Ridskolor har viktgräns för ryttare – elever som är för tunga har tvingats sluta rida

Väger du över 90 kilo kan det bli stopp på flera ridskolor i Västra Götaland. De har infört en viktgräns – trots att det strider mot både Riksidrottsförbundets och Svenska Ridsportförbundets riktlinjer.
– Man vill inte exkludera någon men hästarna kommer i första hand, säger Magdalena Rubensson Zäll, ridskolechef på Tibro Ryttarförening.

 

[Badger]

Jag tänker att du tänker rätt smalt om du anser att det ingår att lära sig att hoppa i ridning. Du skriver helt och hållet utifrån att lära sig rida är att lära sig hoppning och dressyr enligt tävlingsreglementet typ.

Det går att lära sig enligt andra skolor, islandshäst och western är väl de största. Där ingår väldigt lite hoppning. I WE som också är en gren och på frammarsch är hoppning inte lika uttalat som i "vanlig" ridning utan mer som vilket annat hinder bland många att passera.

Det finns turridning på nordsvenskar, men det ligger ju inte riktigt på de som ordnar turridning på islandshästar att byta inriktning på sitt intresse. Det är lite som att säga att en ridskola ska byta till western eller en en travskola ska börja undervisa i brukskörning.

Ja och nej, känns inte som att ridningen kanske gynnas av att vi splittras i många väldigt skilda olika sätt att rida på med väggar mellan, tror det finns mer likheter än skillnaden i ridsätten. Att splittras i olika seat där den ena bara hoppar och den andra bara rider dressyr och någon bara rider ut tror jag inte gynnar ridningen egentligen. Utan mer gynnas av en interaktion mellan ridsätt på ridskolan (att man själv bara rider ut på sin egna häst är ju en annan sak) och att de vanliga ridskolorna lär ut både dressyr, uteritt, WE och hoppning på sitt gamla vanliga vis. Islandshäst känns ju som att det faktiskt går mot mer traditionellt inspirerad ridning när det gäller ridskoleverksamhet och det är väl en tråd här om att hoppa med islandshäst. Det finns väl inget hinder att rida WE på en islandshäst? Och WE har väl hinder? i alla fall på våra klubbtävlingar på vår vanliga ridskola.

Jag tycker det är kul att prova många olika skolor och tycker själv att likheterna är större än olikheterna och att det rimligen är gynnande att ha ridit både dressyr och hoppning, både western och islandshäst, mer än att det skulle vara ogynnande att ha ridit på olika sätt.

 

[Luff]

Där håller jag inte med, eller någon annan ridskola kanske, mina ridgrupper har inte haft som ambition att hålla igång och ha en rolig stund med åka lite häst enbart. Har kreverat de få gånger jag hamnat för en sådan ridlärare, det är förfärligt, typ de här puckona är för dumma och ointresserade för att lära sig -braaa! fiiint! duktig! Braaa fin (ok inte skänkelvikning, för hög ambition, inte öppna, inte sluta, inte framdelsvändning, arbete på volt? neh hm halt mellan koner? för hög ambition.) Braaa! du lyckades få trav där, duktig. Dessutom, hur skulle eleverna lära sig rida i form om de var helt ointresserade av annat än hålla igång lite, om de inte startade med egen häst innan. Vissa rörelser är ju mycket till för att lära ryttarna koordinera sina hjälper, men de går ju bort då.

Här åkte ingen häst. Tvärtom. Vi slet som djur. Alla var plus 40 och hade ridit hela våra liv. Vem fasen har pratat om att få beröm för att "ha lyckats få trav". Själv red jag lektion 2 pass i veckan när jag var igång som mest. Vi jobbade alltid med övningar, sitsen och att förbättra oss. Vi red upp program nivå A. Med syfte att VI skulle sitta bättre, inverka bättre. Det är milsvid skillnad på att träna grunderna ordentligt och att åka häst. Men det är väl någon fånig föreställning om att om en inte lär in ett högre moment varje år så är det något fel på ridskolan. Då skulle jag och många andra behöva rida Courbette idag. Och som om inte privatryttare sitter och tränar på nivå A år ut och år in.

Vi hade hbl av den bäriga inte så höga sorten och alla hade en vettig gång. Dom som tyvärr inte verkar finnas längre.

 

[Sassy]

Men att man kan ha någon välutbildad Irish draught och nordsvensk som har fin galopp och kan hoppa på en ridskola är väl rimligt. Dock är jag faktiskt osäker på egentligen om inte ett rejält gammal stammat halvblod om 167 cm bär upp 120 kg, eller vad nu ridsportsförbundet föreställer sig, snyggare och mer praktiskt och bekvämt, än en 149 hög draught.

OT, men tänker du på rätt ras nu? En ID ska vara över 155, och det är inte ovanligt att de är närmare 170. Ofta "bättre" och säkrare hoppare än många halvblod, eftersom de avlats för att vara trevliga jakthästar som orkar galoppera långa dagar i fält.

(Bättre som i att de hoppar självständigt och tryggt med "lagom" teknik för att gå att sitta kvar på.)

 

[Badger]

Här åkte ingen häst. Tvärtom. Vi slet som djur. Alla var plus 40 och hade ridit hela våra liv. Vem fasen har pratat om att få beröm för att "ha lyckats få trav". Själv red jag lektion 2 pass i veckan när jag var igång som mest. Vi jobbade alltid med övningar, sitsen och att förbättra oss. Vi red upp program nivå A. Med syfte att VI skulle sitta bättre, inverka bättre. Det är milsvid skillnad på att träna grunderna ordentligt och att åka häst. Men det är väl någon fånig föreställning om att om en inte lär in ett högre moment varje år så är det något fel på ridskolan. Då skulle jag och många andra behöva rida Courbette idag. Och som om inte privatryttare sitter och tränar på nivå A år ut och år in.

Vi hade hbl av den bäriga inte så höga sorten och alla hade en vettig gång. Dom som tyvärr inte verkar finnas längre.

Men det var inte det du skrev.

Du skrev motionsridning för vuxna, sänka ambitionsnivån. Du hade ridit i vuxengrupper med ambitionen att ha kul och hålla igång. Vilket jag tolkade som att inte sträva mot någonting speciellt och inte anstränga sig någonting speciellt och inte bry sig om man gjorde fel eller satt fel utan vara nöjd o glad ändå utan att försöka förändra någonting. Och jag har stött på enstaka vuxna, och barn, som inte tycker om att få annat än positiva tillrop från lärare inom olika områden.

(men att ni ändå i din grupp red i form, vilket jag förmodade var för att ni isf hade lärt er det någon annanstans någon annan gång, på era privata hästar, inget som ridläraren lade sig i eller strävade mot.).

Nu skriver du istället någonting som låter helt annorlunda och som jag snarare skulle ha skrivit som höja ambitionsnivån, slita som djur, 2 pass i veckan, förbättra sig, träna grunderna, inverka bättre , Sikta mot nivå A-vilket låter som ett mål för mig. Och som ju absolut låter som roliga lektioner som skulle gynna alla och som är så som jag föredrar att rida på ridskola.

Jag håller med om att jag tycker att när jag lärde mig rida som ung så körde vi framdelsvändningar och skänkelvikningar in absurdum innan vi kunde fatta galopp precis just där, från skritt, eller helt ärligt från trav. Faktum är att vi fick göra skänkelvikningar när vi fortfarande var tvugna att barntjata om att få galoppera en gång per termin vilket är totalt vansinne, att göra skänkelvikningar innan man kan rida hyggligt i alla gångarter. (men tror svenska ridskolor (inte engelska eller holländska) då, inte riktigt såg galopp som en gångart utan mer som allmän barnslig kalabalik man ville undvika) Vilket dessutom hade varit en rolig övning även då. Men det verkar inte vara så som barn lär sig nu. Dock vidhåller jag att det är bra att vi i Sverige ändå gör övningar som framdelsvändningar, skänkelvikningar öppnor och slutor tidigt eftersom jag tror att det lär ut kroppskontroll och hjälper.

 

[Lobelia]

Ja och nej, känns inte som att ridningen kanske gynnas av att vi splittras i många väldigt skilda olika sätt att rida på med väggar mellan, tror det finns mer likheter än skillnaden i ridsätten. Att splittras i olika seat där den ena bara hoppar och den andra bara rider dressyr och någon bara rider ut tror jag inte gynnar ridningen egentligen. Utan mer gynnas av en interaktion mellan ridsätt och att de vanliga ridskolorna lär ut både dressyr, uteritt och hoppning på sitt gamla vanliga vis. Islandshäst känns ju som att det faktiskt går mot mer traditionellt inspirerad ridning när det gäller ridskoleverksamhet och det är väl en tråd här om att hoppa med islandshäst.

Jag tycker det är kul att prova många olika skolor och tycker själv att likheterna är större än olikheterna och att det rimligen är gynnande att ha ridit både dressyr och hoppning, både western och islandshäst, mer än att det skulle vara ogynnande att ha ridit på olika sätt.

Så vad du menar är att WE, western och island skulle gynnas av att ha mer hoppning på schemat eller? Och vanliga ridskolor ska börja med roping och reining och klämma in lite tölt och flygande pass för skojs skull?

Ja islandshästar kan hoppa, vissa i vart fall och säkert quarters också. Och ja det förekommer em del hoppning på islandshäst ridskolor, framförallt bland barn. Fast ärligt de flesta vuxna är för stora för att hoppa islandshäst annat än småskutt och barnen hoppar mest småskutt de också. Och så har det tävlingsmässigt gått precis tvärt om. Man har både haft dressyr och terränghoppning som officiella grenar men de är strukns sen länge. Om islandshästar kan hoppa och hur bra de är inget nytt ämne, det har sett likartat ut i vart fall 30 år och fortfarande är det bara enstaka hästar som tävlar i hoppning.

Självklart kan man som islandshästvärlden gör inspireras och plocks russinen ur kakan och lära sig av varandra. Tyvärr går det inte lika snabbt i andra riktningen. Den "vanliga" ridsporten verkar måttligt inspirerad av islandshäst och western.

 

[Mabuse]

Tänker att det faktiskt ingår att lära sig hoppa i alla fall i allmänhet, med undantag såklart om man verkligen inte vill som person. Men att den ridning vi gör i Sverige på ridskolor är en allmänt utvecklande allroundutbildning och att det är bra för hästarna att många av eleverna en gång lärt sig att balansera sig över ett hinder eller två. Bara tanken -kommer jag över ett hinder med den här galoppen, kan få en att inse att det kanske var "fint" eller ngt men det var sjutton ingen bakbensaktivitet.

Tror att alla radikala tankar om att -det är för ambitiöst på ridskolan, bättre att de här (otränade B) människorna bara åker runt lite ambitionslöst, eller -de här människorna som bara rider på ridskola kan trava runt lite mållöst på klunsiga draghästar. Vi andra ambitiösa med privattränare kan göra massa piff och puff. Skulle vara riktigt dåligt för hela ridsporten i Sverige. Massa dumma ridskoleelever sitter ju ändå på läktarna på tävlingar och tittar på hoppning och dressyr och drömmer. Går in och ut mellan egen häst och ridskola.

Men att man kan ha någon välutbildad Irish draught och nordsvensk som har fin galopp och kan hoppa på en ridskola är väl rimligt. Dock är jag faktiskt osäker på egentligen om inte ett rejält gammal stammat halvblod om 167 cm bär upp 120 kg, eller vad nu ridsportsförbundet föreställer sig, snyggare och mer praktiskt och bekvämt, än en 149 hög draught.

Med det sagt vore det väl fantastiskt om fler turridningar hade Nordsvenskar istället för islänningar? Finns det ens?

Precis, det är synen på ridskoleelever som skiner igenom och är lite trist. Att de kan inget och kan heller inget lära sig, så för dem duger det gott att åka häst med glada tillrop, hästarna de rider behöver bara vara snälla och inget annat, för de ska ändå aldrig lära sig rida ordentligt.

Däremot förstår jag inte riktigt varför du tycker det är sorgligt att halvbloden är ädla? Är det sorgligt med fullblod också då? Att halvbloden har blivit ädlare, kvickare och känsligare har man ju mödosamt och enträget avlat fram. På goda grunder, de är ju jätteroliga att rida.

Ett halvblod är ju inte avlad till att vara packåsna, så jag förstår inte riktigt varför det är sorgligt att de inte är så viktbärande. Att de kan bära så tungt som möjligt har inte varit avelsmålet.

 

[Mabuse]

OT, men tänker du på rätt ras nu? En ID ska vara över 155, och det är inte ovanligt att de är närmare 170. Ofta "bättre" och säkrare hoppare än många halvblod, eftersom de avlats för att vara trevliga jakthästar som orkar galoppera långa dagar i fält.

(Bättre som i att de hoppar självständigt och tryggt med "lagom" teknik för att gå att sitta kvar på.)

Håller med, Irish draught är ju ridhästar, men tyvärr inte jättevanliga vad jag sett. Vi har haft ett par, och de är utmärkta ridskolehästar. Hoppar trevligt och okomplicerat, precis som du beskriver. Jag tror @Badger kanske tänker på Irish cob/Tinker? De är rätt olika Irish draught, men betydligt vanligate.

 

[Badger]

Så vad du menar är att WE, western och island skulle gynnas av att ha mer hoppning på schemat eller? Och vanliga ridskolor ska börja med roping och reining och klämma in lite tölt och flygande pass för skojs skull?

Ja islandshästar kan hoppa, vissa i vart fall och säkert quarters också. Och ja det förekommer em del hoppning på islandshäst ridskolor, framförallt bland barn. Fast ärligt de flesta vuxna är för stora för att hoppa islandshäst annat än småskutt och barnen hoppar mest småskutt de också. Och så har det tävlingsmässigt gått precis tvärt om. Man har både haft dressyr och terränghoppning som officiella grenar men de är strukns sen länge. Om islandshästar kan hoppa och hur bra de är inget nytt ämne, det har sett likartat ut i vart fall 30 år och fortfarande är det bara enstaka hästar som tävlar i hoppning.

Självklart kan man som islandshästvärlden gör inspireras och plocks russinen ur kakan och lära sig av varandra. Tyvärr går det inte lika snabbt i andra riktningen. Den "vanliga" ridsporten verkar måttligt inspirerad av islandshäst och western.

Ja som jag skrev tror jag småskutt är ganska vanligt på ridskolor, för hästarnas frambens skull.

WE har ju redan hoppning såvitt jag förstått. Dvs som i att jag bar undan hindret från en WE klubbtävling med ridskole och privathästar bara häromdagen. Dressyr hade ju tidigare lydnadshinder. Lite terrängskutt över någon pyttestock måste ju bara vara jättekul på en islandshäst, varför skulle det inte vara det? Och du skriver ju att de ägnar sig åt hoppning på typ den nivån som ridskolor gör dessutom.

Tölt och pass tror jag är svårt på ridskolan om de inte har något fullblod (när jag var liten hade vi ett fullblod som var hopplös på att tölta istället för traven ) eller ngn travare eller islandshäst som kan det. Western får väl representeras av att man rider ut i skogen, eftersom jag inte tror att haser och leder på vanliga hästar klarar barrel racing eller slide stops på samma sätt som de klarar WE runt tunnor. Men det är ju definitivt så att om du ridit på en vanlig ridskola kan du med ganska enkla instruktioner rida på en islandshäst och sannolikt vice versa. Dvs jag älskar verkligen att rida islandshäst och fick nöjet att rida ut en som tävlat och det var helt fantastiskt.

Jag är helt övertygad om att WE är bra på ridskolan, precis som mounted games. I Frankrike körde de lite hästpolo på ridskoleponnierna tydligen, och ngt slags horseball. Holland kan sträckgaloppera på stränder på ridskolehästarna. Vi behöver ju inte bli som USA och sätta vattentäta skott.

Vad tycker du att ridskolorna ska ta med sig från eller inspireras av från islandshästvärlden?

 

[Badger]

Precis, det är synen på ridskoleelever som skiner igenom och är lite trist. Att de kan inget och kan heller inget lära sig, så för dem duger det gott att åka häst med glada tillrop, hästarna de rider behöver bara vara snälla och inget annat, för de ska ändå aldrig lära sig rida ordentligt.

Däremot förstår jag inte riktigt varför du tycker det är sorgligt att halvbloden är ädla? Är det sorgligt med fullblod också då? Att halvbloden har blivit ädlare, kvickare och känsligare har man ju mödosamt och enträget avlat fram. På goda grunder, de är ju jätteroliga att rida.

Ett halvblod är ju inte avlad till att vara packåsna, så jag förstår inte riktigt varför det är sorgligt att de inte är så viktbärande. Att de kan bära så tungt som möjligt har inte varit avelsmålet.

Jag älskar framför allt att rida fullblod och hade såklart önskat att det hade funnits mer på ridskolor.

Jag tycker det är synd när någonting gammalt, terrängående och älskat av många försvinner. Speciellt om det hade kunnat bära många som inte kan eller vill rida annars.

Det hade varit fantastiskt om de nya ädlare kvickare och känsligare europeiska varmbloden hade kunnat få existera tillsammans med den äldre typen.

Att jag älskar att rida fullblod, tycker mycket om att rida kvicka och känsliga varmblod, helst inte alltför höga, men absolut är de så nätta, smärta och rörliga, känsliga, kvicka att det inte är något som helst problem för en liten kortis att rida ens en riktigt hög en. Och att jag har faktiskt verkligen inte speciellt mycket uppskattat att rida en stor ohyggligt bred, lite tungt gammalt halvblod som jag inte når om med benen hör inte hit Jag vill inte rida dem, jag vill bara att de ska finnas, också, för de som vill rida dem Självklart skulle jag aldrig någonsin vilja att alla hästar på ridskolan var sådana. Jag vill bara att typ två ska finnas för dem som bara älskar dem, eller är lite tunga.

 

[Luff]

De

Men det var inte det du skrev.

Du skrev motionsridning för vuxna, sänka ambitionsnivån. Du hade ridit i vuxengrupper med ambitionen att ha kul och hålla igång. Vilket jag tolkade som att inte sträva mot någonting speciellt och inte anstränga sig någonting speciellt och inte bry sig om man gjorde fel eller satt fel utan vara nöjd o glad ändå utan att försöka förändra någonting. Och jag har stött på enstaka vuxna, och barn, som inte tycker om att få annat än positiva tillrop från lärare inom olika områden.

(men där ni red i form, vilket jag förmodade var för att ni isf hade lärt er det någon annanstans någon annan gång, på era privata hästar, inget som ridläraren lade sig i eller strävade mot.).

Nu skriver du istället någonting som låter helt annorlunda och som jag snarare skulle ha skrivit som höja ambitionsnivån, slita som djur, 2 pass i veckan, förbättra sig, träna grunderna, inverka bättre , Sikta mot nivå A.
Vilket ju absolut låter som roliga lektioner som skulle gynna alla och som är så som jag föredrar att rida på ridskola.

Jag håller med om att jag tycker att när jag lärde mig rida som ung så körde vi framdelsvändningar och skänkelvikningar in absurdum innan vi kunde fatta galopp precis just där, från skritt. Faktum är att vi fick göra skänkelvikningar när vi fortfarande var tvugna att barntjata om att få galoppera en gång per termin vilket är totalt vansinne, att göra skänkelvikningar innan man kan rida hyggligt i alla gångarter. Vilket dessutom hade varit en rolig övning även då. Men det verkar inte vara så som barn lär sig nu. Dock vidhåller jag att det är bra att vi i Sverige ändå gör övningar som framdelsvändningar, skänkelvikningar öppnor och slutor tidigt eftersom jag tror att det lär ut kroppskontroll och hjälper

Det är ju just det. Att du tolkar. Att rida i form är väl självklart för mig att en ridskola lär ut - till alla. Men det som saknas idag är nötningen. Att ryttare som inte ens kan ha en vettig handställning ska rida slutor. Jag har ju fuskat som ridlärare också genom åren och det är inte kvantfysik att få elever att sitta rätt om tiden nu läggs där istället för att nå mål i form av vissa moment som ska prickas av.

Sen tror jag viktfrågan inte gäller barn i så stor utsträckning utan vuxna. Men det sägs det inget om i de artiklar jag läst. Jag återvände ju till ridskolan efter några års uppehåll och viktuppgång - jag vägde strax över 90. Sen slutade jag rida då jag nådde tresiffrigt. Innan det var jag noggrann med att inte sitta ner och märkte jag att hästen jag blev tilldelad verkade påverkad av min vikt så satt jag av. Det hände dock bara en gång och visade sig att han hade rejäla skav från en skitig vojlock...och kraken hade gått lektionen innan utan någon märkt något. Jag tog ju över honom, satt upp, red 5 min och klev av. Det ser jag som ett större problem än vikt. Att inte ridskolan tar mer ansvar för hur hästarna mår. Så om viktgränsen kan hjälpa till att få bättre hästvälfärd så tycker jag att det är rätt väg att gå.

 

[Badger]

De

Det är ju just det. Att du tolkar. Att rida i form är väl självklart för mig att en ridskola lär ut - till alla. Men det som saknas idag är nötningen. Att ryttare som inte ens kan ha en vettig handställning ska rida slutor. Jag har ju fuskat som ridlärare också genom åren och det är inte kvantfysik att få elever att sitta rätt om tiden nu läggs där istället för att nå mål i form av vissa moment som ska prickas av.

Sen tror jag viktfrågan inte gäller barn i så stor utsträckning utan vuxna. Men det sägs det inget om i de artiklar jag läst. Jag återvände ju till ridskolan efter några års uppehåll och viktuppgång - jag vägde strax över 90. Sen slutade jag rida då jag nådde tresiffrigt. Innan det var jag noggrann med att inte sitta ner och märkte jag att hästen jag blev tilldelad verkade påverkad av min vikt så satt jag av. Det hände dock bara en gång och visade sig att han hade rejäla skav från en skitig vojlock...och kraken hade gått lektionen innan utan någon märkt något. Jag tog ju över honom, satt upp, red 5 min och klev av. Det ser jag som ett större problem än vikt. Att inte ridskolan tar mer ansvar för hur hästarna mår. Så om viktgränsen kan hjälpa till att få bättre hästvälfärd så tycker jag att det är rätt väg att gå.

Ja men hur skulle jag tolka sänka ambitionsnivån och motionsrida för att ha kul? och sluta lära ut skolor? Att ridskolor lär ut rida i form är ju som det är idag - och så sänka ambitionsnivån från det då?

Jag vidhåller att det du skriver rimligen skulle kunna uttryckas som att höja ambitionsnivån.

(om man tex höjer ambitionsnivån från smutsig vojlock snarare än sänker den). Sedan tänker jag att när det gäller hästvälfärd får du ev skriva -den ridskolan behövde tänka på hästvälfärd snarare än "ridskolor".

När det gäller barn är ju många barn i sin fulla längd från ca 11-14 års ålder och folk är barn även mellan 14-18. Kort sagt är de typ långa nära lika länge som de är korta inom ridsporten. Började de rida vid 7 så är de barn och "korta" i 4 år och barn och långa i 7 år. Så jag kan föreställa mig att problemet skulle kunna finnas även bland under 18. Även om jag självklart inte vet och jag föreställer mig att ridskolan isf kunnat vara lite smarta och svarat pressen, VA? haha nej gud nej vi menade självklart inte ungdomarna. Där har vi inga gränser. Det är de vuxna vi har gränser för. Med gott samvete om det var 100% säkert att ingen ungdom då var ens i närheten av gränsen och de aldrig sett ngn ungdom nära gränsen.

 

[Grazing]

Jag tycker inte man kan jämföra ridning med andra hobbysar riktigt, vill man rida så tycker jag att det bör vara ett litet krav att ryttaren strävar efter att få en såpass bra balans att inte hästen tar skada. Hästar är inte en hobby där man komma ifrån att vissa krav och grunder måste sitta för att inte häst eller ryttare ska komma till skada. Sen är ju ridning också någonting som blir roligare ju mer balanserad och säker man blir på hästen.

Sen det här med inriktningar, alla inriktningar har ju samma grunder. Det är ju först mycket senare som inriktningar skiljer sig åt när det gäller vilken form tex man strävar efter på hästen osv. Så ridskolor tycker jag bör ha som krav på sig att ha som mål att göra den mest hobbyaste ryttaren såpass välbalanserad på hästen att hästen inte tar skada eller behöver känna obehag. Sen kan ryttaren om den känner att den intresserar sig mer för hästen och konsten att rida söka sig vidare och ta in på grupper där det är mer specialinriktat hopp eller dressyr, eller annan inriktning på någon annan ridskola.

Och när jag skriver grunden i ridningen så menar jag inte att man som ryttare ska ha som krav att rida alla hästar i rätt form, för det är snudd på omöjligt på en större ridskola tror jag. Däremot ha grunden som i att man inte balanserar och har tryggheten genom tyglarna, att man kan inverka start stopp och sväng genom sitsen osv.

 

[Lobelia]

Ja som jag skrev tror jag småskutt är ganska vanligt på ridskolor, för hästarnas frambens skull.

WE har ju redan hoppning såvitt jag förstått. Dvs som i att jag bar undan hindret från en WE klubbtävling med ridskole och privathästar bara häromdagen. Dressyr hade ju tidigare lydnadshinder. Lite terrängskutt över någon pyttestock måste ju bara vara jättekul på en islandshäst, varför skulle det inte vara det? Och du skriver ju att de ägnar sig åt hoppning på typ den nivån som ridskolor gör dessutom.

Tölt och pass tror jag är svårt på ridskolan om de inte har något fullblod (när jag var liten hade vi ett fullblod som var hopplös på att tölta istället för traven ) eller ngn travare eller islandshäst som kan det. Western får väl representeras av att man rider ut i skogen, eftersom jag inte tror att haser och leder på vanliga hästar klarar barrel racing eller slide stops på samma sätt som de klarar WE runt tunnor. Men det är ju definitivt så att om du ridit på en vanlig ridskola kan du med ganska enkla instruktioner rida på en islandshäst och sannolikt vice versa. Dvs jag älskar verkligen att rida islandshäst och fick nöjet att rida ut en som tävlat och det var helt fantastiskt.

Jag är helt övertygad om att WE är bra på ridskolan, precis som mounted games. I Frankrike körde de lite hästpolo på ridskoleponnierna tydligen, och ngt slags horseball. Holland kan sträckgaloppera på stränder på ridskolehästarna. Vi behöver ju inte bli som USA och sätta vattentäta skott.

Vad tycker du att ridskolorna ska ta med sig från eller inspireras av från islandshästvärlden?

Western får väl representeras av att man rider ut i skogen, eftersom jag inte tror att haser och leder på vanliga hästar klarar barrel racing eller slide stops på samma sätt som de klarar WE runt tunnor.

Varför skulle uteridning representera just western? Det ägnade man sig åt långt innan western ridning kom till Sverige och något man gjort i alla tider på typ alla raser. Hästen var från början ett transportmedel. Det finns många moment i vesternridning som inte har med slidestops att göra om man vill lägga in moment.


WE har ju redan hoppning såvitt jag förstått. Dvs som i att jag bar undan hindret från en WE klubbtävling med ridskole och privathästar bara häromdagen.

WE är knappast hoppning, däremot ingår det även att hoppa som jag skrev, som en hindertyp typ grind eller slalom.

Dressyr hade ju tidigare lydnadshinder. Lite terrängskutt över någon pyttestock måste ju bara vara jättekul på en islandshäst, varför skulle det inte vara det?

Det är knappast något nytt eller något som islandshästvärlden behöver bli inspirerad av storhästar för att ägna sig åt. Islandshästar är terrängående. Vissa kommer i och för sig inte hoppa stocken utan traska över. Det blir lite konstigt att förslå det som redan förekommer. Det är knappast att jämföra med (ban)hoppning direkt, det är mest ett lite större galoppsprång.


Och vad "stora bruna" kan lära sig av islandshästvärlden? Hur man hanterar taktproblem som även finns bland icke islandshästar, att rida balanserat, hur man rider lätt och påverkar hästen minimalt, att inte bli hängande i tyglarna. Rider man en liten häst med mindre stabila gångarter så behöver man vara mycket noggrannare i sin ridning. Det är saker folk behöver få koll på tidigt för att överhuvudtaget få rätt gångart på sin häst, en "stor brun" har inte så mycket val utan harvar på i sina gångarter (de flesta i vart fall) fast ryttaren egentligen stör mycket.

En annan inspiration kan vara att inte hoppa, hästarna klarar mer vikt om de inte går hopplektioner. Det är i min värld en stor orsak till att man kan ha förhållandevis mer vikt och längre ryttare på hästen. Islandshästar hade troligen snabbt gått sönder om vuxna skulle börjat träna hoppning på dem. Det finns dressyrspecial och liknande på många ridskolor, men få vad jag sett håller sig på marken mer allsidigt. Det kan vara ett sätt att inkludera lite tyngre ryttare och hopprädda ryttare. Alltså inta att bara rida dressyr utan allsidigt med markarbete och uteritt och som högst skutta över kavaletti.


Jag tror alla grenar kan lära sig av varandra men jag tror inte man vinner något på att blanda grenarna hejvillt utan mer i provapå syfte. Sen kan någon ridskola för all del vilja inrikta sig på att vara diversifierad och göra nästan allt. Hästpolo ena gången, uteritt nästa, sen longrein, körning och longering, caprilli och barell race. Jag gissar att en sådan ridskola skulle kunna ha en betydligt större maxvikt och ändå hållbarare hästar.

 

[Lobelia]

Jag tycker inte man kan jämföra ridning med andra hobbysar riktigt, vill man rida så tycker jag att det bör vara ett litet krav att ryttaren strävar efter att få en såpass bra balans att inte hästen tar skada. Hästar är inte en hobby där man komma ifrån att vissa krav och grunder måste sitta för att inte häst eller ryttare ska komma till skada. Sen är ju ridning också någonting som blir roligare ju mer balanserad och säker man blir på hästen.

Det finns motsvarande krav i de flesta sporter, man behöver lära sig så pass mycket att man inte skadar sig själv eller andra. Hur man säkrar en kompis i klättring, hur man faller i judo, hur man håller balansen på skidor osv. Jo det är ett djur med i spelet men likheten är att man behöver lära sig grunderna för att inte skada sig själv eller andra (inklusive hästen då)

 

[Sassy]

@skogaliten jag har funderat på det här med nordsvenskar litegrann. Själv är jag väldigt förtjust i rasen efter att jag red (och fick prova att köra) välutbildade skogshästar som liten. Samma lilla häst hoppade upp till msv C (ponnymått) och tävlade lätta klasser dressyr. Definitivt ingen nybörjarhäst dock, mycket drag under skorna!

De jag träffat på ridskolor har tyvärr uteslutande varit rätt starka och krävande hästar, som man inte lugnt kan slänga upp en nybörjare på. De har varit mer som "stora ponnyer" mentalt, trevliga om man kan men med en hel del hyss i rockärmen om de tycker det är tråkigt.

Har jag träffat otypiska hästar, som varit arbetsvilliga och roliga men inte sällan rätt heta för att vara nybörjarhästar? Det har varit nordsvenskar med stam, så ingen förväxling med kallblodstravare.

När jag kikat runt lite tycker jag inte heller att det verkar finnas speciellt många välutbildade till salu? Folk säljer unghästar eller skogsmullar, de utbildade ridhästarna verkar sällan byta ägare? Eller går de via andra kanaler?

Något som gör det enklare att köpa in hästar av varmblodsmodell är ju att det finns rätt många med hygglig utbildning till salu så det finns att välja på. De ridskolor jag haft mest kontakt med köper även helst från försäljningsstall, för att det är lättare att få en bra uppfattning om vad det är man köper om man redan har bra kontakt med ett par stall som man vet vad de levererar.

 

[Badger]

Western får väl representeras av att man rider ut i skogen, eftersom jag inte tror att haser och leder på vanliga hästar klarar barrel racing eller slide stops på samma sätt som de klarar WE runt tunnor.

Varför skulle uteridning representera just western? Det ägnade man sig åt långt innan western ridning kom till Sverige och något man gjort i alla tider på typ alla raser. Hästen var från början ett transportmedel. Det finns många moment i vesternridning som inte har med slidestops att göra om man vill lägga in moment.


WE har ju redan hoppning såvitt jag förstått. Dvs som i att jag bar undan hindret från en WE klubbtävling med ridskole och privathästar bara häromdagen.

WE är knappast hoppning, däremot ingår det även att hoppa som jag skrev, som en hindertyp typ grind eller slalom.

Dressyr hade ju tidigare lydnadshinder. Lite terrängskutt över någon pyttestock måste ju bara vara jättekul på en islandshäst, varför skulle det inte vara det?

Det är knappast något nytt eller något som islandshästvärlden behöver bli inspirerad av storhästar för att ägna sig åt. Islandshästar är terrängående. Vissa kommer i och för sig inte hoppa stocken utan traska över. Det blir lite konstigt att förslå det som redan förekommer. Det är knappast att jämföra med (ban)hoppning direkt, det är mest ett lite större galoppsprång.


Och vad "stora bruna" kan lära sig av islandshästvärlden? Hur man hanterar taktproblem som även finns bland icke islandshästar, att rida balanserat, hur man rider lätt och påverkar hästen minimalt, att inte bli hängande i tyglarna. Rider man en liten häst med mindre stabila gångarter så behöver man vara mycket noggrannare i sin ridning. Det är saker folk behöver få koll på tidigt för att överhuvudtaget få rätt gångart på sin häst, en "stor brun" har inte så mycket val utan harvar på i sina gångarter (de flesta i vart fall) fast ryttaren egentligen stör mycket.

En annan inspiration kan vara att inte hoppa, hästarna klarar mer vikt om de inte går hopplektioner. Det är i min värld en stor orsak till att man kan ha förhållandevis mer vikt och längre ryttare på hästen. Islandshästar hade troligen snabbt gått sönder om vuxna skulle börjat träna hoppning på dem. Det finns dressyrspecial och liknande på många ridskolor, men få vad jag sett håller sig på marken mer allsidigt. Det kan vara ett sätt att inkludera lite tyngre ryttare och hopprädda ryttare. Alltså inta att bara rida dressyr utan allsidigt med markarbete och uteritt och som högst skutta över kavaletti.


Jag tror alla grenar kan lära sig av varandra men jag tror inte man vinner något på att blanda grenarna hejvillt utan mer i provapå syfte. Sen kan någon ridskola för all del vilja inrikta sig på att vara diversifierad och göra nästan allt. Hästpolo ena gången, uteritt nästa, sen longrein, körning och longering, caprilli och barell race. Jag gissar att en sådan ridskola skulle kunna ha en betydligt större maxvikt och ändå hållbarare hästar.

Därför att väl de flesta av våra olika grenar inom ridsporten har ett slags gemensam grund där även westernridning ändå kommit ur Europeisk vanlig ridning en gång. Deras militära ridning var väldigt lik vår militära ridning. Hästen var mycket riktigt ett transportmedel och det är ju en bit vi inte får glömma genom att rida ut mindre till exempel.

Så varför nämnde du WE som ett ridsätt utan hoppning och skilt från ridskolan. WE har ju snarare trätt in i ridskolan och bemötts med stor entusiasm.

Du skrev det i inlägget jag besvarade som om hoppning på en islandshästridskola inte förekom. Nu förekommer det på samma nivå som på andra ridskolor helt enkelt. Förutom det helt rimliga att vuxna inte gör det, pga storlek. Hoppning på en vanlig ridskola är ju knappast en 110 bana direkt.

Och vad "stora bruna" kan lära sig av islandshästvärlden? Hur man hanterar taktproblem som även finns bland icke islandshästar, att rida balanserat, hur man rider lätt och påverkar hästen minimalt, att inte bli hängande i tyglarna. Rider man en liten häst med mindre stabila gångarter så behöver man vara mycket noggrannare i sin ridning. Det är saker folk behöver få koll på tidigt för att överhuvudtaget få rätt gångart på sin häst, en "stor brun" har inte så mycket val utan harvar på i sina gångarter (de flesta i vart fall) fast ryttaren egentligen stör mycket.

Uhm för på stora bruna så strävar vi alltså enligt dig mot att påverka hästarna maximalt, bli hängande i tyglarna, ignorera taktproblem och vara slarviga i vår ridning? Rider aldrig lätt? alternativt rider lätt för att påverka hästens balans maximalt? Och Harvar på? uhm tack så mycket, tror jag. Helt ärligt så låter det som en variant av min ridning är rätt och all annan typ av ridning är fel och konstig.

Det är väl inte så konstigt att stora bruna inte går till islandshästridningen för att hämta de sakerna där då man anser att man jobbar med sådant hela tiden.

Precis som du så tror jag inte alls att den där ridskolan i Frankrike, där jag bara hoppade in på en hopplektion, gjorde fel som blandade in lite andra inslag än hoppning och dressyr. Det var mysiga positiva hästar och de var väldigt bra på att hoppa ganska, för mig, märkliga hinder. Så jag tänker att det är roligare att expandera ridskola över WE o mounted games än att strama in den och bara rida dressyr på ridbana och gå bort från hoppning och uteritt.

 

[Badger]

OT, men tänker du på rätt ras nu? En ID ska vara över 155, och det är inte ovanligt att de är närmare 170. Ofta "bättre" och säkrare hoppare än många halvblod, eftersom de avlats för att vara trevliga jakthästar som orkar galoppera långa dagar i fält.

(Bättre som i att de hoppar självständigt och tryggt med "lagom" teknik för att gå att sitta kvar på.)

Ja det var fel ras, tänkte nog på Tinker. Irish draught finns nog bara representerad som hälften i ponnyerna, irländsk ridponny, som är underbara och i mängder. Jag hade nog väldigt gärna någon gång ridit en irländsk ridhäst, hälften TB hälften Irish draught, verkar underbara. De är nog viktbärande också. Men rena Irish draugth verkar underbara, det fick de gärna ha en (till någon annan främst, som når om, jag kan hålla mig till ponnierna o lätta halvblod jmfvis).

 

[Oknytt]

Ja det var fel ras, tänkte nog på Tinker. Irish draught finns nog bara representerad som hälften i ponnyerna, irländsk ridponny, som är underbara och i mängder. Jag hade nog väldigt gärna någon gång ridit en irländsk ridhäst, hälften TB hälften Irish draught, verkar underbara. De är nog viktbärande också. Men rena Irish draugth verkar underbara, det fick de gärna ha en (till någon annan främst, som når om, jag kan hålla mig till ponnierna o lätta halvblod jmfvis).

Renrasiga Irish Draught är snudd på utrotningshotade och tämligen eftertraktade som ridhästar i Storbritannien. De ingår även i varierande grad i rasen Irish sporthorse (ISH) där Irish draught- blodet kan utgöra så lite som 1/8, och där resterande 7/8 är fullblod. Givet med anledning av detta att de varierar i storlek och exteriör och temperament. Har ridit några stycken och även haft bekanta som ägt såna importerade från Irland - ärligt talat .... inte så mkt att hänga i julgranen.

 

[Mabuse]

Jag älskar framför allt att rida fullblod och hade såklart önskat att det hade funnits mer på ridskolor.

Jag tycker det är synd när någonting gammalt, terrängående och älskat av många försvinner. Speciellt om det hade kunnat bära många som inte kan eller vill rida annars.

Det hade varit fantastiskt om de nya ädlare kvickare och känsligare europeiska varmbloden hade kunnat få existera tillsammans med den äldre typen.

Att jag älskar att rida fullblod, tycker mycket om att rida kvicka och känsliga varmblod, helst inte alltför höga, men absolut är de så nätta, smärta och rörliga, känsliga, kvicka att det inte är något som helst problem för en liten kortis att rida ens en riktigt hög en. Och att jag har faktiskt verkligen inte speciellt mycket uppskattat att rida en stor ohyggligt bred, lite tungt gammalt halvblod som jag inte når om med benen hör inte hit Jag vill inte rida dem, jag vill bara att de ska finnas, också, för de som vill rida dem Självklart skulle jag aldrig någonsin vilja att alla hästar på ridskolan var sådana. Jag vill bara att typ två ska finnas för dem som bara älskar dem, eller är lite tunga.

Detta är ett sidospår, men de där gamla stadiga terränggående halvbloden är ju inte så älskade när det kommer till kritan. De håller på att försvinna för att de inte går att sälja för en vettig peng för uppfödarna. Om det nu verkligen var så att det var massor av hästägare som älskade dem så skulle de gå åt som smör i solsken och priserna skulle trissas upp. Men så är det ju inte.

 

[Badger]

Detta är ett sidospår, men de där gamla stadiga terränggående halvbloden är ju inte så älskade när det kommer till kritan. De håller på att försvinna för att de inte går att sälja för en vettig peng för uppfödarna. Om det nu verkligen var så att det var massor av hästägare som älskade dem så skulle de gå åt som smör i solsken och priserna skulle trissas upp. Men så är det ju inte.

Hm folk brukar ju säga att de går åt som smör i solsken och är väldigt sällsynta, men att de inte riktigt går till eliten. Men jag vet inte jag, bara läst diskussionen om det.