Säga upp kontakten

Absolut, det var bara en väldigt kort summering.
Mamma har sina fel och brister helt klart, precis som vi alla förutom då min syster för hon gör inget fel och när man har den utgångspunkten är det svårt att bli hjälpt.
Har du frågat din syster rent konkret vad din mor har gjort mot henne som gör att hon misstänker att hon är narcissist? Det kan ju komma fram saker då tänker jag.

Eller så är det systern som har problem. Svårt att veta i det här läget tänker jag. Beroende av tabletter kan ju faktiskt också komma delvis av att ha en narcissistisk mor tänker jag.
 
Jag har sagt upp kontakten med min syster och hela familjen mår nog bättre när det är såhär.
Vi är för olika och jag orkade inte med hennes drama och felaktiga beskyllningar, som fick mig att framstå som ett monster.
Våra föräldrar trodde på henne, tills hon gjorde bort sig offentligt på en fest med x antal släktingar närvarande. Efter det, har jag en mycket bättre relation med mamma. Innan hade mamma hotat att klippa bandet med mig också.
Mitt råd är därför att bryta. Det är inte värt att hålla kontakten när det bara är bråk, tjafs och drama.

Däremot fick jag en tanke kring det du skrev om tablettmissbruket och att hon fått en större summa pengar av er mamma.
Kan det vara så att mamma satte ner foten efter det och sa åt din syster att ta tag i sitt liv och?
Att systern är arg för att mamma inte vill hjälpa till att sponsra med mer pengar, som kanske inte används på ett bra sätt?
 
Jag har brutit kontakten med båda mina föräldrar eftersom den ena misshandlade mig och den andra inte agerade utan ursäktar och skyddar förövaren. Jag ghostade dem båda, har gett upp tanken på att få nån slags insikt eller ursäkt från deras sida. Och jag mår så väldigt mycket bättre av det!

Såpass skadliga människor ska man inte ha i sitt liv, och din syster verkar vara en sån. Jag blev väldigt tagen av det du skrev om att hon slängt ut sin äldste son :cry: Jag förstår också att du vill ha kontakt för hans och syskons skull och tycker det är väldigt fint att du vill skydda dina syskonbarn. Har du möjlighet att ha en egen kontaktväg till den/de som fortfarande bor hemma, även om du bryter kontakten med din syster? Ett första steg behöver ju inte vara mer än att du skriver till hen. Ifall det är kaosigt hemma kan det vara värt mycket att nån annan vuxen ser och bekräftar. Bara att skriva att du bryr dig om hen, att brytningen är mellan dig och hens mamma och om det blir kris så finns både du och mormor där?
 
Jag står i valet och kvalet till att bryta med min mamma, som är extremt narsecistisk.
Under hela min uppväxt, både mot mig och även min pappa (skilda sen snart 20 år nu)

Har i flera år under mitt vuxna liv försökt ha en god relation till henne, mest för min systers skull, för att det inte ska bli jobbigt vid födelsedagar mm mm.

Men återigen denna julen så blev jag besviken. I vanlig ordning är det jag som fixar allt, och ser till att alla får det trevligt, blir mättat och hämtade/lämnade (hon har inte körkort, och här finns ingen kollektivtrafik)
I vanlig ordning skulle det klagas, och föll inte rampljuset på henne konstant var det fel. Det ska gnällas på att hon aldrig får träffa min dotter, men när hon väl gör det, så sitter hon bara med mobilen, och visar föga intresse, då ska det vara upp till dottern att söka hennes uppmärksamhet, gör hon inte det, det mitt fel för jag har berättat dumma saker....

Nu ger jag liksom bara upp. Har blockat på telefon och sociala medier. Orkar inte låta henne förstöra mer och ge negativ energi.
Nu är jag vuxen och kan välja bort det. Oavsett relation

Du bör göra detsamma för ditt välmående när det kommer till din syster
 
@Therese1988 mamma har inte sagt nåt om det. Däremot har min syster försökt använda det emot henne att hon fått de där pengarna, men då hade hon ju kunnat dela med sig eller betala tillbaka dem till mamma.

@lingonben - sonen är åtminstone vuxen men gick på gymnasiet så han hade ingen inkomst men nu i efterhand var det det bästa som kunde hända honom för han har blivit så mycket mognare och klokare efter det, men såklart det ändå jobbigt för honom för hon vill att han också säger upp kontakten med mamma. Tyvärr är de kvarvarande syskonbarnen rätt små så det skulle inte gå att ha kontakt med dem utan hennes vetskap.
 
Mitt i allt står en mor som får förfärliga beskyllningar på nätet. Oavsett vad som är sant eller inte så tvättar man inte byk offentligt.

Jag har inte mycket till övers för människor som förstör andras liv.
Jag håller inte med om det här, men tror också att det kan vara något av en generationsfråga.

Det är faktiskt rätt drygt att bli utsatt för psykisk misshandel och att inte få berätta det. Det ska "sopas under mattan" och "byken tvättas hemma". Noll upprättelse, noll rätt till sin egen upplevelse - alla ska tro på fina fasaden som visas upp. I fallet med vissa slags narcissister så ska fasaden vara blänkande, det är bara en story som gäller, och det finns ingen hejd på hur mycket den bilden ska prånglas ut till omgivningen. Eller, när vinden vänder, så finns det ingen hejd på hur mycket offer personen är.
I dessa lägen tycker jag gott att byken mår bra av att vädras lite. Frisk luft och lite färre lögner gör gott i vissa sammanhang, även om det kanske inte alltid är PK i allas ögon.
 
Jag håller inte med om det här, men tror också att det kan vara något av en generationsfråga.

Det är faktiskt rätt drygt att bli utsatt för psykisk misshandel och att inte få berätta det. Det ska "sopas under mattan" och "byken tvättas hemma". Noll upprättelse, noll rätt till sin egen upplevelse - alla ska tro på fina fasaden som visas upp. I fallet med vissa slags narcissister så ska fasaden vara blänkande, det är bara en story som gäller, och det finns ingen hejd på hur mycket den bilden ska prånglas ut till omgivningen. Eller, när vinden vänder, så finns det ingen hejd på hur mycket offer personen är.
I dessa lägen tycker jag gott att byken mår bra av att vädras lite. Frisk luft och lite färre lögner gör gott i vissa sammanhang, även om det kanske inte alltid är PK i allas ögon.
Räcker ju att bryta kontakten, berätta för folk i sin närhet eller som man övht har med att göra så att dom förstår varför man gjort som man gjort. Finns absolut ingen anledning att berätta för hela världen att man upplever kontakten med en viss person som problematisk.
 
Jag håller inte med om det här, men tror också att det kan vara något av en generationsfråga.

Det är faktiskt rätt drygt att bli utsatt för psykisk misshandel och att inte få berätta det. Det ska "sopas under mattan" och "byken tvättas hemma". Noll upprättelse, noll rätt till sin egen upplevelse - alla ska tro på fina fasaden som visas upp. I fallet med vissa slags narcissister så ska fasaden vara blänkande, det är bara en story som gäller, och det finns ingen hejd på hur mycket den bilden ska prånglas ut till omgivningen. Eller, när vinden vänder, så finns det ingen hejd på hur mycket offer personen är.
I dessa lägen tycker jag gott att byken mår bra av att vädras lite. Frisk luft och lite färre lögner gör gott i vissa sammanhang, även om det kanske inte alltid är PK i allas ögon.
Självklart kan man behöva ventilera!
Men det är väl en himla skillnad med att tysta ner i vänkrets, grannar och bekanta - vs skriva på internet för hela världen att se?? I all evighet?

Jag håller verkligen inte med!!
Om någon som var arg på mig skrev förfärliga saker om mig på internet skulle jag nog inte klara av det. Det skulle bryta ner mig.
Men snack "på byn" och i bekanskapskrets är något helt annat. Det kan man klara, och resonera sig från.
 
Räcker ju att bryta kontakten, berätta för folk i sin närhet eller som man övht har med att göra så att dom förstår varför man gjort som man gjort. Finns absolut ingen anledning att berätta för hela världen att man upplever kontakten med en viss person som problematisk.
Ja, för vissa kan det nog vara så. Andra kanske bara behöver berätta för någon enstaka person. Men sen finns hela registret ända upp till sommarpratare eller författare som berättar för stora skaror om sina upplevelser.
Jag tror alla dessa kan göra rätt, på sitt sätt. Att ta upp svåra upplevelser kan ju hjälpa andra att nysta i sina egna svårigheter.
 
Systern låter lite kontrollerande .. eller inte så lite. Att kräva att ts måste säga upp kontakten med mamman också för att hon själv ska bli nöjd och få frid, är ju orimligt. Vill systern säga upp all kontakt så låt henne, det är hennes liv och hennes beslut. Men att kräva att andra ska följa efter och göra likadant? Det är gränslöst och väldigt kontrollerande.

Synd om barnen oavsett.
 
Ja, för vissa kan det nog vara så. Andra kanske bara behöver berätta för någon enstaka person. Men sen finns hela registret ända upp till sommarpratare som berättar för stora skaror om sina upplevelser.
Jag tror alla dessa kan göra rätt, på sitt sätt. Att ta upp svåra upplevelser kan ju hjälpa andra att nysta i sina egna svårigheter.
Fast är det inte olika saker?

Att berätta om sitt eget liv kontra skriva på nätet om hur hemsk en utpekad person är?

Vad jag kan begripa är det inga brottsliga saker det handlar om. Inget som skadar andra än just den som skriver det på nätet.

Man kan väl ventilera med hur många som helst.
Men skriva offentligt om en person till kreti och pleti som kanske inte ens vet vem det är. (men säkert googlar??)
 
Ja, för vissa kan det nog vara så. Andra kanske bara behöver berätta för någon enstaka person. Men sen finns hela registret ända upp till sommarpratare som berättar för stora skaror om sina upplevelser.
Jag tror alla dessa kan göra rätt, på sitt sätt. Att ta upp svåra upplevelser kan ju hjälpa andra att nysta i sina egna svårigheter.
Det är en väldig skillnad att på ett kontrollerat sätt berätta sin upplevelse och sen lämna det där mot vad det är att höra av sig till alla och kräva det ena och det andra att alla ska hålla med och ställa sig bakom en. Det där är liksom inte att ventilera utan det där är att kräva och kontrollera alla i omgivningen vilket verkligen inte är sunt.

Det är deras personliga konflikt och var och en får göra som dom vill. Man behöver inte förminska hennes upplevelse eller vad hon anser men man måste inte eller ställa sig bakom henne och göra allt hon vill.
 
Det är en väldig skillnad att på ett kontrollerat sätt berätta sin upplevelse och sen lämna det där mot vad det är att höra av sig till alla och kräva det ena och det andra att alla ska hålla med och ställa sig bakom en. Det där är liksom inte att ventilera utan det där är att kräva och kontrollera alla i omgivningen vilket verkligen inte är sunt.
Nej, att kräva att någon annan ska reagera eller agera på något visst sätt tycker jag är osunt.
Men det var inte heller vad jag svarade på. Utan jag svarade på tantens inlägg. Själva systerns agerande kommenterade jag i ett annat inlägg.
 
Man är inte tvungen att ha kontakt bara för att man är släkt. Bara för att du drar en gräns mot din syster så betyder det ju inte att dina syskonbarn inte kan ta kontakt med dig om de vill.
Sen behöver man inte dra det till sin spets, man kan ju bara tala om vad man själv tycker (typ mamma har sina fel och brister men hon gjorde sitt bästa..). Jag har själv dividerat mycket med en anhörig som skyller allt på sin uppväxt, jag har inte sagt upp kontakten 100% men jag håller avstånd och undviker att svara på mess på några timmar vilket är lätt då jag ofta sover och svarar kort om ens nåt alls. Att jag inte tydligt brutit är för att jag hoppas att personen nån gång ska komma tillbaka från sitt missbruk/psykiska ohälsaoch jag vill inte stänga dörren helt. Dessutom kan em tydlig brytning göra att personen fokuserar om sin ilska till att göra livet surt för en själv. Jag drar dock en tydlig gräns och eftersom jag säger obehagliga sanningar så är personen i nuläget inte intresserad själv av att ha nån kontakt med mig.

Ett missbruk kan ändra en person väldigt mycket och det är alltid lättare att skylla på alla andra än att inse hur lågt man själv sjunkit. Är du säker på att din syster inte fortfarande har ett missbruk,?
Det är i regel inte lätt att upptäcka eller inse hur illa det är innan det är rejält djupt i det, många missbrukare byter ett missbruk mot ett annat dessutom.

Orosanmälan kan behöva göras flera gånger om man misstänker att barnen far illa, läget kan ju ändras från tid till tid.
 
Fast är det inte olika saker?

Att berätta om sitt eget liv kontra skriva på nätet om hur hemsk en utpekad person är?

Vad jag kan begripa är det inga brottsliga saker det handlar om. Inget som skadar andra än just den som skriver det på nätet.

Man kan väl ventilera med hur många som helst.
Men skriva offentligt om en person till kreti och pleti som kanske inte ens vet vem det är. (men säkert googlar??)
Jag har ingen aning om hur systern formulerat sig, eller till vilka. Du kanske har bättre koll på det.
 
@Bulldoozer jag förstår hur du tänker för jag känner likadant men jag börjar tappa hoppet.

Hon säger själv att en orosanmälan lett till att hon behövt lämna drogtest 1 gång/v i 8 veckors tid så jag hoppas det stämmer. Sen vet jag att andra tror att hon har alkoholproblem men det vill jag inte spekulera i.
 
@Bulldoozer jag förstår hur du tänker för jag känner likadant men jag börjar tappa hoppet.

Hon säger själv att en orosanmälan lett till att hon behövt lämna drogtest 1 gång/v i 8 veckors tid så jag hoppas det stämmer. Sen vet jag att andra tror att hon har alkoholproblem men det vill jag inte spekulera i.

Jag har väl inget större hopp själv heller, det är nog släckt sen många år tillbaka.

För dina syskonbarns skull så hoppas jag att det finns nån i deras närhet som kan ha ögonen på dem och vara en trygg punkt.
 
Jag håller inte med om det här, men tror också att det kan vara något av en generationsfråga.

Det är faktiskt rätt drygt att bli utsatt för psykisk misshandel och att inte få berätta det. Det ska "sopas under mattan" och "byken tvättas hemma". Noll upprättelse, noll rätt till sin egen upplevelse - alla ska tro på fina fasaden som visas upp. I fallet med vissa slags narcissister så ska fasaden vara blänkande, det är bara en story som gäller, och det finns ingen hejd på hur mycket den bilden ska prånglas ut till omgivningen. Eller, när vinden vänder, så finns det ingen hejd på hur mycket offer personen är.
I dessa lägen tycker jag gott att byken mår bra av att vädras lite. Frisk luft och lite färre lögner gör gott i vissa sammanhang, även om det kanske inte alltid är PK i allas ögon.

Det är klart att man kan berätta det men jag tycker nog inte att sociala medier är rätt plats faktiskt.

Att sprida sån info på sociala medier (sant eller falskt) känns som att nån sorts hämnd.
 
Det är klart att man kan berätta det men jag tycker nog inte att sociala medier är rätt plats faktiskt.

Att sprida sån info på sociala medier (sant eller falskt) känns som att nån sorts hämnd.
Kan tillägga att det inte bara är sociala medier utan hon har bla ringt mina släktingar som hon träffat enstaka gånger de senaste trettio åren, min mammas brors ex som varit separerade 15 år, mammas ena ex osv.

Jag tycker inte heller sociala medier är nåt man använder för uthängning, jag är 90-talist så jag skulle inte kalla det en generationsfråga utan snarare en fråga i vad varje person väljer att använda sina sociala medier till.
 

Liknande trådar

Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 675
Juridik & Ekonomi Är det ens möjligt att stämma/få skadestånd från myndighet? Jag ska försöka berätta så bra det går utan att avslöja för mycket, vill...
Svar
4
· Visningar
3 559
Senast: Grazing
·
Relationer Varning för vääääldigt långt inlägg! Jag skriver sällan personliga saker här men nu känner jag att jag skulle behöva andras syn på...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
26 133
Senast: alazzi
·
Övr. Barn Ska försöka fatta mig kort, vi är en normal familj med jobb och 3 barn. 1 pojke på 15 med Autism och drag av ADD. Förmodligen någon form...
20 21 22
Svar
427
· Visningar
62 229
Senast: lundsbo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp