Saker som stör mig orimligt mycket 3

Status
Stängd för vidare inlägg.
Joo...
För att göra det hela ännu lite mer invecklat så är det inte mitt kort heller, utan min fars, då han också skulle ha beställt något men datorer onte är hans starka sida, så jag skötte om själva beställandet.
Sidan seriöshetsgrad är jag dock inte oroad över, så det är bra. Vi ska ta och försöka reda ut det hela under dagen idag. :)
Är det NORDEA och deras system att låsa upp kortet först?
 
Det är dialektalt i Väst-Sverige. Men numera används det även av folk som inte vill säga "man". Jag hörde det nog första gången i samband med att "hen" började användas.

Lars-Gunnar Andersson förklarade min aversion till "en" istället för "man" i skrift i lördagens GP. Jag gillar könsneutrala pronomen skarpt, och jag har inget emot principen "en" istället för "man", men det ser så illa ut i skrift. Nu vet vi varför ;)

img_4285_57f93d2688e59d90139ed3cc.jpg
 
Fast är inte det där dialektal? I Göteborg gör man ju så tex, men jag har inte sett det från andra regioner i Sverige.
Eftersom jag inte bor i Göteborg har det aldrig stört mig förut (göterborskan är ju så charmig ändå att jag kanske hade kunnat bortse från det störiga;)) men det har definitivt ökat.

Det är dialektalt i Väst-Sverige. Men numera används det även av folk som inte vill säga "man". Jag hörde det nog första gången i samband med att "hen" började användas.

Som jag misstänkte då.....
 
Ja men om man läser Michael Moores kommentarer (han tror Trump vinner) så blir jag mörkrädd. Jag tror inte vi fattat hur djupa de ekonomiska klyftorna är i USA där arbetare inte fått en reallöneökning på två decennier!


Enligt min favorit Nate Silver ser det for nuvarande bra ut for clinton
http://projects.fivethirtyeight.com/2016-election-forecast/?ex_cid=rrpromo

Observera att % ar sannolikheten att de vinner, inte vilken andel av rosterna de spas fa. Dock efter Brexit och omrostningen i Columbia gallande FARC sa ar jag fortsatt nervos ang en president Trump...
 
Lars-Gunnar Andersson förklarade min aversion till "en" istället för "man" i skrift i lördagens GP. Jag gillar könsneutrala pronomen skarpt, och jag har inget emot principen "en" istället för "man", men det ser så illa ut i skrift. Nu vet vi varför ;)

img_4285_57f93d2688e59d90139ed3cc.jpg
Tack, du gick till botten med det! :up:
 
Är det NORDEA och deras system att låsa upp kortet först?
Nej, det är inte nordea. Efter mejlkontakt med företaget så verkar allt nog ändå vara som det ska, jag vet inte om strulet beror dels på ett fel från vår sida (antagligen något fel i kortuppgifterna först, ändrade sedan) och dels att de av någon anledning inte uppdaterat beställningssidan. Nå, är väl bara att tro på att det är okej nu då och vänta på mejlet med leveransdatum då :)
 
Jag stör mig på att det numera, när jag ska svara på en specifik kommentar på Facebook, står "spelar upp för X Y" istället för "svarar X Y". Nu har jag vant mig, men först trodde jag att höll på att göra någon livesändning eller nåt.

Värst vad jag stör mig idag, jag är egentligen på strålande humör!
 
Stör mig orimligt mkt på att en kompis nödvändigtvis ska ta med sig barnen överallt. Hon har två barn, en är 3 år och en 1,5. Vi ses inte speciellt ofta och då MÅSTE tydligen kidsen vara med. Tex om vi ska ses några tjejer över en middag ute så kommer hon med två små barn och hela middagen blir stressig och förstörd eftersom allt handlar om att hålla efter ungarna. Nån skriker, nån måste byta blöja, nån drar i duken, äter på ngt olämpligt osv. Ofta är vi också i barmiljö där små barn inte riktigt passar in (barnvagnen går inte in, hög volym, fullt med folk... det är olämpligt helt enkelt rent allmänt).
Till saken är alltså den att vi ses kanske 1 gång i månaden. Människan är inte ensamstående utan har en man så jag stör mig enormt på att han inte kan ta barnen några timmar låt säga var tredje vecka om vi ska ses?

Stör mig också på att personen inte alls verkar känna av stämningen, att barnens sällskap inte är uppskattat eller passande vid dessa tillfällen. Det har också hänt att hon vid tillfällen där "vi ska ta några drinkar med tjejerna" tagit med mannen som då suttit bredvid och hållit på med ungarna. VARFÖR kan han då inte ta en promenad med barnen eller kanske vara hemma med dom nån timme??? :confused::banghead:
 
Stör mig orimligt mkt på att en kompis nödvändigtvis ska ta med sig barnen överallt. Hon har två barn, en är 3 år och en 1,5. Vi ses inte speciellt ofta och då MÅSTE tydligen kidsen vara med. Tex om vi ska ses några tjejer över en middag ute så kommer hon med två små barn och hela middagen blir stressig och förstörd eftersom allt handlar om att hålla efter ungarna. Nån skriker, nån måste byta blöja, nån drar i duken, äter på ngt olämpligt osv. Ofta är vi också i barmiljö där små barn inte riktigt passar in (barnvagnen går inte in, hög volym, fullt med folk... det är olämpligt helt enkelt rent allmänt).
Till saken är alltså den att vi ses kanske 1 gång i månaden. Människan är inte ensamstående utan har en man så jag stör mig enormt på att han inte kan ta barnen några timmar låt säga var tredje vecka om vi ska ses?

Stör mig också på att personen inte alls verkar känna av stämningen, att barnens sällskap inte är uppskattat eller passande vid dessa tillfällen. Det har också hänt att hon vid tillfällen där "vi ska ta några drinkar med tjejerna" tagit med mannen som då suttit bredvid och hållit på med ungarna. VARFÖR kan han då inte ta en promenad med barnen eller kanske vara hemma med dom nån timme??? :confused::banghead:
Har du/ni pratat med henne om det?
 
Jag stör mig på att det allt som oftast är först sent på kvällen som jag får motivation att göra saker och ting. Troligen för att det först då blir tyst, lugnt och ro att verkligen tänka ordentligt, men alltså... Det är inte sådär jättesmidigt att sitta vaken mitt i natten, vara sugen på att träna eller sätta igång med olika större projekt.. Imorgon, när möjligheten istället finns, då lär all lust att göra något vara som bortblåst för att sedan återvända ungefär klockan 23 :down:
 
Stör mig på hyrbilen ( igentligen jätte fin och sprillans ny) men den har automatiskt på och av för helljus och den är inte helt i lag m vad jag tycker :D bländar av så fort det är nån jäkla lykta på nån uppfart bredvid = blir becksvart framför bilen :banghead: längtar efter min egen bil hoppas den är lagad snart
 
Stör mig orimligt mkt på att en kompis nödvändigtvis ska ta med sig barnen överallt. Hon har två barn, en är 3 år och en 1,5. Vi ses inte speciellt ofta och då MÅSTE tydligen kidsen vara med. Tex om vi ska ses några tjejer över en middag ute så kommer hon med två små barn och hela middagen blir stressig och förstörd eftersom allt handlar om att hålla efter ungarna. Nån skriker, nån måste byta blöja, nån drar i duken, äter på ngt olämpligt osv. Ofta är vi också i barmiljö där små barn inte riktigt passar in (barnvagnen går inte in, hög volym, fullt med folk... det är olämpligt helt enkelt rent allmänt).
Till saken är alltså den att vi ses kanske 1 gång i månaden. Människan är inte ensamstående utan har en man så jag stör mig enormt på att han inte kan ta barnen några timmar låt säga var tredje vecka om vi ska ses?

Stör mig också på att personen inte alls verkar känna av stämningen, att barnens sällskap inte är uppskattat eller passande vid dessa tillfällen. Det har också hänt att hon vid tillfällen där "vi ska ta några drinkar med tjejerna" tagit med mannen som då suttit bredvid och hållit på med ungarna. VARFÖR kan han då inte ta en promenad med barnen eller kanske vara hemma med dom nån timme??? :confused::banghead:
En sån kompis hade jag också. När vi lite fint försökte påtala att hon kanske skulle lämna ungarna hemma med pappan nästa gång (som inte alls var oäven till att vara hemma med dom) men hon blev helt oförstående och väldigt sur och menade på att om ungarna inte var välkomna så skulle vi minsann få slippa henne också. Ingen större förlust så här i efterhand dock:angel:
 
Jag stör mig på att jag är hemma och sjuk samtidigt som jag vet att jag har en stor godispåse på mitt kontor på jobbet som jag verkligen skulle vilja ha här just nu.
Jag är också hemma sjuk! Jag har tittat på tusen serier, ätit mängder med choklad och surfat slut på internet. Nu är jag uttråkad :arghh:.
 
En sån kompis hade jag också. När vi lite fint försökte påtala att hon kanske skulle lämna ungarna hemma med pappan nästa gång (som inte alls var oäven till att vara hemma med dom) men hon blev helt oförstående och väldigt sur och menade på att om ungarna inte var välkomna så skulle vi minsann få slippa henne också. Ingen större förlust så här i efterhand dock:angel:

Eftersom hon inte förstår våra hintar (ganska tydliga för oss) så tog jag det nu i klarspråk.
Typ: "Vi känner att det kan vara skönt att träffas utan barnen ibland. Känns som att det blir mer avslappnat och lättare att bara vara vi då och då. Tänker att du också känner att det kan vara skönt att få slappna av ibland? Vi ses ju inte så ofta och det rör sig ju om nån timme. Vi uppskattar verkligen ditt sällskap och vill gärna umgås med dig!".

Svaret blev (surt) att då står hon över.

Känns ändå bra att jag tog upp det och sa det alla andra tycker. Känns ju nästan värre att alls stör sig över det. Tex förra gången dök hon upp på middag med 1,5 åringen. Och när han började vråla räckte hon över honom över bordet till mig och min kompis som att vi ville ha en vrålande unge i knät mitt i middagen?

Vi är ett gäng frivilligt barnlösa 30+ are av en anledning ;)
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp