Jag med. När jag ramlade av och slog mig ordentligt förra året oroade jag mig för att jag skulle bli hopprädd, men jag har snarare blivit rädd för att göra illa mig. Och största risken känns som den att råka bli sparkad.
Nu har jag berättat den här historien för tre personer redan men jag drar den här med. För det är fascinerande hur det mänskliga psyket kan fungera.
I torsdags skulle jag rida. Jag kom till stallet och såg att jag skulle rida K, en stor, brun valack.
Det är meningen att vi ridelever ska hjälpas åt att städa en nybyggd servicedel (t.ex. omklädningsrum) så innan jag gjorde i ordning K fixade jag med det. Annars brukar jag hinna träffa gruppen innan min när de gör i ordning sina hästar.
När jag kom ut i stallet såg jag att K's box är tom. Jaha! Då är han ute i hagen då, tänkte jag. Han brukar stå i en hage tillsammans med hästen A. Deras vanliga hage var dock tom och stod med grinden öppen. Såg dock en häst som stod ensam i en hage. Hm, är det där K?
Eftersom jag inte har stenkoll på hästarna än så gick jag och frågade en av de som rider med mig. Jag frågade henne om det var K. Först var hon snäppet tveksam, men tyckte sedan att det måste vara K.
Jag tog in hästen i stallet. Frågade ridkompisen om hon var säker på att det var rätt häst och ja, det var hon.
När jag gjort i ordning K förut har han känts ganska kelen. I torsdags så stod hästen visserligen snällt, men var inte så social med mig och såg nästan lite sur ut med en liten rynka ovanför näsborren.
Jag funderade över om han verkligen var klippt förut och kände mig lite förvånad över att de plötsligt klippt honom i slutet av april. Funderade över om han verkligen var såhär ljus i färgen när jag red honom sist.
K är lite karpryggig (kallade någon det) och jag tittade på hästen och tyckte att han blivit finare i ryggen.
Jag kratsade hovarna och lade märke till att de var ganska små, något jag inte mindes från tidigare. Han hade också benskydd på sig ute i hagen, vilket han inte hade haft senast jag red honom.
Jag valde att sadla med hoppsadeln. Fastän jag inte är duktig på sadeltillpassning tyckte jag inte att den verkade passa särskilt bra. Den låg liksom i vägen för bogbladet. Kanske skulle jag tagit dressyrsadeln ändå?
K kan vara lite krånglig att tränsa utan godis men det gick hur lätt som helst och jag var glatt överraskad.
Jag tänkte på att A som brukar leva om i sin box (vill ha uppmärksamhet tror jag) var ovanligt lugn idag.
På väg in i manegen utbrister instruktören "men det där är ju A!" Jag hinner bli orolig att jag inte ska hinna vara med på ridlektioner men får hjälp att "kasta" över utrustningen på K, som står i A's box!
Varken jag eller ridkompisen som var säker på att jag tog rätt häst
hade ens kommit på tanken att det kunde vara någon annan än A i hans box. Och min hjärna bara köpte allt som inte stämde eftersom ridkompisen svarat ja på om hon var säker på att jag hade rätt häst. Det blev naturligt för mig att lita på det då jag inte själv var säker på att hitta rätt.
Fel färg, klippt, annat beteende, jättelätt att tränsa, sadeln som inte passade, den finare ryggen, de små hovarna. Att det inte hördes ett ljud från A's box.
Jag kan säga att när jag väl fick rätt K framför mig så kände jag igen honom mycket bättre!
Hade jag hunnit ut i stallet när gruppen innan min gjorde sig klara hade jag sett att L stod i boxen K brukar ha. Då hade säkert någon i den gruppen kunnat berätta att K var i A's box och inget skulle gått på tok. Fast liiite roligt är det ändå i efterhand.
I torsdags skulle jag rida. Jag kom till stallet och såg att jag skulle rida K, en stor, brun valack.
Det är meningen att vi ridelever ska hjälpas åt att städa en nybyggd servicedel (t.ex. omklädningsrum) så innan jag gjorde i ordning K fixade jag med det. Annars brukar jag hinna träffa gruppen innan min när de gör i ordning sina hästar.
När jag kom ut i stallet såg jag att K's box är tom. Jaha! Då är han ute i hagen då, tänkte jag. Han brukar stå i en hage tillsammans med hästen A. Deras vanliga hage var dock tom och stod med grinden öppen. Såg dock en häst som stod ensam i en hage. Hm, är det där K?
Eftersom jag inte har stenkoll på hästarna än så gick jag och frågade en av de som rider med mig. Jag frågade henne om det var K. Först var hon snäppet tveksam, men tyckte sedan att det måste vara K.
Jag tog in hästen i stallet. Frågade ridkompisen om hon var säker på att det var rätt häst och ja, det var hon.
När jag gjort i ordning K förut har han känts ganska kelen. I torsdags så stod hästen visserligen snällt, men var inte så social med mig och såg nästan lite sur ut med en liten rynka ovanför näsborren.
Jag funderade över om han verkligen var klippt förut och kände mig lite förvånad över att de plötsligt klippt honom i slutet av april. Funderade över om han verkligen var såhär ljus i färgen när jag red honom sist.
K är lite karpryggig (kallade någon det) och jag tittade på hästen och tyckte att han blivit finare i ryggen.
Jag kratsade hovarna och lade märke till att de var ganska små, något jag inte mindes från tidigare. Han hade också benskydd på sig ute i hagen, vilket han inte hade haft senast jag red honom.
Jag valde att sadla med hoppsadeln. Fastän jag inte är duktig på sadeltillpassning tyckte jag inte att den verkade passa särskilt bra. Den låg liksom i vägen för bogbladet. Kanske skulle jag tagit dressyrsadeln ändå?
K kan vara lite krånglig att tränsa utan godis men det gick hur lätt som helst och jag var glatt överraskad.
Jag tänkte på att A som brukar leva om i sin box (vill ha uppmärksamhet tror jag) var ovanligt lugn idag.
På väg in i manegen utbrister instruktören "men det där är ju A!" Jag hinner bli orolig att jag inte ska hinna vara med på ridlektioner men får hjälp att "kasta" över utrustningen på K, som står i A's box!
Varken jag eller ridkompisen som var säker på att jag tog rätt häst
hade ens kommit på tanken att det kunde vara någon annan än A i hans box. Och min hjärna bara köpte allt som inte stämde eftersom ridkompisen svarat ja på om hon var säker på att jag hade rätt häst. Det blev naturligt för mig att lita på det då jag inte själv var säker på att hitta rätt.Fel färg, klippt, annat beteende, jättelätt att tränsa, sadeln som inte passade, den finare ryggen, de små hovarna. Att det inte hördes ett ljud från A's box.
Jag kan säga att när jag väl fick rätt K framför mig så kände jag igen honom mycket bättre!
Hade jag hunnit ut i stallet när gruppen innan min gjorde sig klara hade jag sett att L stod i boxen K brukar ha. Då hade säkert någon i den gruppen kunnat berätta att K var i A's box och inget skulle gått på tok. Fast liiite roligt är det ändå i efterhand
.
Senast ändrad:
Haha! Vi har två rätt så lika hästar på ridskolan, brun med liten stjärn och två helbruna, mot svartbruna som jag inte ser skillnad på. När man har intag behöver jag ofta fråga någon annan om vem som är vem och jag litar ju alltid på dem. Vet inte om jag ställt dem fel någon gång!Nu har jag berättat den här historien för tre personer redan men jag drar den här med. För det är fascinerande hur det mänskliga psyket kan fungera.
I torsdags skulle jag rida. Jag kom till stallet och såg att jag skulle rida K, en stor, brun valack.
Det är meningen att vi ridelever ska hjälpas åt att städa en nybyggd servicedel (t.ex. omklädningsrum) så innan jag gjorde i ordning K fixade jag med det. Annars brukar jag hinna träffa gruppen innan min när de gör i ordning sina hästar.
När jag kom ut i stallet såg jag att K's box är tom. Jaha! Då är han ute i hagen då, tänkte jag. Han brukar stå i en hage tillsammans med hästen A. Deras vanliga hage var dock tom och stod med grinden öppen. Såg dock en häst som stod ensam i en hage. Hm, är det där K?
Eftersom jag inte har stenkoll på hästarna än så gick jag och frågade en av de som rider med mig. Jag frågade henne om det var K. Först var hon snäppet tveksam, men tyckte sedan att det måste vara K.
Jag tog in hästen i stallet. Frågade ridkompisen om hon var säker på att det var rätt häst och ja, det var hon.
När jag gjort i ordning K förut har han känts ganska kelen. I torsdags så stod hästen visserligen snällt, men var inte så social med mig och såg nästan lite sur ut med en liten rynka ovanför näsborren.
Jag funderade över om han verkligen var klippt förut och kände mig lite förvånad över att de plötsligt klippt honom i slutet av april. Funderade över om han verkligen var såhär ljus i färgen när jag red honom sist.
K är lite karpryggig (kallade någon det) och jag tittade på hästen och tyckte att han blivit finare i ryggen.
Jag kratsade hovarna och lade märke till att de var ganska små, något jag inte mindes från tidigare. Han hade också benskydd på sig ute i hagen, vilket han inte hade haft senast jag red honom.
Jag valde att sadla med hoppsadeln. Fastän jag inte är duktig på sadeltillpassning tyckte jag inte att den verkade passa särskilt bra. Den låg liksom i vägen för bogbladet. Kanske skulle jag tagit dressyrsadeln ändå?
K kan vara lite krånglig att tränsa utan godis men det gick hur lätt som helst och jag var glatt överraskad.
Jag tänkte på att A som brukar leva om i sin box (vill ha uppmärksamhet tror jag) var ovanligt lugn idag.
På väg in i manegen utbrister instruktören "men det där är ju A!" Jag hinner bli orolig att jag inte ska hinna vara med på ridlektioner men får hjälp att "kasta" över utrustningen på K, som står i A's box!
Varken jag eller ridkompisen som var säker på att jag tog rätt häst
Fel färg, klippt, annat beteende, jättelätt att tränsa, sadeln som inte passade, den finare ryggen, de små hovarna. Att det inte hördes ett ljud från A's box.
Jag kan säga att när jag väl fick rätt K framför mig så kände jag igen honom mycket bättre!
Hade jag hunnit ut i stallet när gruppen innan min gjorde sig klara hade jag sett att L stod i boxen K brukar ha. Då hade säkert någon i den gruppen kunnat berätta att K var i A's box och inget skulle gått på tok. Fast liiite roligt är det ändå i efterhand
Jag menar absolut inte detta som någon form av skadeglädje men på något vis är det skönt att läsa att dessa saker kan hända andra ocksåNu har jag berättat den här historien för tre personer redan men jag drar den här med. För det är fascinerande hur det mänskliga psyket kan fungera.
I torsdags skulle jag rida. Jag kom till stallet och såg att jag skulle rida K, en stor, brun valack.
Det är meningen att vi ridelever ska hjälpas åt att städa en nybyggd servicedel (t.ex. omklädningsrum) så innan jag gjorde i ordning K fixade jag med det. Annars brukar jag hinna träffa gruppen innan min när de gör i ordning sina hästar.
När jag kom ut i stallet såg jag att K's box är tom. Jaha! Då är han ute i hagen då, tänkte jag. Han brukar stå i en hage tillsammans med hästen A. Deras vanliga hage var dock tom och stod med grinden öppen. Såg dock en häst som stod ensam i en hage. Hm, är det där K?
Eftersom jag inte har stenkoll på hästarna än så gick jag och frågade en av de som rider med mig. Jag frågade henne om det var K. Först var hon snäppet tveksam, men tyckte sedan att det måste vara K.
Jag tog in hästen i stallet. Frågade ridkompisen om hon var säker på att det var rätt häst och ja, det var hon.
När jag gjort i ordning K förut har han känts ganska kelen. I torsdags så stod hästen visserligen snällt, men var inte så social med mig och såg nästan lite sur ut med en liten rynka ovanför näsborren.
Jag funderade över om han verkligen var klippt förut och kände mig lite förvånad över att de plötsligt klippt honom i slutet av april. Funderade över om han verkligen var såhär ljus i färgen när jag red honom sist.
K är lite karpryggig (kallade någon det) och jag tittade på hästen och tyckte att han blivit finare i ryggen.
Jag kratsade hovarna och lade märke till att de var ganska små, något jag inte mindes från tidigare. Han hade också benskydd på sig ute i hagen, vilket han inte hade haft senast jag red honom.
Jag valde att sadla med hoppsadeln. Fastän jag inte är duktig på sadeltillpassning tyckte jag inte att den verkade passa särskilt bra. Den låg liksom i vägen för bogbladet. Kanske skulle jag tagit dressyrsadeln ändå?
K kan vara lite krånglig att tränsa utan godis men det gick hur lätt som helst och jag var glatt överraskad.
Jag tänkte på att A som brukar leva om i sin box (vill ha uppmärksamhet tror jag) var ovanligt lugn idag.
På väg in i manegen utbrister instruktören "men det där är ju A!" Jag hinner bli orolig att jag inte ska hinna vara med på ridlektioner men får hjälp att "kasta" över utrustningen på K, som står i A's box!
Varken jag eller ridkompisen som var säker på att jag tog rätt häst
Fel färg, klippt, annat beteende, jättelätt att tränsa, sadeln som inte passade, den finare ryggen, de små hovarna. Att det inte hördes ett ljud från A's box.
Jag kan säga att när jag väl fick rätt K framför mig så kände jag igen honom mycket bättre!
Hade jag hunnit ut i stallet när gruppen innan min gjorde sig klara hade jag sett att L stod i boxen K brukar ha. Då hade säkert någon i den gruppen kunnat berätta att K var i A's box och inget skulle gått på tok. Fast liiite roligt är det ändå i efterhand
nu gjorde du iofs allt du kunde för att se att du hade rätt häst till skillnad från mig som ledde in min i fel box men ändåJag red privatlektion igår på en annan ridskola, det var såååå kul! Jag trodde jag skulle bli sågad jäms med fotknölarna pga vad jag trodde var kass sits m.m men jag hade en så fantastisk och uppmuntrande lärare, aldrig känt mig så glad och upplyft efter ett ridpass, det bästa av allt var att all feedback jag fick gjorde stor skillnad. Vi nötte mycket grunder, detaljer, sitsen m.m och det var otroligt givande, värt varenda öre
Klubbtävling i lördags på Prinsessan, 70cm!
Inverkansbedömning.
Vi kom tvåa!
Framridningen gick jättebra, men fick inte riktigt med mig den galoppen när det var dags att rida hela banan. Men det var faktiskt det enda som kunde gjorts bättre, kändes det som.
Hon litade på mig och verkade supernöjd.
Vi fick ett stopp på sista hindret - just för att jag slutade rida och tappade ännu mer galopp.
När vi kom igen gick det perfekt.
Är så himla glad och nöjd!
Skönt när enda problemet är något man själv kan ändra på. Det var också noteringen i protokollet, något undertempo och ha henne mer framför mig. Fair enough!
Så himla sugen på att starta fler gånger
Inverkansbedömning.
Vi kom tvåa!
Framridningen gick jättebra, men fick inte riktigt med mig den galoppen när det var dags att rida hela banan. Men det var faktiskt det enda som kunde gjorts bättre, kändes det som.
Hon litade på mig och verkade supernöjd.
Vi fick ett stopp på sista hindret - just för att jag slutade rida och tappade ännu mer galopp.
När vi kom igen gick det perfekt.
Är så himla glad och nöjd!
Skönt när enda problemet är något man själv kan ändra på. Det var också noteringen i protokollet, något undertempo och ha henne mer framför mig. Fair enough!
Så himla sugen på att starta fler gånger
Hoarfrost
Trådstartare
Wow stort grattis. Bra gjort!Klubbtävling i lördags på Prinsessan, 70cm!
Inverkansbedömning.
Vi kom tvåa!
Framridningen gick jättebra, men fick inte riktigt med mig den galoppen när det var dags att rida hela banan. Men det var faktiskt det enda som kunde gjorts bättre, kändes det som.
Hon litade på mig och verkade supernöjd.
Vi fick ett stopp på sista hindret - just för att jag slutade rida och tappade ännu mer galopp.
När vi kom igen gick det perfekt.
Är så himla glad och nöjd!
Skönt när enda problemet är något man själv kan ändra på. Det var också noteringen i protokollet, något undertempo och ha henne mer framför mig. Fair enough!
Så himla sugen på att starta fler gånger
Tusen tack!
Vanlig ridlektion ikväll, och jag är så pepp på att ta med mer programridningstänk nu. Eller ja, det är väl helt enkelt att bli mycket mer noggrann
Medryttarhästen har kommit tillbaka till stan igen också, vi ska dock mest ägna oss åt konditionsbyggande och viktminskande uteritter
Ny kurs i fredags, den här gången är det Skolor.
Så efter uppvärmning och galopp så red vi sluta, volt, sluta längs långsidan. Vände in på kvartslinjen och från M till F öppna.
Sjuks svårt men han blev jättefin mot slutet.
Fick frågan av min instruktör om jag vill byta men jag sa jag känner mig inte klart med honom än. Vill gärna hitta lite bättre i högergaloppen innan jag känner mig färdig.
Sen upplever jag att jag lär mig så himla mycket. Iom han är formade som en banan måste man jobba väldigt mycket både rakriktning och böjning. Två saker jag har svårt med. Sen att hans övriga rörelsemönster gör att jag trots min trasiga rygg kan sitta ner och jobba i traven är ett plus.
Så efter uppvärmning och galopp så red vi sluta, volt, sluta längs långsidan. Vände in på kvartslinjen och från M till F öppna.
Sjuks svårt men han blev jättefin mot slutet.
Fick frågan av min instruktör om jag vill byta men jag sa jag känner mig inte klart med honom än. Vill gärna hitta lite bättre i högergaloppen innan jag känner mig färdig.
Sen upplever jag att jag lär mig så himla mycket. Iom han är formade som en banan måste man jobba väldigt mycket både rakriktning och böjning. Två saker jag har svårt med. Sen att hans övriga rörelsemönster gör att jag trots min trasiga rygg kan sitta ner och jobba i traven är ett plus.
Hoarfrost
Trådstartare
Fina gulingen?Tusen tack!
Vanlig ridlektion ikväll, och jag är så pepp på att ta med mer programridningstänk nu. Eller ja, det är väl helt enkelt att bli mycket mer noggrann
Medryttarhästen har kommit tillbaka till stan igen också, vi ska dock mest ägna oss åt konditionsbyggande och viktminskande uteritter
Det stämmer
Hon har mest gått och chillat på lösdriften nu i 3-4 månader, så får se hur pigg hon är på sommar-bootcamp
Tror vi kommer få mäta vår envishet mot varandra en del..
Känns ändå som att ditt misstag trots allt var mindre än mittJag menar absolut inte detta som någon form av skadeglädje men på något vis är det skönt att läsa att dessa saker kan hända andra också
. Lär i alla fall inte ta fel på K igen 
.Ibland blir det bara fel, så är det!
Hoarfrost
Trådstartare
Lektion i går på Drömvalacken
Så mycket krångel innan, men jag fick ihop det till slut och krånglet ledde till byte från Nasse till Drömvalacken Blev både glad och inte glad. Gillar ju Nasse, men det är inte superofta jag får äran att rida på Drömvalacken.
Det var helt galet med mygg, några mindre supersmala jäklar och några gigantiska gråfläckiga saker.
Drömvalacken var märkbart irriterad, så jag satt upp ganska fort och red sedan runt medan de andra fixade med läder och de där hörsnäckorna.
Vi red ut en ganska liten sväng och kom sedan in i paddocken. Jag vet inte varför men jag hade dålig mental kapacitet i går. Blev lite distraherad av det mesta, okoncentrerad allmänt, kroppen var inte riktigt med mig och allmänt blä. Det höll på hela ridpasset, gick inte att vända på.
Nå vi red först lite på våra volter som vi jobbat med ett tag. Jag fick inte riktigt tag i Drömvalackens lååånga sävliga kropp och försökte med lite övergångar men det blev blaha. Tyckte inte jag kunde få hjärnan att liksom tända till och verkligen jobba med ställningen och det i kombo med Drömvalackens lite sävliga inställning till livet gjorde inte riktigt att det blev super.
Sedan gick vi in på stora bågar med volter i bågen. Där skulle vi jobba med övergångar. Vi fick rida skritt, trav och galopp hur vi ville. Det blev blaha men efter lite guidning från ridläraren där hon sa att jag skulle fatta massa massa gånger. Då blev både jag och Drömvalacken lite mer taggade, och jag fick äntligen ihop Drömvalacken där.
Vi gick sedan in på "mini 8-volter" där vi skulel rida pyttesmå 8-volter mellan kvartslinjen och fyrkanten. Här fick jag bättre ordning på Drömvalackens kropp och kunde efter ett tag få lite fokus från mig själv. Men väldigt mellanmjölk ändå.
Efter det red vi in på stora mittvolten och gjorde den så stor som möjligt, den fick flyta ut lite och blev lite oval, och så skulle vi göra små volter utåt vid a och c. Även här hade jag lite svårt med att verkligen jobba med Drömvalacken och jag tappade bort honom helt stundtals, men stundtals gick det jättefint.
Vi utökade även denna övning med galopper, och då blev det ännu lite bättre med min fokus.
Märkte dock att jag verkligen spände mig i fattningarna och hamnade konstigt snett och vad jag än gjorde fick jag inte riktigt kroppen att vara med mig.
Sedan fick vi rida lite fritt i trav, galopp och skritt men med fokus på att lägga ner och jogga av hästarna. Nu plötsligt klickade det till och min hjärna började lira med min kropp.
Resultatet blev så klart att Drömvalacken blev så där drömmigt fin, mjuk, formbar och härlig.
Synd att det hände så sent på lektionen.
Nja, inte riktigt min dag i går. Definitivt "mitt fel" att det blev blaha med allt. Men det gick verkligen inte att skärpa till sig.
Pratade med ridläraren efter och hon sa att även om jag var blaha så hade hon sett på Drömvalacken att han också var lite så där trött och otaggad. Ingen bra kombo med oss två då
Nåja, nästa gång blir nog en bättre gång.
Så mycket krångel innan, men jag fick ihop det till slut och krånglet ledde till byte från Nasse till Drömvalacken
Blev både glad och inte glad. Gillar ju Nasse, men det är inte superofta jag får äran att rida på Drömvalacken.Det var helt galet med mygg, några mindre supersmala jäklar och några gigantiska gråfläckiga saker.
Drömvalacken var märkbart irriterad, så jag satt upp ganska fort och red sedan runt medan de andra fixade med läder och de där hörsnäckorna.
Vi red ut en ganska liten sväng och kom sedan in i paddocken. Jag vet inte varför men jag hade dålig mental kapacitet i går. Blev lite distraherad av det mesta, okoncentrerad allmänt, kroppen var inte riktigt med mig och allmänt blä. Det höll på hela ridpasset, gick inte att vända på.
Nå vi red först lite på våra volter som vi jobbat med ett tag. Jag fick inte riktigt tag i Drömvalackens lååånga sävliga kropp och försökte med lite övergångar men det blev blaha. Tyckte inte jag kunde få hjärnan att liksom tända till och verkligen jobba med ställningen och det i kombo med Drömvalackens lite sävliga inställning till livet gjorde inte riktigt att det blev super.
Sedan gick vi in på stora bågar med volter i bågen. Där skulle vi jobba med övergångar. Vi fick rida skritt, trav och galopp hur vi ville. Det blev blaha men efter lite guidning från ridläraren där hon sa att jag skulle fatta massa massa gånger. Då blev både jag och Drömvalacken lite mer taggade, och jag fick äntligen ihop Drömvalacken där.
Vi gick sedan in på "mini 8-volter" där vi skulel rida pyttesmå 8-volter mellan kvartslinjen och fyrkanten. Här fick jag bättre ordning på Drömvalackens kropp och kunde efter ett tag få lite fokus från mig själv. Men väldigt mellanmjölk ändå.
Efter det red vi in på stora mittvolten och gjorde den så stor som möjligt, den fick flyta ut lite och blev lite oval, och så skulle vi göra små volter utåt vid a och c. Även här hade jag lite svårt med att verkligen jobba med Drömvalacken och jag tappade bort honom helt stundtals, men stundtals gick det jättefint.
Vi utökade även denna övning med galopper, och då blev det ännu lite bättre med min fokus.
Märkte dock att jag verkligen spände mig i fattningarna och hamnade konstigt snett och vad jag än gjorde fick jag inte riktigt kroppen att vara med mig.
Sedan fick vi rida lite fritt i trav, galopp och skritt men med fokus på att lägga ner och jogga av hästarna. Nu plötsligt klickade det till och min hjärna började lira med min kropp.
Resultatet blev så klart att Drömvalacken blev så där drömmigt fin, mjuk, formbar och härlig.
Synd att det hände så sent på lektionen.
Nja, inte riktigt min dag i går. Definitivt "mitt fel" att det blev blaha med allt. Men det gick verkligen inte att skärpa till sig.
Pratade med ridläraren efter och hon sa att även om jag var blaha så hade hon sett på Drömvalacken att han också var lite så där trött och otaggad. Ingen bra kombo med oss två då
Nåja, nästa gång blir nog en bättre gång.
Dressyr på Prinsessan igår, på utebanan.
Fokuserade mer på att hitta bra tempo framåt, och lite längre tygel så att hon kunde länga sig.
Gick över förväntan bra!
Måste verkligen börja tänka mer framåt. Hon blir mjukare, mer lösgjord och lyssnar ännu bättre.
Jag joxar dessutom mindre med händerna då.
Vi övade skänkelvikning på volten och en del galoppjobb. Jag flyttar ibland bak ytterskänkeln för "att driva med den", och Prinsessan gör klockrent byte varje gång
Har blivit någon slags kortslutning i min hjärna, men när jag slutade med det och började hålla om och driva normalt istället så gick det mycket bättre.
Ridläraren rekommenderade annars att vi hittar något program med bara böjda spår och byten att starta i
Nej men det går framåt ändå. Ridkänslan blev riktigt bra.
Dock tittar jag ner rätt mycket just nu, så nåt att tänka på. Måste faktiskt inte se att hon "går fint", det känns ju
Imorgon är vi anmälda till 1:a Maj ritt!
Fokuserade mer på att hitta bra tempo framåt, och lite längre tygel så att hon kunde länga sig.
Gick över förväntan bra!
Måste verkligen börja tänka mer framåt. Hon blir mjukare, mer lösgjord och lyssnar ännu bättre.
Jag joxar dessutom mindre med händerna då.
Vi övade skänkelvikning på volten och en del galoppjobb. Jag flyttar ibland bak ytterskänkeln för "att driva med den", och Prinsessan gör klockrent byte varje gång
Har blivit någon slags kortslutning i min hjärna, men när jag slutade med det och började hålla om och driva normalt istället så gick det mycket bättre.
Ridläraren rekommenderade annars att vi hittar något program med bara böjda spår och byten att starta i
Nej men det går framåt ändå. Ridkänslan blev riktigt bra.
Dock tittar jag ner rätt mycket just nu, så nåt att tänka på. Måste faktiskt inte se att hon "går fint", det känns ju
Imorgon är vi anmälda till 1:a Maj ritt!
Såå idag var det uteritt.
Hon är lite ängslig (eller väldigt), Prinsessan. Behöver trygghet och någon som ger henne självförtroende. Men det gick ändå bra, i början. Bilar, cyklister och märkliga statyer var lite läskiga, men vi tittade på dem och gick förbi.
Hon blev dock mer och mer uppe i varv, även om vi lyckades komma tillbaka till lugn emellan.
Meeeen. Sen kom vi till typ ett fält/fotbollsplan. Det var fullt av barn. Hälften sköt på konstiga stora skumgummigrejer med typ plastpilbågar. Hälften spelade fotboll. INUTI stora plastbollar
Prinsessan blev stressad, snurrade, backade, och vips - stod vi på bakbenen. Det gick FORT. Vi var ungefär 1mm från att gå över bakåt
Vi kom ner på fötterna åt rätt håll iaf, men Prinsessan hade paaanik. Fair enough säger jag, mycket input och sjukt läskiga grejer,
Hoppade av och vi promenerade hem.
Ändå stolt över både henne och mig. Vi får kanske rida ut lite i närområdet och vänja in henne.
Jag åkte sen med och mötte upp gänget på halva vägen, då hade en ramlat av och slagit i knät lite, så jag red den hästen hem. Skönt att komma upp på hästryggen så snart inpå faktiskt.
Hon är lite ängslig (eller väldigt), Prinsessan. Behöver trygghet och någon som ger henne självförtroende. Men det gick ändå bra, i början. Bilar, cyklister och märkliga statyer var lite läskiga, men vi tittade på dem och gick förbi.
Hon blev dock mer och mer uppe i varv, även om vi lyckades komma tillbaka till lugn emellan.
Meeeen. Sen kom vi till typ ett fält/fotbollsplan. Det var fullt av barn. Hälften sköt på konstiga stora skumgummigrejer med typ plastpilbågar. Hälften spelade fotboll. INUTI stora plastbollar
Prinsessan blev stressad, snurrade, backade, och vips - stod vi på bakbenen. Det gick FORT. Vi var ungefär 1mm från att gå över bakåt
Vi kom ner på fötterna åt rätt håll iaf, men Prinsessan hade paaanik. Fair enough säger jag, mycket input och sjukt läskiga grejer,
Hoppade av och vi promenerade hem.
Ändå stolt över både henne och mig. Vi får kanske rida ut lite i närområdet och vänja in henne.
Jag åkte sen med och mötte upp gänget på halva vägen, då hade en ramlat av och slagit i knät lite, så jag red den hästen hem. Skönt att komma upp på hästryggen så snart inpå faktiskt.
Det var skolor i galopp i fredags, bland annat sluta, 10m volt, sluta längs långsidan
Vi satsade på att fatta galopp samt försöka få galoppen samlad längs långsidan. Kändes inte som en riktig bra grej testa göra volter och annat i galopp just nu
Fick sen mot slutet till en sån jäkla klockren högerfattning med efterföljande högergalopp att jag efter så där en 15-20 meter glömde bort att man måste fortsätta rida för han inte ska bryta av
Vi satsade på att fatta galopp samt försöka få galoppen samlad längs långsidan. Kändes inte som en riktig bra grej testa göra volter och annat i galopp just nu
Fick sen mot slutet till en sån jäkla klockren högerfattning med efterföljande högergalopp att jag efter så där en 15-20 meter glömde bort att man måste fortsätta rida för han inte ska bryta av
Hoarfrost
Trådstartare
Lektion i går på herr Krull.
Satt upp på första försöket med startsignalen. Klappade kliade och gosade massor med honom för att visa att han var duktig, och väntade på att han skulle slappna av innan jag började joxa med stigläder och greja.
Skrittade iväg och vi skittade ut en sväng. Krullen var allmänt olycklig pga det blåste faktiskt på honom 
Tur att det var en sväng bara.
Inne i ridhuset (regnet hotade och vinden var fruktansvärt isande) knäppte jag på hörsnäckan och började direkt att jobba med Krullen som kändes väldigt motig i kroppen, ostkrokig, väldigt o-framåt och symaskinsbenig.
Började som vanligt med att försöka rida fram honom och få reaktion på skänkeln. Jag skulle vilja bli effektivare med att renodla skänkelhjälper. Jag tycker det tar lite lång tid att komma fram i bland.
Vi red självständigt i början i skritt och trav, vilket passar mig och Krullen perfekt när han känns lite knackig i kroppen. Jag började först med lite travövergångar för att få honom att tänka lite framåt, och sedan med travövergångar blandat med ökad skritt där jag försökte locka fram lite längning i stegen.
Jobbade även med lite kringelikrokiga bågar och skänkelvikningar där jag var noga att inte begära för mycket sidosteg så att han blev seg och tjurade ihop i kroppen.
Tyckte han slappnade av rätt bra när vi var klara med den självständiga skritt och trav delen. Även om jag hade lite kvar att jobba med. Han var framåt, positiv, och hade börjat ta ut stegen bättre iaf
Vi fick sedan rida lite självständiga fattningar. Bra även det för mig och Krullen. Eller tja mest för mig... Jag ska ju öva på att slappna av i kroppen i fattningen. Första fattningen förberedde jag men missslyckades och det blev spänd Krull och noll fattning. Okej, mitt fel. Försöka igen och slappna av och fatta. Fick fattning men det var ändå inte så där avslappnat som är mitt mål...
Men jag fortsatte och sa till Krullen att "förlåt men nu får du stå ut några gånger här...". Tycker ändå jag lyckades bättre och bättre varje gång. Jag samlade mig och slappnade av, checkade av att jag och Krullen var på samma våglängd, fattade, utvärderade vad som hände i mig och Krullen, saktade av efter 4 språng, och fortsatte så.
Det blev väääldigt många fattningar Jag vet inte om jag hittade något superkonkret som är själva vägen till succé för mig. Men jag ska fortsätta jobba vidare och leta efter det. Det är himla bra att göra det på just Krullen också. Han är så känslig och förmedlar klart och tydligt, och jag är rätt bra på att läsa honom och hur han känns nu.
Efter det gick vi in på en övning som inte direkt var Krullens forté. Rulla på i galopp och i början av varje långsida göra en 10m volt. Vi fick nog till galopp i kanske 4 av volterna. Annars var jag inte perfekt och det innebar att det blev avbrott någonstans i volterna. Provade att göra liiite större volter men det blev ingen större skillnad, problemet ligger hos mig.
Vi jobbade dock på bra, Krullen var aningen stel i bland men kom ganska snart tillbaka till att slappna av lite. För egen del fick jag ju öva mer på fattningar eftersom det blev avbrott, och jag fick faktiskt till 2-3 stycken fattningar som var väldigt avslappnade. Fick som resultat en Krull som hade en fin och hållbar galopp (även om den föll isär på de små volterna när något ändrades i min kropp).
Andra övningen var också massa fattningar! Vi red lite innanför spåret i skritt och skulle skänkelvika på raka linjer. Höger och vänster, självständigt. Så det blev lite som att man slirade fram och tillbaka. Fina Krullen var framåt och positiv och även om skänkelvikningarna inte blev superperfekta alla gånger, kände jag att han var helt fokuserad på mig och gjorde som jag ville.
Sedan efter en långsida eller så flyttade vi ut hästarna till spåret och fattade från skritt. Även här fick jag rätt bra avslappnade fattningar. Tror att vad som hände var att jag eftersom jag vet att Krullen är svår, ansträngde mig lite extra iom att vi fattade från skritt och då spände jag säkert till något.
Efter det red vi självständigt i skritt och trav, ridlärarlöst. Ridläraren gick ut med två andra för att låta dem rida ett program för henne så hon kunde ge dem tips.
Eftersom ridläraren var borta efter lektionen, så pratade vi inget efter. Det gör inte så mycket för jag fick lite olika feedback under lektionens gång. Samt att jag känner att det är ganska klart vad jag behöver jobba på, och jag är rätt säker på att jag känner/vet när Krullen går bra och när han inte gör det vid det här laget. Jag är supernöjd med att jag fick fatta galopp en miljard gånger dock!
Man inser hur svårt det är att be kroppen att göra något annorlunda när den liksom alltid gjort samma sak. Man vet knappt själv vad det är den gör iom att det sker på autopilot - och att komma underfund med och bryta ner hur det känns och vad som händer är rätt spännande. Som sagt vet jag inte riktigt om jag kom underfund med något revolutionerande, men jag känner att nu är bollen verkligen i rullning och det är bara att fortsätta!
Satt upp på första försöket med startsignalen. Klappade kliade och gosade massor med honom för att visa att han var duktig, och väntade på att han skulle slappna av innan jag började joxa med stigläder och greja.
Skrittade iväg och vi skittade ut en sväng. Krullen var allmänt olycklig pga det blåste faktiskt på honom
Tur att det var en sväng bara.Inne i ridhuset (regnet hotade och vinden var fruktansvärt isande) knäppte jag på hörsnäckan och började direkt att jobba med Krullen som kändes väldigt motig i kroppen, ostkrokig, väldigt o-framåt och symaskinsbenig.
Började som vanligt med att försöka rida fram honom och få reaktion på skänkeln. Jag skulle vilja bli effektivare med att renodla skänkelhjälper. Jag tycker det tar lite lång tid att komma fram i bland.
Vi red självständigt i början i skritt och trav, vilket passar mig och Krullen perfekt när han känns lite knackig i kroppen. Jag började först med lite travövergångar för att få honom att tänka lite framåt, och sedan med travövergångar blandat med ökad skritt där jag försökte locka fram lite längning i stegen.
Jobbade även med lite kringelikrokiga bågar och skänkelvikningar där jag var noga att inte begära för mycket sidosteg så att han blev seg och tjurade ihop i kroppen.
Tyckte han slappnade av rätt bra när vi var klara med den självständiga skritt och trav delen. Även om jag hade lite kvar att jobba med. Han var framåt, positiv, och hade börjat ta ut stegen bättre iaf
Vi fick sedan rida lite självständiga fattningar. Bra även det för mig och Krullen. Eller tja mest för mig... Jag ska ju öva på att slappna av i kroppen i fattningen. Första fattningen förberedde jag men missslyckades och det blev spänd Krull och noll fattning. Okej, mitt fel. Försöka igen och slappna av och fatta. Fick fattning men det var ändå inte så där avslappnat som är mitt mål...
Men jag fortsatte och sa till Krullen att "förlåt men nu får du stå ut några gånger här...". Tycker ändå jag lyckades bättre och bättre varje gång. Jag samlade mig och slappnade av, checkade av att jag och Krullen var på samma våglängd, fattade, utvärderade vad som hände i mig och Krullen, saktade av efter 4 språng, och fortsatte så.
Det blev väääldigt många fattningar
Jag vet inte om jag hittade något superkonkret som är själva vägen till succé för mig. Men jag ska fortsätta jobba vidare och leta efter det. Det är himla bra att göra det på just Krullen också. Han är så känslig och förmedlar klart och tydligt, och jag är rätt bra på att läsa honom och hur han känns nu.Efter det gick vi in på en övning som inte direkt var Krullens forté. Rulla på i galopp och i början av varje långsida göra en 10m volt. Vi fick nog till galopp i kanske 4 av volterna. Annars var jag inte perfekt och det innebar att det blev avbrott någonstans i volterna. Provade att göra liiite större volter men det blev ingen större skillnad, problemet ligger hos mig.
Vi jobbade dock på bra, Krullen var aningen stel i bland men kom ganska snart tillbaka till att slappna av lite. För egen del fick jag ju öva mer på fattningar eftersom det blev avbrott, och jag fick faktiskt till 2-3 stycken fattningar som var väldigt avslappnade. Fick som resultat en Krull som hade en fin och hållbar galopp (även om den föll isär på de små volterna när något ändrades i min kropp).
Andra övningen var också massa fattningar! Vi red lite innanför spåret i skritt och skulle skänkelvika på raka linjer. Höger och vänster, självständigt. Så det blev lite som att man slirade fram och tillbaka. Fina Krullen var framåt och positiv och även om skänkelvikningarna inte blev superperfekta alla gånger, kände jag att han var helt fokuserad på mig och gjorde som jag ville.
Sedan efter en långsida eller så flyttade vi ut hästarna till spåret och fattade från skritt. Även här fick jag rätt bra avslappnade fattningar. Tror att vad som hände var att jag eftersom jag vet att Krullen är svår, ansträngde mig lite extra iom att vi fattade från skritt och då spände jag säkert till något.
Efter det red vi självständigt i skritt och trav, ridlärarlöst. Ridläraren gick ut med två andra för att låta dem rida ett program för henne så hon kunde ge dem tips.
Eftersom ridläraren var borta efter lektionen, så pratade vi inget efter. Det gör inte så mycket för jag fick lite olika feedback under lektionens gång. Samt att jag känner att det är ganska klart vad jag behöver jobba på, och jag är rätt säker på att jag känner/vet när Krullen går bra och när han inte gör det vid det här laget. Jag är supernöjd med att jag fick fatta galopp en miljard gånger dock!
Man inser hur svårt det är att be kroppen att göra något annorlunda när den liksom alltid gjort samma sak. Man vet knappt själv vad det är den gör iom att det sker på autopilot - och att komma underfund med och bryta ner hur det känns och vad som händer är rätt spännande. Som sagt vet jag inte riktigt om jag kom underfund med något revolutionerande, men jag känner att nu är bollen verkligen i rullning och det är bara att fortsätta!
Började fundera efter att jag fick kritik av vikarierande ridlärare att jag inte höll händerna lika högt (vänster hand är oftast lägre)
Jag har scolios, inte mycket "bara" 10-15 grader. Det gör att min vänster axel är lite lägre än den högra. Bla innebär det att jag aldrig bär en axelväska på vänster axel för den liksom bara glider av hela tiden och det är sjukt obekvämt.
Så testade att helt avslappnat placera händerna framför mig som om jag höll en tygel.
Japp, vänster hand är något lägre än höger. För att få dom jämnhöga måste jag spänna mig aningen i vänster axel/arm. Det är ju mycket sämre för ridningen än att min hand ligger lite lägre.
Jag har scolios, inte mycket "bara" 10-15 grader. Det gör att min vänster axel är lite lägre än den högra. Bla innebär det att jag aldrig bär en axelväska på vänster axel för den liksom bara glider av hela tiden och det är sjukt obekvämt.
Så testade att helt avslappnat placera händerna framför mig som om jag höll en tygel.
Japp, vänster hand är något lägre än höger. För att få dom jämnhöga måste jag spänna mig aningen i vänster axel/arm. Det är ju mycket sämre för ridningen än att min hand ligger lite lägre
.
Hoarfrost
Trådstartare
Kanske ska du meddela ridläraren det?Började fundera efter att jag fick kritik av vikarierande ridlärare att jag inte höll händerna lika högt (vänster hand är oftast lägre)
Jag har scolios, inte mycket "bara" 10-15 grader. Det gör att min vänster axel är lite lägre än den högra. Bla innebär det att jag aldrig bär en axelväska på vänster axel för den liksom bara glider av hela tiden och det är sjukt obekvämt.
Så testade att helt avslappnat placera händerna framför mig som om jag höll en tygel.
Japp, vänster hand är något lägre än höger. För att få dom jämnhöga måste jag spänna mig aningen i vänster axel/arm. Det är ju mycket sämre för ridningen än att min hand ligger lite lägre
Kommer säga det nästa gång någon påpekar det iallafallKanske ska du meddela ridläraren det?
Liknande trådar
Ridning
Viss rambling-varning bör nog utfärdas. 😆
Har, efter snart 2 år i ett nytt land, hittat ett mindre stall nära där jag bor som jag har...
Senast: Andromedae
·
Anläggning
(Jag testar att ställa frågan i den här tråden istället för att göra en ny i ämnet - gissar att många här har koll.)
Hur många här...
Senast: Svartkatt
·
Fälttävlan
Ursäkta jättelångt inlägg!
Jag är ny här men skulle vilja ha en tråd där vi kan samla information om vilka terrängbanor som finns...
Senast: Lady_S
·
Hundträning
(OBS! Långt inlägg)
Hej!
Jag har en border collie tik på över 1 år som jag har fått lite problem med i vallningen, annan träning och...
Senast: Ragdoll
·
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Obehörig orsakade kaos i stallet – hästarna skärrade- Hästnyheter ja hon fångades på film och va omhändertagen redan nån dag efter enligt folk från stallet
- Hazel
- Svar: 2
- Visningar: 754
- Hästnyheter
-
Kim C Lundin: ”Skarpt läge för dressyrbedömningen av kontakt”- Hästnyheter Becky Moody (heter hon så)? är väl ett bra exempel på att du har rätt.
- fio
- Svar: 36
- Visningar: 2 088
- Hästnyheter
Hund, Katt, Andra Djur
-
Oseriös avel 2023- Hundavel & Ras Var ute och seglade lite på Gumtree (UKversionen av Blocket) idag och kan konstatera att marknaden nog är någorlunda mättad här...
- Sel
- Svar: 1 122
- Visningar: 114 807
- Hund
Hästrelaterat
-
Vi som letar häst II- Hästmänniskan Jag vet inte... Median känns mer rättvist. Då tjänar 50% av befolkningen mer, och 50% av befolkningen mindre (ungefär). Medans...
- SiZo
- Svar: 1 422
- Visningar: 183 505
- Hästmänniska
-
Jättestressad vid insläpp - äldre häst
- Hästhantering Ett kort instick när det gäller PPID och fång. Det är inte alla hästar med PPID som blir fångkänsliga. En del blir tydligt fångkänsliga...
- TheGullan67
- Svar: 31
- Visningar: 1 128
- Träning
