Rör inte min språkokunskap!

[AnnDerry]

Det missade jag, jag trodde det handlade om gymnasiet. I grundskolan håller jag med om att det är lite annorlunda jämfört med studier på högre nivå.

Även på gymnasiet kan jag tycka att det är bra med läxor och mer uppstyrt pluggande. Jag tänker att bra utformade uppgifter hjälper eleverna att lära sig materialet och hjälper till att lägga grunden till en vettig studieteknik och arbetsmoral så att man är väl förberedd inför senare studier eller jobb.

 

[Anders]

Även på gymnasiet kan jag tycka att det är bra med läxor och mer uppstyrt pluggande. Jag tänker att bra utformade uppgifter hjälper eleverna att lära sig materialet och hjälper till att lägga grunden till en vettig studieteknik och arbetsmoral så att man är väl förberedd inför senare studier eller jobb.

Min erfarenhet är tvärtom, universitetet kräver eget ansvar och till viss del förmåga att själv kunna planera och lägga upp sina studier. Läxorna i gymnasiet hjälper inte på något vis till för att förbereda för det och det är en anledning till att en del tycker universitetsstudier är mera krävande. Jag skulle snarast säga att läxläsningen försämrar studietekniken.

 

[AnnDerry]

Min erfarenhet är tvärtom, universitetet kräver eget ansvar och till viss del förmåga att själv kunna planera och lägga upp sina studier. Läxorna i gymnasiet hjälper inte på något vis till för att förbereda för det och det är en anledning till att en del tycker universitetsstudier är mera krävande än gymnasiet. Jag skulle snarast säga att läxläsningen försämrar studietekniken.

Jag tänker att ett bra upplägg på läxorna gör just det du beskriver krävs på universitetet. Alltså lär ut eget ansvar och hur man planerar och lägger upp sina studier genom att ge eget ansvar över mindre delar av en kurs som träning inför att få eget ansvar över en hel kurs som det blir på universitetet. Och sen stöttar man eleven längs vägen.

 

[Oldie]

Betygsinflationen är ju ett uppmärksammat problem sen rätt länge, vare sig du håller med eller inte?

Här är en Uppdrag Granskning om att man är för snäll på nationella proven:
https://www.svtplay.se/video/124150...ag-granskning-sasong-16-avsnitt-6-2?info=visa

En artikel från skolverket om att fler bedömande lärare ska ge rättvisare betyg för att motverka betygsinflationen. I texten står det att många elever fick sänkt betyg när deras arbeten kontrollbedömdes.
https://www.skolverket.se/skolutvec...g/fler-bedomare-ger-rattvisare-betyg-1.231737

En artikel om betygsinflationen, också från skolverket:
https://www.skolverket.se/skolutvec...kolkonkurrens-skapar-betygsinflation-1.157316

En googling på "betygsinflation" ger massor med artiklar från senaste åren...

Det är inte bara nationella proven som räknas i betygen. Nationella prov är ett bra komplement för att bilda sig en uppfattning om huruvida elevens prestationer under hela läsåret någotsånär motsvarar det förväntade. En elev som närvarat på lektionerna, tillgodogjort sig utbildningen hyggligt, lämnat in de uppgifter han/hon har haft, har generellt sett ett G i betyget redan där.
Nationella proven är mest till för att kontrollera om eleven bör få ett bättre betyg än det betyg läraren redan i princip satt redan innan.
D.v.s gör man uselt ifrån sig på nationella så kan man ändå vara fullt berättigad till ett G eller högre betyg.

 

[Lena Furberg]

Det är inte bara nationella proven som räknas i betygen. Nationella prov är ett bra komplement för att bilda sig en uppfattning om huruvida elevens prestationer under hela läsåret någotsånär motsvarar det förväntade. En elev som närvarat på lektionerna, tillgodogjort sig utbildningen hyggligt, lämnat in de uppgifter han/hon har haft, har generellt sett ett G i betyget redan där.
Nationella proven är mest till för att kontrollera om eleven bör få ett bättre betyg än det betyg läraren redan i princip satt redan innan.
D.v.s gör man uselt ifrån sig på nationella så kan man ändå vara fullt berättigad till ett G eller högre betyg.

Nationella proven ska inte ligga till grund för betyg, enligt vår gymnasieskola. De KAN ge en puff uppåt, men får aldrig göra att ett betyg sänks. Det kanske var så du menade?

Jag trodde i min enfald att de nationella proven handlade om att man ska kunna se kunskapsnivån hos landets elever i stort? Och ev de enskilda skolorna? Alltså inget med den enskilda eleven att göra?

 

[Oldie]

Nationella proven ska inte ligga till grund för betyg, enligt vår gymnasieskola. De KAN ge en puff uppåt, men får aldrig göra att ett betyg sänks. Det kanske var så du menade?

Jag trodde i min enfald att de nationella proven handlade om att man ska kunna se kunskapsnivån hos landets elever i stort? Och ev de enskilda skolorna? Alltså inget med den enskilda eleven att göra?

Javisst, blev det otydligt? Sorry.

Om det så vore så skulle de nationella proven vara anonyma, givetvis måste man annars kunna följa en elevs prestationer.

 

[hastflicka]

Min erfarenhet är tvärtom, universitetet kräver eget ansvar och till viss del förmåga att själv kunna planera och lägga upp sina studier. Läxorna i gymnasiet hjälper inte på något vis till för att förbereda för det och det är en anledning till att en del tycker universitetsstudier är mera krävande. Jag skulle snarast säga att läxläsningen försämrar studietekniken.

Jag forstar inte alls hur laxor skulle kunna forsamra studieteknik? Laxor ar oftast att fa ett mindre stycke som man ska hitta nagon sorts fakta fran eller kunna dra ut de viktigaste detaljerna ... precis vad man behover kunna pa universitetet. Om laxor ges fran lagre klasser och okar vartefter lar sig eleverna att sjalvstandigt hitta de viktiga detaljerna i en text ... att kunna avdramatisera texten och att i storsta allmanhet kunna lara sig saker utan allt for mycket ledning.

Nationella proven ska inte ligga till grund för betyg, enligt vår gymnasieskola. De KAN ge en puff uppåt, men får aldrig göra att ett betyg sänks. Det kanske var så du menade?

Jag trodde i min enfald att de nationella proven handlade om att man ska kunna se kunskapsnivån hos landets elever i stort? Och ev de enskilda skolorna? Alltså inget med den enskilda eleven att göra?

Har gor man nationella prov som skickas for rattning pa ett gemensamt stalle for hela landet. Ingen kan ratta "lilla Anders" lite hogre, for de vet ju att han egentligen kan och de nationella proven paverkar inte alls elevernas betyg, men skolan far en fingervisning var de brister i undervisningen.

 

[AnnDerry]

Det är inte bara nationella proven som räknas i betygen. Nationella prov är ett bra komplement för att bilda sig en uppfattning om huruvida elevens prestationer under hela läsåret någotsånär motsvarar det förväntade. En elev som närvarat på lektionerna, tillgodogjort sig utbildningen hyggligt, lämnat in de uppgifter han/hon har haft, har generellt sett ett G i betyget redan där.
Nationella proven är mest till för att kontrollera om eleven bör få ett bättre betyg än det betyg läraren redan i princip satt redan innan.
D.v.s gör man uselt ifrån sig på nationella så kan man ändå vara fullt berättigad till ett G eller högre betyg.

Mina länkar gällde inte bara nationella proven, de andra två gällde betygsinflationen i allmänhet. Att nationella proven ges för höga betyg är ju dock en indikation på just betygsinflationen.

 

[Anders]

Jag forstar inte alls hur laxor skulle kunna forsamra studieteknik? Laxor ar oftast att fa ett mindre stycke som man ska hitta nagon sorts fakta fran eller kunna dra ut de viktigaste detaljerna ... precis vad man behover kunna pa universitetet. Om laxor ges fran lagre klasser och okar vartefter lar sig eleverna att sjalvstandigt hitta de viktiga detaljerna i en text ... att kunna avdramatisera texten och att i storsta allmanhet kunna lara sig saker utan allt for mycket ledning.

Läxor gör att man blir bra på att läsa läxor (om man inte som jag struntar i att läsa dem) men det är inte något man har någon vidare nytta av på universitetet.

 

[hastflicka]

Vad tror du att gora laxor innebar? Att vral lasa igenom en text i en textbok?
Laxor ar till for att eleven ska lara sig att hitta viktig information. For att eleven ska kunna bli sjalvstandig i sitt larande. Nagot som ar oerhort viktigt i hogre studier.

/Hastflicka som har tva olika master examina, med tva soner med 3 ingenjorsexamen och en son med en hogre utbildning i politik/

 

[Lobelia]

Läxor gör att man blir bra på att läsa läxor (om man inte som jag struntar i att läsa dem) men det är inte något man har någon vidare nytta av på universitetet.

Och vad är tentor och uppgifter på universitet och högskolor annat än läxor, ett snäpp större/mer än på gymnasiet?

 

[Liran]

För mig var det intressant att höra bekanta som inte har svenska som förstaspråk och som inte längre vill skriva på sociala medier, Facebook etc pga kommentarer och skratt om deras språk. Skittrist om man ska behöva prata perfekt svenska och inte göra några fel.
Sen tror jag ofta att den som kommentarer inte menar något illa och inte tänker sig för. Men måste man alltid kommentera - kan man inte bara skratta själv åt gravida klänningen? Om man är med en samling människor man inte vet hur de uppfattar kommentaren.

Förvånande! Med tanke på hur bedrövligt illa många modersmålstalande svenskar med examen från högskola (alltså personer som tillbringat 15+ år på svenska läroanstalter) skriver utan att bli rättade, var jag säker på att absolut INGEN oavsett språkfärdighet avstod från att skriva på nätet. Jag har bara märkt stor tolerans där för hur utlandsfödda behandlar svenskt skriftspråk.

Min egen tolerans för hur infödda, som borde kunna betydligt bättre, misshandlar skriftspråket minskar stadigt. Tänk om vi skulle införa en språkpolismånad när vi fick rätta alla fel som stör oss på nätet. Det har ju faktiskt ett pedagogiskt värde att bli rättad, och jag är övertygad om det skulle höja nivån.

Grannen på min förra adress föddes som statarunge under första världskriget och hade gått sex år i folkskolan. Sedan konfirmationen hade han inte läst en enda bok, men han läste Aftonbladet varje dag. Varenda lapp eller kort jag fick i brevlådan från honom var författad på klanderfri, grammatiskt korrekt och rättstavad svenska, (dessutom med prydlig lättläst handstil förstås). Han hade blivit förfärad om han hade fått se hur folk med tre gånger så många år i skola skriver. Vad var det som gick fel i den svenska skolan?

 

[Anders]

Vad var det som gick fel i den svenska skolan?

Undervisningen blev pedagogisk

 

[Liran]

Läxor gör att man blir bra på att läsa läxor (om man inte som jag struntar i att läsa dem) men det är inte något man har någon vidare nytta av på universitetet.

Läxor är absolut nödvändiga i färdighetsämnen som språk och matematik om eleven ska bli bra. Där behövs tid och nötande. En matematikbegåvning hinner förstås lösa sina uppgifter under lektionstid, men det är ju för att de är för lätta för henne eller honom. Även exceptionella språkbegåvningar behöver plugga in glosor och grammatik utanför lektionstid.

 

[Lobelia]

Förvånande! Med tanke på hur bedrövligt illa många modersmålstalande svenskar med examen från högskola (alltså personer som tillbringat 15+ år på svenska läroanstalter) skriver utan att bli rättade, var jag säker på att absolut INGEN oavsett språkfärdighet avstod från att skriva på nätet. Jag har bara märkt stor tolerans där för hur utlandsfödda behandlar svenskt skriftspråk.

Min egen tolerans för hur infödda, som borde kunna betydligt bättre, misshandlar skriftspråket minskar stadigt. Tänk om vi skulle införa en språkpolismånad när vi fick rätta alla fel som stör oss på nätet. Det har ju faktiskt ett pedagogiskt värde att bli rättad, och jag är övertygad om det skulle höja nivån.

Grannen på min förra adress föddes som statarunge under första världskriget och hade gått sex år i folkskolan. Sedan konfirmationen hade han inte läst en enda bok, men han läste Aftonbladet varje dag. Varenda lapp eller kort jag fick i brevlådan från honom var författad på klanderfri, grammatiskt korrekt och rättstavad svenska, (dessutom med prydlig lättläst handstil förstås). Han hade blivit förfärad om han hade fått se hur folk med tre gånger så många år i skola skriver. Vad var det som gick fel i den svenska skolan?

Det är säkert mycket som gått snett i det svenska skolsystemet men det som är snedast här är din jämförelse. Jag undrar också hur du i en text på nätet kan avgöra grad av utbildning och om folk har svenska som modersmål. Du jämför alla med en måttstock på en person, denne person är med stor säkerhet inte representativ.

Det du ser folk skriva på nätet är oftast språk avpassat för nätet, dvs du kan inte bedöma personens nivå på akademiskt språk utifrån vad som skrivs på nätet, för att göra den bedömningen så behöver du se vad denne presterar på inlämningsuppgifter/tentor etc. Internet är mer att jämföra med talspråk många gånger. Man lägger inte samma energi på ett inlägg på internet som en examensuppsats eller ett brev. Det samma gäller lappar i brevlådan, få behandlar dem som en akademisk uppgift.

 

[Liran]

Det är säkert mycket som gått snett i det svenska skolsystemet men det som är snedast här är din jämförelse. Jag undrar också hur du i en text på nätet kan avgöra grad av utbildning och om folk har svenska som modersmål. Du jämför alla med en måttstock på en person, denne person är med stor säkerhet inte representativ.

Det du ser folk skriva på nätet är oftast språk avpassat för nätet, dvs du kan inte bedöma personens nivå på akademiskt språk utifrån vad som skrivs på nätet, för att göra den bedömningen så behöver du se vad denne presterar på inlämningsuppgifter/tentor etc. Internet är mer att jämföra med talspråk många gånger. Man lägger inte samma energi på ett inlägg på internet som en examensuppsats eller ett brev. Det samma gäller lappar i brevlådan, få behandlar dem som en akademisk uppgift.

1) Jag gissar mig inte till vilken utbildning människor har, utan går på den utbildning de säger sig ha. Något annat är omöjligt. Däremot är det lätt att se vem som har svenska som modersmål, eftersom de som lärt sig språket som andra eller tredjespråk gör helt andra sorters fel än modersmålstalarna. I vissa fall, till exempel att skilja på "var" och "vart" och "de" och "dem" presterar personer från vissa språkområden bättre än en stor procent av infödda.
2) Jag har överhuvudtaget inte diskuterat akademiskt språk, utan korrekt vardagsspråk, så det har du missförstått, (kanske för att jag nämnde att att jag läst sensationellt dålig svenska från svenskfödda akademiker där det inte går att förstå hur de fått en enda uppsats godkänd). Står man ut med att skriva dålig ogrammatisk svenska på nätet, hävdar jag att det definitivt finns stora brister i språkkänsla och språkfärdighet.

 

[Oldie]

Mina länkar gällde inte bara nationella proven, de andra två gällde betygsinflationen i allmänhet. Att nationella proven ges för höga betyg är ju dock en indikation på just betygsinflationen.

Håller inte med i alla fall. Som sagt, elevens prestationer under terminen är det som ligger till grund för betyget. Det betyder att som lärare måste jag ha bevis på en hel massa saker som jag räknade upp. Att det förekommer uppblåsta betyg kan ju så vara men det är i så fall helt i strid med hur jag och de lärare som jag jobbade med.

 

[hastflicka]

Förvånande! Med tanke på hur bedrövligt illa många modersmålstalande svenskar med examen från högskola (alltså personer som tillbringat 15+ år på svenska läroanstalter) skriver utan att bli rättade, var jag säker på att absolut INGEN oavsett språkfärdighet avstod från att skriva på nätet. Jag har bara märkt stor tolerans där för hur utlandsfödda behandlar svenskt skriftspråk.

Min egen tolerans för hur infödda, som borde kunna betydligt bättre, misshandlar skriftspråket minskar stadigt. Tänk om vi skulle införa en språkpolismånad när vi fick rätta alla fel som stör oss på nätet. Det har ju faktiskt ett pedagogiskt värde att bli rättad, och jag är övertygad om det skulle höja nivån.

Grannen på min förra adress föddes som statarunge under första världskriget och hade gått sex år i folkskolan. Sedan konfirmationen hade han inte läst en enda bok, men han läste Aftonbladet varje dag. Varenda lapp eller kort jag fick i brevlådan från honom var författad på klanderfri, grammatiskt korrekt och rättstavad svenska, (dessutom med prydlig lättläst handstil förstås). Han hade blivit förfärad om han hade fått se hur folk med tre gånger så många år i skola skriver. Vad var det som gick fel i den svenska skolan?

Det ar ytterst fa som ar bra pa allt. En del har begavning for stavning och grammatik, det ligger naturligt for dem att gora ratt ... andra har begavning for Matematik eller vetenskap, eller sprak i allmanhet, eller ...
Jag har som sagt mer utbildning an vad jag behover och klarar mig aldeles utmarkt i livet trots att jag alldrig varit nagon stjarna i att stava eller att inte gora gramatiska fel. Jag brukade ge mina elever (arskurs 4 och 6) en m&m eller liknande nar de hittade ett fel pa tavlan.

 

[Blandrastik]

Självklart skulle ingen säga "min gravida klänning". Men den som skriver gravid klänning pga dyslexi LÄSER det ju i sitt huvud som gravidklänning. Jag fattar inte hur det kan vara omöjligt att förstå?

Hur vet du det, är du själv dyslektiker? Jag har själv läs och skrivsvårigheter men inga problem om någon skulle korrigera något jag skrivit.
Som till exempel det där extra bindestrecket, som fått typ sju personer att gå i taket. Om det skulle göra er gladare skulle jag ta bort det, men det kan jag inte.

 

[Blandrastik]

Jag får erkänna att jag är en sån där lat odugling du syftar på. För att jag ska upptäcka alla konstiga fel jag presterar behöver jag vänta någon dag och sedan läsa igenom texten. Jag gitter inte göra det utan folk får leva med att det ibland blir fel. Nu handlar det mer sällan om särskrivning men det blir säkert fel då och då som du kan driva med och ha roligt åt.

Alltså jag är varken lat eller oduglig, och till skillnad från dig har jag vett att inte driva med folk för skrivfel och kunskap nog att inse att det oftast inte handlar om lathet.

Att påstå att frasen "kvällens garv" skulle vara samma sak som att "driva med folk" är väl ändå att ta i. Jag förstår verkligen inte varför du är så upprörd.