"Ryttareliten"

[Mabuse]

Sv: "Ryttareliten"

Tror du på allvar att Lisen skulle svarat samma på prispallen där hon stod och sputade champange som på intervjun strax före ritten?

Nej, men jag trodde hon skulle gilla själva tävlingsmomentet. Att inte bara var roligt om det slutade överst på prispallen, utan att dagen man rider grand prix är en bra dag på jobbet. Ännu bättre och bonus om den slutar med champagne, men rätt bra oavsett, för att dagen med grand prix är dagen man får göra det man tycker är absolut roligast med sitt yrke.

Alltså att det roligaste var att tävla, inte bara att stå överst på prispallen. Att man gillade själva tävlingsmomentet, inte bara känslan efteråt när det gått bra. Även om den såklart är underbar - också. Hela grejen liksom, att vara på tävlingsplatsen, spänningen innan, rida fram och veta att snart är det jag, rida en svår bana och fixa den, få till omhoppningen, och sen förhoppningsvis vinna i slutändan. Men att det började bli roligt långt innan prispallen.

 

[mackan]

Sv: "Ryttareliten"

Medan du har förstått essensen, menar du? Hur kan du veta det?

Jag drar mina slutsatser om tv-programmet på basis av vad som visas i tv-programmet. Jag har inte sagt att bilden är ovettig, bara förvånande.

Om tävlingsdagarna är de jobbiga dagarna, vilka är det bra dagarna då?

det verkar som sagt svårt att förklara utifrån dina gensvar och tolkningar ffa baserat på tv som sagt. om man inte bortser från tv, vilket inte iof verkar vara din huvud fokusering, så än mer svårt att få igenom förståelsen i vad som försökts förklaras för dig ifråga om skillnad mot din egen personliga reflektion och åsikt.

 

[Wingates]

Sv: "Ryttareliten"

Kl

Haha, bara jag somtyckte det var sjukt kul när CHB & kittel retades ang mamma/pappa betalar? Det tyder ju på självdistans iaf
Det och att CBH verkligen fick "skjuts" hem, såg typ ut som de hoppade i. I brorsans bil o drog hem.

Bra avsnitt överlag

 

[Jane_Done]

Sv: "Ryttareliten"

Människor är och gör ibland andra saker än vad vi tror. Jag ser inget konstigt i att tycka att tävling är jobbigt och nervöst och ändå göra det. Snarare tävrtom, att eftersom det är en sån press är det så skönt när det är över.

En insikt i att vi är komplexa varelser?

 

[Apollo 13]

Sv: "Ryttareliten"

Haha dom är i störtsköna! Tyckte de va jätte roligt när CHB drev med sin dotter och gjorde pruttljud också! tyckte de va härliga små glimtar i hela programmet där man sken upp för de verkar så härliga!

 

[Wingates]

Sv: "Ryttareliten"

Haha dom är i störtsköna! Tyckte de va jätte roligt när CHB drev med sin dotter och gjorde pruttljud också! tyckte de va härliga små glimtar i hela programmet där man sken upp för de verkar så härliga!

Hahah, ja det med xD

 

[rubytoo]

Sv: "Ryttareliten"

Men om det är det bästa man vet, så säger man väl inte att det är en riktigt jobbig dag på jobbet? Om den bästa dagen är en riktigt jobbig dag, hur är resten av livet då?

Men de kan ju ha klippt bort den delen när hon pratade om att det var kul,det vet jag inte. Jag blev bara överraskad över att en ryttare på den nivån inte älskar att tävla, och tycker tävlingsdagarna är de bästa dagarna.

Jag uppfattade iof inte att hon pratade om gp dagen som en riktigt jobbig dag utan när de var hemma i stallet och det var kallt och sådär mysigt att rida på vintern. Alt att det var vinter inte själva tävlingen i sig.

Och jo man får skavsår på insidan av knäna, det händer nog alla ryttare och speciellt när det är kallt. Finns inte speciellt mycket funktionskläder som tex skidåkare har fast de har ju tjocka jackor på sig innan start de också.

Ska se programmet igen

 

[rubytoo]

Sv: "Ryttareliten"

Det är bara kul efteråt.. haha fy fan vad jobbigt det är innan man går in! Tobbe Grönberg sammanfattade saken väldigt bra tycker jag..inför varje stor tävling när man går in i startfållan så undrar man ...vafan håller jag på med? Vad gör jag här? Det är precis så det är... inte kul någonstans förrän efteråt!

Jodå när man går terrängbanan första gången

Men sedan så håller jag med, två minuter innan startfållan så funderar man på vad man gör.

Förresten helt ot såg du att vi fortfarande finns med på FEI listan

 

[rubytoo]

Sv: "Ryttareliten"

Jag tävlar också, men jag tycker inte att det är så. Jag är nervös innan, men senast när jag står och väntar på startsignal så är det faktiskt kul, det är galet roligt att rida en snabb omhoppning, det är kul att känna att man själv kan, och hästen kan. Inte så kul om det går dåligt, förstås, men går det bra så är det roligt, inte bara efteråt utan under tiden också. Det är roligt att rida när det funkar, helt enkelt, och det är extra kul om man kan få till det på tävling, med lite extra press och folk som tittar.

Sen har jag för dåliga nerver för att ha tävling som yrke, då skulle det bli för mycket press och allvar för mig. Men jag tänkte väl att de som väljer tävling som yrke har bättre nerver.

Det är lite som att köra stora aulaföreläsningar för 300 personer, det är nervöst innan, men jäklar vad kul det är när man känner att det bär, man har folk med sig och de tycker det är intressant. Inte bara efteråt när det gått bra, utan under tiden.

Personligen har jag inte problem för att stå och hålla utbildning för någon inte ens för 1000st personer, men står jag där inför en *** terräng så sjutton är jag nervös. Extremt nervös skulle jag vilja säga.

Ska jag in på en 140 hoppning eller en dressyr så är jag inte ett dugg nervös för dessa betyder inget för mig vilket terrängen i fälttävlan gör.

Ju närmare det du vill dvs stor tävling med hög prestige så är nervositeten högre. Gå in som sista startande i hoppningen på ett mästerskap och du vet att ett enda hinder ner så blir du 6a ett tidsföljd så blir du 4a det kan jag lova dig gör en nervös som attan. MEN det betyder inte för den delen att när du passerar startlinjen att du fortfarande är nervös. Det gäller både terrängen och sista dagen.

Lisen beskrev dessutom att hon gillade mest när det var mkt fel och det tyder ju faktiskt på att hon absolut vill tävla och tycker om utmaningar. Jag tycke inte att hon såg speciellt ledsen ut efter vara sig grund eller omh där hon visste att hon vunnit.

 

[rubytoo]

Sv: "Ryttareliten"

Nej, eftersom att jag vet att jag inte skulle tycka det var roligt. Varför slita och offra massor för något som inte ens är kul, utan ångest och jobbigt? Jag är inte tillräckligt mycket tävlingsmänniska, utan skulle förmodligen tänka ungefär så som du beskriver, att jag skulle dö. Jag skulle vara en jättedålig proffstävlingsryttare, bland annat av den orsaken. Men jag trodde att tävlingsproffs var annorlunda, att de faktiskt gillade att tävla, och gillade att rida stora, viktiga klasser.

Som jag skrev innan ALLA är nervösa det är det som gör dem bra. Även roffe är nervös

 

[Molilja]

Sv: "Ryttareliten"

Bara jag som lipade när man fick se vad som skulle hända i nästa avsnitt när Lisen grät och berättade att hästen skulle säljas?

 

[Mabuse]

Sv: "Ryttareliten"

Det som förvånade mig var inte att hon blev nervös, utan att hon tyckte att dagen med Grand Prix var en riktigt jobbig dag på jobbet.

Bara det. Att en människa som väljer att ha tävling som yrke tycker att de dagarna man ska tävla är de jobbigaste dagarna. Inte att man blir nervös, eller att det är mycket press, men att man inte tycker om det, utan är glad när det är över.

Eftersom det är så svårt att bli tävlingsryttare, och ingen blir det utan att välja det och offra rätt mycket, så är det för mig oväntat att en sådan person tycker det är jobbigt att tävla och är glad när det är över. Lite som att bli skådespelare och tycka att det värsta är att stå på scenen, och tycka att de bästa dagarna på jobbet är de när man inte behöver stå på scen. Jag trodde tävlingsdagarna var höjdpunkterna, att det var de dagarna som gjorde slitet värt mödan, inte att tävlingsdagarna var de värsta dagarna, de man bara ville skulle ta slut.

 

[Mabuse]

Sv: "Ryttareliten"

Som jag skrev innan ALLA är nervösa det är det som gör dem bra. Även roffe är nervös

Som jag skrev innan tyckte jag inte det var konstigt att hon blev nervös, jag blev förvånad över att hon tyckte att tävlingsdagen var den jobbigaste dagen på jobbet, den dagen som man var glad när den var över.

Många professionella idrottare uttrycker ju tvärtom att tävlingen är det roliga, all grundträning hemma är kanske inte så kul alla dagar, men det är värt det för att det är såpass roligt att tävla. Tävlingsdagarna är de bästa dagarna, de vardagsslitiga dagarna hemma när det regnar småspik etc de jobbigaste.

 

[Mabuse]

Sv: "Ryttareliten"

Människor är och gör ibland andra saker än vad vi tror. Jag ser inget konstigt i att tycka att tävling är jobbigt och nervöst och ändå göra det. Snarare tävrtom, att eftersom det är en sån press är det så skönt när det är över.

En insikt i att vi är komplexa varelser?

Jag antog att om man offrar allt och sliter livet ur sig för att få göra en sak, i det här fallet tävla höga klasser, så tycker man om det. Annars verkar ju ens liv onekligen lite deppigt, man offrar allt och sliter livet ur sig för nåt som inte ens är kul, utan mest jobbigt. Vari består det roliga då? Plus att det verkar väldigt plågsamt att ha något som sitt levebröd något som i första hand är jobbigt och nervöst. Det finns ju väldigt mycket annat man kan försörja sig på än just tävlingshoppning.

Sen har ju pulkaskurk förklarat att det roliga är inte tävlandet i sig, utan att vinna, altså sekunderna på prispallen, Och så beskrev ju Lisen det också tidigare i serien, att man sliter för att få stå överst på prispallen, det är därför man lägger ner allt jobb. Alltså inte för att tävla, utan för att vinna.

Men då blir det ju inte så mycket roligt, jämfört med om det är själva tävlingsmomentet man gillar, och som driver en. Man kommer ju tävla väldigt mycket oftare än man kommer vinna, och tillbringa mycket mer tid på tävlingsbanan än överst på prispallen, särskilt i hästhoppning.

Och det kan ju förklara varför man kroknar till sist, och vill göra annat. Det är för mycket slit pch jobbigt, och för lite av det roliga i längden.

Människor är komplexa, men mycket sällan obegripliga.

 

[bumpo]

Sv: "Ryttareliten"

Jag tolkade det som att det var just DEN tävlingen som var den jobbigaste. Att hon var tvungen att prestera just där och då i förhållande till den förra stora tävlingen, os, som inte gick som hon ville,

 

[CK]

Sv: "Ryttareliten"

Har inte tråden spårat ur lite? Samma tjat i tre sidor nu.

"Hon gillar inte att tävla" blablabla.

 

[Mylady]

Sv: "Ryttareliten"

Alltså har du...kört fast eller?

 

[Lilla]

Sv: "Ryttareliten"

En plus på den.

 

[Jane_Done]

Sv: "Ryttareliten"

Vad är det du vill säga egentligen? Att hon uttrycker fel känsla? Att hon borde sluta?

 

[Solis]

Sv: "Ryttareliten"

Fast jag skulle nog våga gissa att t.ex. Charlotte Kalla ser det som ett mål och en absolut höjdpunkt att få stå överst på pallen. Inte att bara tävla för att det är så skoj att tävla. Utan att just få stå där överst och vara bäst.
Varför skulle det vara annorlunda för en elitryttare?
Och jag gissar att vilken idrottsstjärna som helst kan bli nervöst när mycket står på spel. Annars skulle väl inte mental träning behövas...