"Säljer inte till sällskap"

Om den inte utför något ”bruksit” utan hålls enbart som sällskap är det i mina ögon en sällskapshund.
Tävlar den mycket är det en tävlingshund, är den i tjänst en tjänsehund osv. För mig.
Och det är kanske pga att vi definierar hundarna olika som problem uppstår när uppfödare formulerar sig som i trådstarten?
Agree! Både shiban och terriern är ju egentligen jakthundar (eller jaktraser då), men hemma hos mig var de först aktiva sport/sällskapshundar och sedan "bara" sällskapshundar.
 
Inte den blekaste men att sälja dom som sällskapshund eller kalla dom för det är bara helt fel.
Varför skulle de få ett sämre liv som sällskap? Man kan väl vara väldigt aktiv med en hund köpt för sällskap?
Jag har absolut sålt till sällskap och de hundarna blir verkligen både motionerade och aktiverade. De är lika stimulerande som de som ämnade bli tävlingshundar.
Det är helt orimligt att tro att varenda Schäfer kommer bli en fullfjädrad brukshund.
 
Skiter faktiskt i vad din hund är och är ganska trött på dina ständiga jämförelserna med din bichon frise men köper man en hund FÖR att träna och tävla bruks är det en brukshund man ofta väljer och inte än bichon.
Lol, nu kommer knappast en Bichon kvala till SM i bruks. Men lite mer realistisk, en storpudel som är en stjärna i bruks. Blir den plötsligt en brukshund då?
 
Om du läser andras svar i tråden kanske du mer förstår vad jag undrade. Det är tydligt för mig om de säljs till jakt, till vallning osv men otydligt vad ej till sällskap betyder. En skriver att den inte säljer "som aktiv sällskapshund" trots att det verkar som det är precis vad hen gör.

Fast det först nu jag sett att man inte säljer som "aktiv sällskapshund", det är ju skillnad från "sällskapshund". Om det är en ras som inte har en specifik egenskap mot en gren så hade jag nog blivit fundersam faktiskt. Vet många mer arbetande raser där det inga problem att sälja till sällskap om ägarna är aktiva men det nog frågan vad man lägger för värde i "aktiv sällskapshund".
 
Fast det först nu jag sett att man inte säljer som "aktiv sällskapshund", det är ju skillnad från "sällskapshund". Om det är en ras som inte har en specifik egenskap mot en gren så hade jag nog blivit fundersam faktiskt. Vet många mer arbetande raser där det inga problem att sälja till sällskap om ägarna är aktiva men det nog frågan vad man lägger för värde i "aktiv sällskapshund".
Just formuleringen "aktiv sällskapshund" var en kelpieuppfödare. Men jag diskuterar ingen specifik uppfödare utan formuleringar jag sett hos olika och även olika raser.

Ja, min definition av "aktiv sällskapshund" verkar inte vara riktigt samma som många uppfödares.
 
Spår är planen för min framtida hund. Men några tävlingar om året känns inte som att det gör hunden till nåt mer än en aktiv sällskapshund.

Just spårarbete är något som passar de flesta raser och som jag ser är en väldigt givande sysselsättning för hunden eftersom det är en aktivering av deras naturliga egenskaper. Jag tycker spår är rätt tråkigt och tidsödande och framförallt ingen hit för mina trasiga knän men jag sysselsätter mina hundar mer lite olika nosarbete mellan varven och ser hur fulkomligt nöjda de kan vara efter ett sånt pass.

Vet en hel del av brukshundsras som bara är aktiva sällskapshundar som sysselsätts med hobby-spår och lite vardagslydnad och verkar fullkomligt nöjda med livet. De uppfödare (även av bruksras) jag är bekant med skulle nog inte tacka nej till ett sånt hem om det verkar som om personen är seriös och verkar veta vad den ger sig in i.
 
Min uppfödare (jaktlabrador) säljer enligt följande priolista gällande hundens primära användningsområde:
1. till jakt och jägare
2. till de som vill träna/tävla/starta prov
3. till de vill ha hunden till ett samhällsviktigt uppdrag

Hen resonerar att om någon vill köpa en sällskapshund eller för t ex enbart agility eller nosework så finns det andra uppfödare att köpa av.

Trots att hen är tydlig med detta, får de varje år mängder med förfrågningar från de som vill va hunden för härliga skogspromenader och lite löpträning typ.
 
Inom min ras, som är en vanlig sällskapshund men också vanlig inom hundsport, så betyder ”ej endast som sällskap” att uppfödaren letar efter någon som vill träna hundsport och kanske tävla. Oftast handlar det om att man avlat på mer krävande, arbetsvilliga linjer som kan bli svåra för en ensam pensionär som letar efter en promenadkompis och sämgvärmare, eller förstagångs
ägarna med tre barn.
 
Jag funderar på att skaffa valp kanske 2025, 2026. Har börjat sondera uppfödare litegrann.
Pratat med några uppfödare som "inte säljer enbart för sällskap" och ingen av dem har varit negativ trots att jag tycker att jag erbjuder just ett aktivt sällskapsliv.

Låt vara att det periodvis är mycket aktivt och att jag är väldigt hundvan, men jag var också lite nervös först och tänkte att jag med min aktivitetsnivå inte räcker till eftersom det högst sannolikt inte blir nån jakt och tävling är jag inte jätteintresserad av heller.

En uppfödare sa att han skriver så för att han inte vill ha folk som tänker att en joggingtur i veckan räcker för en stor hund med behov av mental stimulans. Och att han inte heller vill ha folk som inte förstår vad det innebär att aktivera en hund i många år, dvs ovana hundägare med orealistiska förväntningar på sitt eget intresse.
 
En uppfödare sa att han skriver så för att han inte vill ha folk som tänker att en joggingtur i veckan räcker för en stor hund med behov av mental stimulans. Och att han inte heller vill ha folk som inte förstår vad det innebär att aktivera en hund i många år, dvs ovana hundägare med orealistiska förväntningar på sitt eget intresse.

Jag tänker att det ofta är både det här och som @Wingates skrivit; man tänker att man kommer göra så mycket men i verkligheten kanske bara en bråkdel av det blir av. Svårt att veta om sig själv om man inte redan levt på det sättet rätt länge. (Även då kan ju saker ändras, men det känns som betydligt större risk om det inte redan är en integrerad del av ens liv.)

Som fd hästägare och med snart 25 år som djurägare vet jag om mig själv att jag hellre har en individ som inte är fullt lika kapabel även OM jag skulle vilja tävla än sitter med en som inte mår bra av att ta det lugnare. Engagemang i att "göra saker tillsammans" har jag alltid, men förmågan att göra något som kräver lite mer fix varierar beroende på omständigheterna och lusten att träna fokuserat på något likaså. Ser definitivt "sällskapshund" som beskrivningen på det; träna lite av varje för att det är kul, kan gärna åka på ett par utställningar också om hunden passar för det, men inget av det är syftet med att skaffa hunden och det är inte de viktiga faktorerna för mitt val av varken ras eller uppfödare.
 
Min uppfödare (jaktlabrador) säljer enligt följande priolista gällande hundens primära användningsområde:
1. till jakt och jägare
2. till de som vill träna/tävla/starta prov
3. till de vill ha hunden till ett samhällsviktigt uppdrag

Hen resonerar att om någon vill köpa en sällskapshund eller för t ex enbart agility eller nosework så finns det andra uppfödare att köpa av.
Ja, både jaktlabbe- och borderterrieruppfödare har jag sett som enbart vill sälja till jakt och det är ju tydligt.
Trots att hen är tydlig med detta, får de varje år mängder med förfrågningar från de som vill va hunden för härliga skogspromenader och lite löpträning typ.
Men gud, läser de inte alls innan de tar kontakt? 😅
 
Inom min ras, som är en vanlig sällskapshund men också vanlig inom hundsport, så betyder ”ej endast som sällskap” att uppfödaren letar efter någon som vill träna hundsport och kanske tävla. Oftast handlar det om att man avlat på mer krävande, arbetsvilliga linjer som kan bli svåra för en ensam pensionär som letar efter en promenadkompis och sämgvärmare, eller förstagångs
ägarna med tre barn.

Jag funderar på att skaffa valp kanske 2025, 2026. Har börjat sondera uppfödare litegrann.
Pratat med några uppfödare som "inte säljer enbart för sällskap" och ingen av dem har varit negativ trots att jag tycker att jag erbjuder just ett aktivt sällskapsliv.

Låt vara att det periodvis är mycket aktivt och att jag är väldigt hundvan, men jag var också lite nervös först och tänkte att jag med min aktivitetsnivå inte räcker till eftersom det högst sannolikt inte blir nån jakt och tävling är jag inte jätteintresserad av heller.

En uppfödare sa att han skriver så för att han inte vill ha folk som tänker att en joggingtur i veckan räcker för en stor hund med behov av mental stimulans. Och att han inte heller vill ha folk som inte förstår vad det innebär att aktivera en hund i många år, dvs ovana hundägare med orealistiska förväntningar på sitt eget intresse.
"Inte enbart för sällskap" låter ju mer öppet för nån som vill ha en sällskapshund att träna och tävla lite med. De som skriver att de ej säljer till sällskap, eller "ej som aktiv sällskapshund" är svårare att avgöra vad de egentligen vill ha för köpare.
 
Jag tänker att det ofta är både det här och som @Wingates skrivit; man tänker att man kommer göra så mycket men i verkligheten kanske bara en bråkdel av det blir av.
Tänker att det är ju även en risk att det blir tvärtom? Att träna och tävla hund är det roligaste som finns och man lägger all tid man kan på det.
 
Tänker att det är ju även en risk att det blir tvärtom? Att träna och tävla hund är det roligaste som finns och man lägger all tid man kan på det.
De flesta hundar hade nog inte mått dåligt av att det blir ”mer” än vad som som förväntades. Har en kollega som tävlar och tränar väldigt mycket med sin bichon havanais och den hunden verkar helt med på noterna och tycka det är kul! ☺️ sen kanske de inte presterar på samma sätt som en aktivare arbetande ras, vinner lika mycket etc. Men har svårt att tänka mig att en hund som säljes för bara sällskap skulle lida av att träna ofta
 
"Inte enbart för sällskap" låter ju mer öppet för nån som vill ha en sällskapshund att träna och tävla lite med. De som skriver att de ej säljer till sällskap, eller "ej som aktiv sällskapshund" är svårare att avgöra vad de egentligen vill ha för köpare.
Jag skulle tolkat det precis likadant dock.
 
Tänker att det är ju även en risk att det blir tvärtom? Att träna och tävla hund är det roligaste som finns och man lägger all tid man kan på det.

Då får man skaffa en till om man vill ha en med någon specifik kapacitet! :idea::D

Men nä, jag hade ju inte valt (ens en kärnfrisk) mops om betoningen är på aktiv sällskapshund. En hund som bara inte har lika mycket motor som sin ägare kan ju säkert ha en väldigt bra tillvaro som side-kick till en lite mer tävlingsbetonad, tänker jag.
 

Liknande trådar

  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
34 565
Senast: Snurrfian
·
Hundträning Har funderat på en sak i många herrans år och tänkte höra om det jag kommit fram till är något som andra känner igen sig i. Jag tränar...
Svar
15
· Visningar
1 507
Senast: TinyWiny
·
Hundavel & Ras Familjen ska utökas med en familjemedlem men det råder velande och funderingar. Familjen består av mig som kommer ha huvudansvar över...
2
Svar
33
· Visningar
6 288
Senast: Sofie.S
·
Hundavel & Ras Schäferprinsessan finns inte mer. Och det är tomt. Prinsessan tog dessutom hand om en dement person i min närhet och gav hen sällskap...
2
Svar
24
· Visningar
2 530
Senast: ainasoja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp