Lektion i går. Det var kallt
-10 när vi började och -15 när vi slutade (i ridhuset)
Fick Drömvalacken
Satt upp och skakade av kylan. Trots vinterridbyxor, underställ, fleece, och väst. Hade även rotat fram mina vinterridvantar. Skrittade igång och tänkte att jag får väl rida mig varm. Drömvalacken var inte direkt som han brukar, lite sävlig. Han var piggelin! Tyvärr frös jag nästan för mycket där i början för att kunna göra något vettigt, fick kämpa för att slappna av så jag slutade skaka
Jobbade i alla fall med lite bågar och att få honom att trampa på med lite högre kadens och under sig i stället för sjumilakliv som visserligen kan gå fort framåt men inte direkt är vettigt. Fick till det rätt bra innan övningarna började, han var ju redan pigg så det handlade mest om att rikta energin rätt. Lättare sagt än gjort men till slut var det som att min hjärna kom ihåg hur han ville ha hjälperna för att trampa på.
Övningen var ruter ess i skritt. Framdelsvändningar runt koner på volten som står som ruter ess. Det gick sådär, mest för att mina fingrar nu var så frusna att jag inte kunde greppa tyglarna och de gled konstant. Fick till några fina framdelsvändningar, andra blev det en bananhäst som smög sig runt konen, för yttertygeln hade glidit iväg
Efter ett tag tänkte jag faktiskt att det här går inte längre och gick in i mitten för att blåsa varmluft och skaka lite liv i fingrarna. Ridläraren utropade förvånat "Men du vill väl inte klä av dig?????
" Jag svarade att nej jag vill ha fingrarna tillbaka och visade upp mina stelfrusna tygelfattningsklor till fingrar
Lyckades väcka upp dem så de gick att röra på igen, och red vidare på ruter ess. Gick himla mycket bättre när man kunde hålla i tygeln
Vi fick sedan trava runt ruter ess. Men inte med framdelsvändningar utan genom att öka på raksträckorna och minska runt konerna. Det gick helt okej, speciellt när jag lyckades hålla i trampet. Så fort vi tappade det och fick sjumilakliv blev det pannkaka av allt. Kan inte riktigt säga varför vi liksom ramlade fram och tillbaka mellan tramp och sjumilakliven, men såhär i efterhand gissar jag lite på att det har och göra med hur jag red lätt kanske. Sen hade fingrarna börjat frysa igen också.
Sedan skulle vi rida på fyrkanten. Vi ökade och minskade traven och fattade kort galopp massor med gånger. Galopperna var bara på kanske 3-4 steg. Nyttigt för herr Drömvalack, det får honom lite mer trampig och på tårna. Var nästan så han blev lite för pigg nu bara. Men jag berömde och berömde och berömde. Mer energi till folket! Han var lite seg på att fatta i början men sen var han med på noterna och bara väntade på fattning. Nu började han forma sig lite bättre och fick in bakbenen. Själv satt jag bara och tänkte "Men låt oss galoppera länge nu dååå jag fryser!"
Vi fick till slut galoppera på och ökade och minskade några gånger innan vi saktade av till skritt och pustade på långa tyglar.
Jag stack in mina frusna händer under sadeln. Men satan i gatan vad det gjorde ont i fingrarna när de började värmas upp och blodet kom igång ner i fingrarna. Kändes som att de höll på att sprängas inifrån medan de blev flådda och doppade i syra typ. Satt mest och flämtade i smärta, herr Drömvalack fick knata på bäst han ville
Det slutade som tur var efter någon minut eller två. Precis när vi skulle börja ta tyglarna. Efter den här smärtsamma upplevelsen var händerna konstigt nog hyfsat okej? Visst var jag kall men inte stelfrusen.
Vi red ruter ess i andra varvet också. Gick himla mycket bättre när man hade fungerande fingrar! Hade lite problem med att hitta exakt rätt förhållande mellan hjälperna, så alla framdelsvändningar blev inte jättebra ändå, men det blev aldrig en bananhäst som smög runt konen.
Traven var lite sämre i det här varvet, men det är hans dåliga varv så inte så konstigt.
Vi skulle sedan rida tempoväxlingar på långsidan, och sedan in på en serpentin med tre bågar. Fatta galopp ungefär halva första och tredje bågen. Man fick bestämma lite själv när man skulle fatta och sakta av, men det skulle vara välplanerat och anpassat efter hästen man satt på. Jag valde att fatta ungefär vid C och sakta av precis vid medellinjen, trava halva andra bågen, fatta vid medellinjen på tredje bågen och sakta av vid A. Det funkade rätt bra eftersom jag ville tagga på honom med fattningarna, och han var pigg. Efter ett par varv blev han en riktig krutdurk och fattade flera gånger fast jag inte ens gett någon hjälp. Ökningarna i trav blev helt magiska
När vi sedan skulle skritta av hoppade jag av och skrittade av gåendes, ville ha lite värme i tårna osv
Allt som allt en kul lektion. Jag kände lite att jag inte var superfokuserad och finlirade lika mycket som jag hade önskat. Å andra sidan gick det himla bra stundtals. Han är ju lite slingrig, lång och sävlig. Inte världens lättaste att jobba ihop osv. Jag har inte ridit honom på rätt länge. Det var himla lyxigt när han var så där pigg, inte lika mycket tjat med skänkeln behövdes. På slutet när han hade så där mycket energi var han jätterolig att rida, oj vad han tog i och viklade ben och hade sig
Hade tur som fick honom när vi hade sådana övningar som är bra för honom också.