Ridlektion i går på Bullen
Han gick lektionen innan och jag kunde se att han headbangade en del för tjejen som red. Men jag hade ett nytt experiment på g, och var nästan glad att han redan headbangade
Experimentet började redan på marken då jag tog loss hacket, klappade och kliade lite på nosryggen där hacket legat, och sedan tränsade om och så såg jag till att hacket låg litegrann ovanför där det legat på lektionen innan, ifall att det var så att han headbangade pga att det var för mycket tryck där. Såg även till att spänna upp ett hål extra. Bara för att.
Satt upp och klappade en hel del, han var väldigt glad och gosig. Kändes lite som "åh sitter du på mig rygg i dag? Vad kul, klia lite mer tack!" Gullisen tittade bak på mig och bad om kli och smakade på mina skor lite.
Skrittade iväg och han hade lite handbroms i, så jag trollade fram lite bjudning. Väldigt enkel sak när hästen man sitter på är extremt framåt individ. Sen jobbade jag med mitt experiment. Nu skulle jag vara extremt extremt lätt i händerna, nästan så det blev löjligt. Bara ta i honom om jag faktiskt ville något och då försöka så bra jag kunde att se till att tygeltaget gick igenom för att sedan bli så där löjligt lätt i händerna igen (tack
@skiesabove för tips!)
Jag började ju på långa tyglar så det var enkelt där att vara lätt i handen. Gjorde en del insaktningar och berömde direkt jag fick en reaktion bakåt. Gjorde även en eller två halter, knepigt att vara lätt i handen och samtidigt ta igenom tygeltaget när häst i fråga är glad och framåt och inte tycker det är supernödvändigt att stå still
Fortsatte på samma sätt när vi började ta tyglarna och var mjuk och lätt i händerna. Gjorde även så att jag i stället för att korta tyglarna riktigt så mycket jag borde, höll dem aningen längre och i stället jobbade med att vara superlätt i handen och i stället med sits och tygeltag göra en hel del halvhalter eller tempoväxlingar där jag var noga med att varje tygeltag följdes av väldigt lätta händer. Bullen verkade trivas ganska bra och det kändes som att han slappnade av ganska bra i halsen och rumpan. Eftersom jag fick så fin respons gav jag mig fan på att fortsätta i samma anda genom hela passet.
Vi började med att rida lite tempoväxlingar en halv meter innanför spåret i trav. Rakrikta och få till ett bra flow. Jag lade åt sidan helt allt vad form heter och fortsatte bara fokusera på att vara lätt lätt, få igenom mina förhållningar utan att hamna i något bromsläge. Herr Bulle började dock rusa lite med mig men jag gick då innanför spåret och så stod vi still en liten stund. Mest för att jag inte skulle hamna i någon som helst bromsläge. Ut igen och fortsätta experimentera. Bullen kändes mer och mer bekväm och lyssnade bättre och bättre på förhållningar. För första gången sedan jag började rida honom kändes inte tempoväxling ner som ett helt företag, utan det var ganska enkelt
Vi lade sedan till att vi skulle rida skänkelvikningar vid kortsidan och sen ökad trav på långsidorna (med tillägg från ridläraren att jag så klart inte behövde öka
). Skänkelvikningarna gick... sådär. Men så var jag ju inne i ett litet experiment, om jag ska ta så lite som möjligt i Bullen, men behöver skänkelvika, och det inte riktigt räcker med bara sitsen (jag provade), hur mycket är då för lite? hur lite är för lite? Någon gång gick det ganska bra med skänkelvikningarna men för det mesta var det bara experiment från min sida. Försökte hitta rätt helt enkelt. Han headbangade två gånger men jag kunde lätt bryta det med att slappna av och lätta lite extra.
Vi red sedan in på volterna och skulle skänkelvika klockan. Toppen tyckte jag, här har vi en grej som alltid gör att han headbangar! Jag fortsatte mitt experiment till punkt och pricka, vek inte en tum och japp det funkade. Ingen headbang, men inte heller jättebra skänkelvikningar. Dock började han nu forma sig och bära sig lite helt själv, och leta lite stöd i hacket. Kändes att jag var på rätt väg, skitsamma om skänkelvikningarna inte blir något vidare!
Vi flyttade sedan ut dem på voltspåret och galopperade. Fick till en helt galet bra fattning. Fortsatte med mitt experiment, och till min stora förvåning inte en enda tendens till rusning från Bullen. Nix, han rullade på i galoppen och lyssnade efter om vi skulle gå snabbare kanske? Men smög inte ens in mer fart i galoppen. Jag testade att länga tygeln här
Med lång tygel i galoppen rusade han inte heller iväg, jag kunde i princip hålla ihop honom okej med bara sits, men kortade ändå tygeln efter ett och ett halvt varv. Kortade en aning mer än jag haft innan och han kortade kroppen litegrann och så fortsatte jag med lite halvhalter för att hålla koll på farten medan jag samtidigt övade på att vara lätt i händerna.
Vi red sedan ut på fyrkanten i galopp, och höll oss en halv meter innanför spåret. Vi skulle öka galoppen på långsidorna och sen korta på kortsidorna. Ridläraren sa att det så klart inte gällde mig men om jag kände att han lyssnade bra på förhållningar kunde jag öka lite lagom. Han lyssnade ju så himla bra, så jag ökade litegrann på långsidan och ökade sedan mer varke långsida tills jag kände att där går nog gränsen för hur mycket vi kan öka innan det ballar ur och jag inte längre kan korta på kortsidan. Var så vansinnigt stolt över fina Bullehästen
Vi gjorde sedan allt i andra varvet. Där började han headbanga i skänkelviknings klockan. Väldigt trist men jag tror att det var en kombo av att han var trött, och att jag var trött i hjärnkontoret och kanske blev lite för "dragig" i händerna.
All in all har jag lärt mig att på Bullen kan man faktiskt ha den lättaste av kontakten i tygeln (alltså, det skulle inte förvåna mig om en manet hade överlevt att vara mellan händerna och tygeln). Det går ganska fint ändå. Nu känner jag att jag kanske tog det till sin spets och gjorde det mest extrema av lätt på handen. Därmed att skänkelvikningarna blev sådär och att han inte höll ihop i form riktigt hela tiden. Nu behöver jag bara öka litegrann på stöd i handen tills jag hittar det rätta. Var helt omöjligt trött i hjärnkontoret efter all extrem koncentration på händerna
Hann tyvärr inte prata med ridläraren efter, men hon sa flera gånger att han såg avslappnad ut osv. Får prata med henne nästa gång.
Får lite dåligt samvete eftersom jag uppenbarligen varit lite för hård i händerna och han tyckt det är obehagligt? Men det är fan inte lätt när man sitter på en ganska stor häst, som förutom att han känns stor på alla sätt även har jättestora gångarter och är vansinnigt stark med extremt framåtdriv och tendens att rusa eller smyghöja tempot, och dessutom inte har världens bäst installerade stoppknapp
Där tänker man inte direkt att man inte ska ta i tygeln liksom. Glad att han lärt mig lita på att jag kan rida även hästar med hög energi och att jag litade så mycket på honom att jag kunde släppa bromsen helt i princip. Känner så här efteråt att jag närapå skulle kunna rida honom utan huvudlag. Vi kommer inte kunna stanna och stå still, men styra, öka och minska skulle nog funka okej. Fina snälla Bulle!