Säga upp kontakten

Det är klart att man kan berätta det men jag tycker nog inte att sociala medier är rätt plats faktiskt.

Att sprida sån info på sociala medier (sant eller falskt) känns som att nån sorts hämnd.
Jag skulle nog låta det vara osagt vad som alltid är rätt eller fel för egen del, allt är nog beroende på hur, och till vilka. Själv har jag valt att inte skriva på sociala medier, men nog har det ibland kliat i fingrarna när svartmålningskampanjen spridits bland släkten, och de inte har en susning om vad som har pågått bakom stängda dörrar.

Det inlägget jag svarade på gällde dock beskyllningar på nätet. Om beskyllningar på nätet är fel i alla lägen, så är ju exempelvis denna tråd diskvalificerad.
 
Jag har en syster som för ett år sedan helt plötsligt sa upp kontakten med vår mamma och började hänga ut henne som narcissist mm på sociala medier osv. Hon började också kontakta mammas syskon, min sida av släkten etc för att alla ska få veta vilken hemsk människa mamma är. Hon slängde också ut sin äldsta son som gick gymnasiet, han kunde såväl var flytta in till mamma som stod för alla hans omkostnader i cirka ett halvår när min syster inte betalade nåt. Min syster gör inget fel utan allt som nånsin hänt är mammas fel och hon ältar samma saker om och om igen. Jag har inte den bästa kontakten med mamma men hon är den enda kvarvarande föräldern vid liv som jag har.

Detta är i stora drag det som hänt, hon försöker få mig att säga upp kontakten med mamma pga att hon sitter på sanningen och hon kan inte leva med att jag har kvar mamma i mitt liv. Anledningen till att jag fortfarande haft kontakt med henne är pga hennes yngsta barn men nu under julen var hon så elak mot sin äldsta son så jag kände att det var droppen.

Är det nån annan här som sagt upp kontakten med en familjemedlem?

Jag vet inte om jag bara ska ignorera att svara när hon ringer eller faktiskt blocka henne utan någon förklaring.

Jag har bara läst de första svaren du fått. Men min reflektion är att din syrra fått psykiska problem. Tonåringar kan vara urjobbiga men det är inte riktigt normalt att strunta i sitt barn. Och er mamma tog föräldraansvar för honom, då är hon väl inte helt kärlekslös i alla fall. Och att vända sig till hela släkten och vräka ur sig sitt hat och försöka få dig att också hata... Det låter också onormalt. "Sina släktigar får man men man väljer sina vänner", heter det. Om mamma är jobbig så förklara vad det är som är jobbigt och hjälper inte det så begränsa kontakten. Typ ses några gånger om året i samband med födelsedagar, jul o sånt. När hon blir gammal och behöver hjälp kanske hon blir mer ödmjuk. Skulle du bryta kontakten helt så lämnar det ett sår i hennes hjärta som aldrig läker.
 
Senast ändrad av en moderator:
Kan tillägga att det inte bara är sociala medier utan hon har bla ringt mina släktingar som hon träffat enstaka gånger de senaste trettio åren, min mammas brors ex som varit separerade 15 år, mammas ena ex osv.

Jag tycker inte heller sociala medier är nåt man använder för uthängning, jag är 90-talist så jag skulle inte kalla det en generationsfråga utan snarare en fråga i vad varje person väljer att använda sina sociala medier till.
Låter som precis samma gränslösa beteende som min förälder sysslade med! Och det var alltid alltid synd om hen med, alla var dumma mot hen utan anledning :meh:
 
Man behöver verkligen inte ha en relation med en människa som på olika sätt får en att må dåligt eller trycker ner en bara för att man råkar dela gener. Relationer ska vara givande för alla parter, en relation som innehåller känslomässig utpressning, tvång att välja sida i någon annans konflikt, kan man vara utan.

För 30 år sedan var jag nära att bryta med en av mina föräldrar för att denne inte uppskattade mig för den jag var utan var väldigt missnöjd med att jag blivit någon annan än det föräldern hoppats på. Det slutade tack och lov med att föräldern insåg vad som höll på att hända och ändrade sin inställning.
 
Man behöver verkligen inte ha en relation med en människa som på olika sätt får en att må dåligt eller trycker ner en bara för att man råkar dela gener. Relationer ska vara givande för alla parter, en relation som innehåller känslomässig utpressning, tvång att välja sida i någon annans konflikt, kan man vara utan.

För 30 år sedan var jag nära att bryta med en av mina föräldrar för att denne inte uppskattade mig för den jag var utan var väldigt missnöjd med att jag blivit någon annan än det föräldern hoppats på. Det slutade tack och lov med att föräldern insåg vad som höll på att hända och ändrade sin inställning.
Så sant, det är bara tråkigt när en person själv inte inser sin del i det hela för då hade det funnits nåt att bygga en förändring på.
 
Jag har inte hört nåt från henne sen julafton men fick meddelande i fredags om att ringa när jag har tid vilket jag hade tänkt göra idag men nu pratade jag med mitt syskonbarn som ännu inte fått sin snowboard så iställer blir det ett meddelande om att vi kan prata när han fått den. Räknar med att det tar hus i helvete men det var ok för mitt syskonbarn
 

Liknande trådar

Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 675
Juridik & Ekonomi Är det ens möjligt att stämma/få skadestånd från myndighet? Jag ska försöka berätta så bra det går utan att avslöja för mycket, vill...
Svar
4
· Visningar
3 559
Senast: Grazing
·
Relationer Varning för vääääldigt långt inlägg! Jag skriver sällan personliga saker här men nu känner jag att jag skulle behöva andras syn på...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
26 133
Senast: alazzi
·
Övr. Barn Ska försöka fatta mig kort, vi är en normal familj med jobb och 3 barn. 1 pojke på 15 med Autism och drag av ADD. Förmodligen någon form...
20 21 22
Svar
427
· Visningar
62 229
Senast: lundsbo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp