öppenhet och ömsesidig förståelse som mål. Jag uppfattar det som att det är en bättre ände att börja i än med rasförslag. Om det känns svårt att undvika gamla hjulspår eller ni har kört fast skulle jag verkligen ta hjälp av en parterapeut eller annat samtalsstöd.
 
Jag tror, med all ödmjukhet inför att jag är en främling på nätet med väldigt begränsad insyn i er relation, att det vore bra om ni tog er lite tid för att prata på riktigt med utgångspunkt i hur ni själva känner. Avsatt tid utan störningsmoment så att ingen känner sig varken överrumplad eller stressad, och med öppenhet och ömsesidig förståelse som mål. Jag uppfattar det som att det är en bättre ände att börja i än med rasförslag. Om det känns svårt att undvika gamla hjulspår eller ni har kört fast skulle jag verkligen ta hjälp av en parterapeut eller annat samtalsstöd.
Så bra skrivet!
Jag tänker samma- att det är viktigt att sätta sig ner då man har tid och inte är stressad så man kan prata om det i lugn och ro. Och att den som pratar kan göra det utan att den andra genast ifrågasätter. Så du i lugn och ro kan berätta om hur mkt det betyder för dig och hur viktigt det här är för dig. På samma gång får sambon sen berätta vad som inte känns bra med hund för honom. Jag tror det är bra att man får prata utan att känna att det man säger ifrågasätts eller att den andra tycker att ens argument är dåliga och inte tillräckliga.
 
Nej, jag menar att sambon har förstått mycket väl att det har planerats hund eftersom att ts flera gånger tagit upp det med både honom och pratat om det med andra när han hör. Däremot så har han antingen inte lyssnat. Eller så har han undvikit att säga vad han egentligen tycker.

Båda sakerna är ju riktigt illa.

Det HAR ju tagits upp i direkt kommunikation. Sambon verkar dock ha svansat runt frågan och inte sagt vad han tycker.

Frågan är hur du kan tycka att det är okej att missa en sån här stor sak från sin partner OCH sen dessutom bete sig som han gör när de försöker prata om det?
Du vet att sambon har uppfattat sagt och tyckt. Jag menar att bara han vet.

Har man missat något så har man det, och det är som det är. Det är inget jag tycker något om, i synnerhet som jag inte har hans version. Jag var inte där.
 
Du vet att sambon har uppfattat sagt och tyckt. Jag menar att bara han vet.

Har man missat något så har man det, och det är som det är. Det är inget jag tycker något om, i synnerhet som jag inte har hans version. Jag var inte där.

Men har han inte uppfattat trots flera års prat om hund både direkt till honom och med andra när han är med så har han ju missat en jättestor del i sin partners framtidsdrömmar.

Det är ju helt absurt isåfall.

Jag förstår ärligt talat inte hur du kan försvara sambons beteende?
 
Jag förstår inte vad du menar? Ja, ett sms för över 4 år sedan, sen hintar, sen samtal om att vilja skaffa.
Han har alltid tyckt att det är mkt jobb med hund.
Så du har sagt att du vill ha hund och han tycker det verkar jobbigt. Det låter inte som han kommunicerat att han vill ha hund eller är okej med det.
 
Men har han inte uppfattat trots flera års prat om hund både direkt till honom och med andra när han är med så har han ju missat en jättestor del i sin partners framtidsdrömmar.

Det är ju helt absurt isåfall.

Jag förstår ärligt talat inte hur du kan försvara sambons beteende?
Försvara och försvara. Du tycks veta exakt vad som hänt det om något är absurt. Jag har ingen koll alls och konstaterar att parterna uppenbarligen har kommunikationsproblem och troligen uppfattat saken olika.
 
Men har han inte uppfattat trots flera års prat om hund både direkt till honom och med andra när han är med så har han ju missat en jättestor del i sin partners framtidsdrömmar.

Det är ju helt absurt isåfall.

Jag förstår ärligt talat inte hur du kan försvara sambons beteende?
Beroende på typ av person...

Jag ville prata om vår relation med min partner. Höll på i säkert tio år och försökte få honom att kommunicera. Till slut skrev jag ett brev och la på hans kudde när jag själv åkte bort. Nästa dag ringde jag och frågade om han läst. det hade han. Frågade om det fanns något enda i det där brevet som jag inte berättat tidigare. Det hade det inte.
Han hade hört men inte lyssnat.

Kanske är det så med TS partner. Han har hört men inte lyssnat. Så kommer dagen när det är allvar och han vankar upp och berättar hur han tänkt sig deras gemensamma liv. En helt annan version än TSs??

Vad vet jag såhär på andra sidan en skärm?
 
Senast ändrad:
Försvara och försvara. Du tycks veta exakt vad som hänt det om något är absurt. Jag har ingen koll alls och konstaterar att parterna uppenbarligen har kommunikationsproblem och troligen uppfattat saken olika.

Ärligt talat så räcker det att höra att ts pratat om sin dröm om hund i flera år och att han nu säger nej, vägrar diskutera och blir sur så ts inte vågar ta upp det mer.

Kanske vi tänker väldigt olika om relationer eller något men jag hade blivit riktigt chockad om en partner som anses älska mig eller en nära vän helt missat en dröm jag har om jag pratat om det flertalet gånger under flera år.
 
Men har han inte uppfattat trots flera års prat om hund både direkt till honom och med andra när han är med så har han ju missat en jättestor del i sin partners framtidsdrömmar.

Det är ju helt absurt isåfall.

Jag förstår ärligt talat inte hur du kan försvara sambons beteende?
Sambon kanske tycker att han kommunicerat lika tydligt att han inte är intresserad av att skaffa hund, dels genom att vara tyst och aldrig fånga upp det när TS nämnt det mer indirekt och dels genom att säga ”Nej, jag är inte intresserad av det” när TS faktiskt frågat.
 
Beroende på typ av person...

Jag ville prata om vår relation med min partner. Höll på i säkert tio år och försökte få honom att kommunicera. Till slut skrev jag ett brev och la på hans kudde när jag själv åkte bort. Nästa dag ringde jag och frågade om han läst. det hade han. Frågade om det fanns något enda i det där brevet som jag inte berättat tidigare. Det hade det inte.
Han hade hört men inte lyssnat.

Kanske är det så med TS partner. Han har hört men inte lyssnat. Så kommer dagen när det är allvar och han vankar upp och berättar hur han tänkt sig deras gemensamma liv. En helt annan version än TSs??

Vad vet jag såhär på andra sidan en skärm?

Med andra ord skitit i dina känslor 🤷‍♀️
 
Beroende på typ av person...

Jag ville prata om vår relation med min partner. Höll på i säkert tio år och försökte få honom att kommunicera. Till slut skrev jag ett brev och la på hans kudde när jag själv åkte bort. Nästa dag ringde jag och frågade om han läst. det hade han. Frågade om det fanns något enda i det där brevet som jag inte berättat tidigare. Det hade det inte.
Han hade hört men inte lyssnat.

Kanske är det så med TS partner. Han har hört men inte lyssnat. Så kommer dagen när det är allvar och han vankar upp och berättar hur han tänkt sig deras gemensamma liv. En helt annan version än TSs??

Vad vet jag såhär på andra sidan en skärm?
Du har ju själv beskrivit det som ett riktigt dåligt förhållande - förstår inte varför du nu använder det som ett exempel på att folk är olika bara, som att allt är frid o fröjd med att skita i sin partners känslor?
Det låter som ett vidrigt jäkla förhållande och nu sitter du och normaliserar det??
 
Ärligt talat så räcker det att höra att ts pratat om sin dröm om hund i flera år och att han nu säger nej, vägrar diskutera och blir sur så ts inte vågar ta upp det mer.

Kanske vi tänker väldigt olika om relationer eller något men jag hade blivit riktigt chockad om en partner som anses älska mig eller en nära vän helt missat en dröm jag har om jag pratat om det flertalet gånger under flera år.
Uppenbarligen räckte det inte, och då kan man reflektera om varför och inte döma någon ohörd. En orsak som verkar trolig är problem i kommunikationen, det har paret uppenbarligen nu i vart fall.
 
Uppenbarligen räckte det inte, och då kan man reflektera om varför och inte döma någon ohörd. En orsak som verkar trolig är problem i kommunikationen, det har paret uppenbarligen nu i vart fall.
Ts sambo kanske har en språkstörning eller vad vet jag men om det TS skriver är sant så har hon varit tydlig nog. Om han sen inte fattat kan knappast hon lastas för.
Det verkar iaf inte vara TS som har kommunikationsproblem. Hon har försökt förmedla sin önskan både i tal och skrift under flera år.

Känner du TS sambo eller för det är verkligen bara hans sida du försvarar.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Konstig rubrik, men det är en fråga som gnagt i mig sedan en tid tillbaka. Hur ska en bära sig åt för att ge upp något som en inte själv...
5 6 7
Svar
120
· Visningar
19 600
Senast: sorbifolia
·
Övr. Hund Alla drabbas vi ju då och då av perider då man inte har så mkt ork eller inspiration till saker. Jag är just nu i en sådan. Det hade...
2
Svar
26
· Visningar
2 751
Senast: Fan of Bill
·
Övr. Hund "HUR KUNDE DU?" När jag var valp underhöll jag dig med mina egenheter och fick dig att skratta. Du kallade mig ditt barn, och trots...
Svar
18
· Visningar
1 467
Senast: Zizzy
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Oväntade saker ni finner läskiga
  • Pluggtråden
  • Vad gör vi? Del CCIV

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp