Tjoho! årets första lektion. Den gick... sådär.
Jag skulle ha skimmeln som är en riktigt gentleman. Han var extremt jätteirriterad i boxen, förmodligen pga något pälsrelaterat. Vet inte om han fäller eller om han sätter päls.
Regnade och var halt som sjutton att ta sig ner till ridhuset (stallet ligger på en kulle) och alla hästar ville in nununu. Så det blev en hel del steppande utanför innan vi fick komma in. Min häst såg riktigt sur ut.
Tokblåste också så jag faktiskt gled bakåt i byvindarna så inte jättekonstigt att hästarna var osugna på att vara ute. Tror inte ens den hårigaste fluffigaste nordsvensk hade sagt nej till att få komma in.
Pga vädret och att vi hade ett gäng yngre hästar och hästar som inte gått så många lektioner blev det en liten spännande lektion. Vi "normala" fick rida fram i skritt innanför spåret och så fick tre av hästarna värma upp i galopp för de var lite som popcorn i hästform och behövde blåsa av sig lite.
Jag försökte få min att lyssna på förhållningar. Han var nog pigg som attan han med men han gör ju inget mer än att han blir lite på, stark och lyssnar lite mindre på förhållningar. Hjälpte inte att de andra tokgalopperade på fyrkanten heller, han ville ju också gallopera. Fick inte honom att fokusera ordentligt på mig förrän vi alla gick ut på fyrkanten och jag kunde göra de där duttiga travstegen vi jobbat med ett tag nu.
Han gick ganska fint så länge han fick tuffa på men blev stark och lite att han skjöt ut nosen vid förhållningar när vi började trava. Han ville verkligen jättegärna bara springa
Ridläraren fattade väl att hästarna var lite pigga så vi fick trava på i något mellanting av mellan och ökad trav, och övningen blev att få hästarna att slappna av lite och att kunna checka av med förhållningar och kunna gå ner i kort trav lite då och då för att checka av och balansera. Minst 4 gånger per fyrkant och så skulle vi självständigt rida lite bågar och volter. Min häst var pigg och på och framåt, fick verkligen rida mycket med magmusklerna och försökte få honom att komma ner litegrann med nosen i lod, för jag märkte att där slappnade han av lite mer med kroppen och framförallt i halsen och munnen och blev inte så vansinnigt stark utan tog ett trevligare stöd. Fick kämpa rejält för att få till det dock eftersom han blev lite stark så fort jag försökte gå ner i vanlig trav. Vi red en del serpentiner där vi självständigt fick öka och minska i traven, blev dock svårt för mig för det tog lite för lång tid att få till en lite kortare trav i själva bågarna i serpentinerna. Eftersom vi kom in i dem lite för fort och för långa 50% av gångerna blev det att han föll inåt eftersom det blev obalanserat. När vi lyckades komma in balanserat kändes det dock jättefint.
I galoppen skulle vi bara rulla på på volterna, öka och minska litegrann och fokusera på att svänga hela tiden. Det blir ju ofta så (tycker jag, och uppenbarligen ridläraren också) att man sitter där och underanvänder svängande hjälper så länge man är vid staketet/sargen, sen när man kommer in på öppna delen av volten kommer man på att shit nu måste vi svänga och så svänger man sig igenom det öppna. Blir ju dels fula volter, dels svårt för hästarna att balansera sig.
Min häst var mycket nöjd över att äntligen få rulla i galopp, så han gick mer eller mindre för sig själv där. Jag fick honom att gå fint i form några enstaka varv och tyckte verkligen att han fick en mycket finare och mer harmonisk balans när jag styrde hela tiden. Jag och en annan tjej fick rida som "karusellhästar" åt de unghästar och nya hästarna. Så vi red på samma volt. Går ut på att man har två snälla och stadiga hästar som i princip bara kan galoppera på runt där oavsett hur mycket de andra hästarna hoppar, skuttar, springer eller har sig. Min häst brydde sig absolut ingenting om unghästen som sprang upp i hans rumpa eller den superpigga nya som gjorde några bocksprång. Det var lite roligt att sitta där och känna att man var den trygga punkten
Jag som bara för två år sedan ungefär tyckte att galopp var läskigt och blev nervös över allt möjligt när det skulle bli galopp. Skön känsla, och vilken underbar klippa till häst!
Vi ska börja jobba denna terminen med att länga hästarna när vi travar av dem, så vi påbörjade lite sånt när vi travade och skrittade av. Tyckte inte riktigt det gick så bra men på slutet fick jag massor beröm från ridläraren så det blev nog rätt till slut ändå.
Så, det gick lite sådär men under de omständigheterna som var - ändå bra. Jag var trött och spänd efter att ha kört i världens oväder på den urkassa vägen. Häst var nog också lite spänd pga väder och päls, samt pigg som attan. Vi gjorde ändå båda vårt bästa och lyckades bra med uppgifterna. När det är lite grejer runtomkring får man acceptera att det blir halv pannkaka. Det är skönt att vara lite snäll mot sig själv.
Hade jag fått göra om ridlektionen hade jag nog jobbat lite mer på förhållande hjälper och kanske ridit mer lösgörande i början.