Ridningen skiljer sig mellan olika hästar

[quarterranchen]

Jag har en förvirrad fundering om ridning. Till vardags rider jag välutbildade hästar, hästar som tävlar på hög nivå. Rider åtminstone någorlunda bra på dessa välridna hästar, man kan ju alltid bli bättre, MEN när jag väl rider en lägre utbildad eller grundutbildad häst någon annanstans, så rider jag SÅ mycket sämre. Var ligger felet?
Att jag behöver fler timmar i sadeln per vecka kan jag tänka mig är en anledning, men vad mer? Känns som att jag rider så dåligt på andra hästar att jag blir chockad samtidigt som det inte ger mig särskilt mycket att rida på en häst som inte kan så mycket.

 

[MiniLi]

Det är svårare att rida bra på outbildade eller felutbildade hästar. De triggar lätt igång sämre ryttarbeteenden. En viktig del i ens ryttarutveckling är att kunna rida bra även på sådana hästar.

 

[quarterranchen]

Det är svårare att rida bra på outbildade eller felutbildade hästar. De triggar lätt igång sämre ryttarbeteenden. En viktig del i ens ryttarutveckling är att kunna rida bra även på sådana hästar.

Det låter rimligt Förut red jag alltid lägre utbildade hästar och hade inga problem med det, men senaste åren har jag bara ridit välutbildade hästar och blir jätteförvånad varje gång jag sätter mig på en "vanlig häst" igen.

 

[Ullmerkott]

Dels får man mycket bättre ridkänsla på en välutbildad/välriden häst, som kanske inte är möjlig att uppnå på en grönare häst även om man skulle rida fantastiskt. Dels har åtminstone jag lätt att börja "greja" med händer, sits och skänkel, om jag inte får den respons jag vill ha på mina korrekta hjälper. Det är helt enkelt svårt att rida.

 

[quarterranchen]

Dels får man mycket bättre ridkänsla på en välutbildad/välriden häst, som kanske inte är möjlig att uppnå på en grönare häst även om man skulle rida fantastiskt. Dels har åtminstone jag lätt att börja "greja" med händer, sits och skänkel, om jag inte får den respons jag vill ha på mina korrekta hjälper. Det är helt enkelt svårt att rida.

Ja, förr hade jag inte möjlighet att rida såhär välutbildade hästar och då tyckte jag att alla hästar som inte gjorde något livsfarligt var roliga att rida.
Nu när jag hoppar upp på en "vanlig häst" blir jag nästan provocerad när ingenting fungerar som på de välutbildade. När jag inte hittar någon ridbarhet i hästen och inte får någon smidig respons på små hjälper känner jag mest för att sitta så stilla som möjligt och härda ut tills man ridit färdigt
Det är på gott och ont att rida välutbildade hästar, för prislappen blir så mycket högre när man ska köpa häst och inte vill ha någon outbildad

 

[MiniLi]

Ja, förr hade jag inte möjlighet att rida såhär välutbildade hästar och då tyckte jag att alla hästar som inte gjorde något livsfarligt var roliga att rida.
Nu när jag hoppar upp på en "vanlig häst" blir jag nästan provocerad när ingenting fungerar som på de välutbildade. När jag inte hittar någon ridbarhet i hästen och inte får någon smidig respons på små hjälper känner jag mest för att sitta så stilla som möjligt och härda ut tills man ridit färdigt
Det är på gott och ont att rida välutbildade hästar, för prislappen blir så mycket högre när man ska köpa häst och inte vill ha någon outbildad

Se det som en chans att lära dig rida bättre? Lära dig inverka för att förbättra hästen

 

[_Taggis_]

Det är här man ser skillnaden på att ha lärt sig verktyg, system och känsla att plocka fram det bästa i den häst man sitter på. Det är först när man vet varför och hur man använder vilka verktyg för att uppnå olika resultat, som man kan bli en ryttare som sas "kan rida alla hästar". Det tar åratal, för att inte säga ett helt ryttarliv.

Steg ett är att lära sig på välutbildade hästar. För att lära sig känna igen den känsla man behöver hitta på andra hästar. Som sagt, man måste veta hur hallon smakar för att veta när man har fått hallon.
Sen behöver man en tränare som lär en hur systemet sitter ihop och hur det fungerar med verktygen. Man måste veta vad man ska göra helt enkelt, för att nå ett önskvärt resultat. En grund är att läsa Ridhandboken

 

[quarterranchen]

Se det som en chans att lära dig rida bättre? Lära dig inverka för att förbättra hästen

Ja absolut, all ridning lär man sig av

 

[quarterranchen]

Det är här man ser skillnaden på att ha lärt sig verktyg, system och känsla att plocka fram det bästa i den häst man sitter på. Det är först när man vet varför och hur man använder vilka verktyg för att uppnå olika resultat, som man kan bli en ryttare som sas "kan rida alla hästar". Det tar åratal, för att inte säga ett helt ryttarliv.

Steg ett är att lära sig på välutbildade hästar. För att lära sig känna igen den känsla man behöver hitta på andra hästar. Som sagt, man måste veta hur hallon smakar för att veta när man har fått hallon.
Sen behöver man en tränare som lär en hur systemet sitter ihop och hur det fungerar med verktygen. Man måste veta vad man ska göra helt enkelt, för att nå ett önskvärt resultat. En grund är att läsa Ridhandboken

Ja, jag kan verktygen och har ett system till vardags, tycker det är roligt att plocka fram mer hos någorlunda utbildade hästar, men tycker det är snudd på tråkigt att gå från en välutbildad häst där man rider med små osynliga hjälper och testa en häst som nästintill känns skänkeldöv där man nästan måste fulrida med stora, tydliga hjälper.
Har ridit i många år på lägre utbildade hästar och var nöjd med det då, men nu när jag bara haft möjlighet att rida välutbildade hästar i några år (som gjort mig bättre på att rida) så känns det svårt att hitta glädjen i att rida en mindre utbildad häst.
Jag vill absolut bli ännu bättre på att rida, men känner för tillfället inte behov av att rida alla slags hästar, jag tror jag har fastnat i att uppskatta finliret mer just nu. Det kanske vänder den dag jag har möjlighet att rida mer outbildade hästar regelbundet igen.

 

[Elo]

Ja, jag kan verktygen och har ett system till vardags, tycker det är roligt att plocka fram mer hos någorlunda utbildade hästar, men tycker det är snudd på tråkigt att gå från en välutbildad häst där man rider med små osynliga hjälper och testa en häst som nästintill känns skänkeldöv där man nästan måste fulrida med stora, tydliga hjälper.
Har ridit i många år på lägre utbildade hästar och var nöjd med det då, men nu när jag bara haft möjlighet att rida välutbildade hästar i några år (som gjort mig bättre på att rida) så känns det svårt att hitta glädjen i att rida en mindre utbildad häst.
Jag vill absolut bli ännu bättre på att rida, men känner för tillfället inte behov av att rida alla slags hästar, jag tror jag har fastnat i att uppskatta finliret mer just nu. Det kanske vänder den dag jag har möjlighet att rida mer outbildade hästar regelbundet igen.

Men är det verkligen då "mindre välutbildad" du har fastnat på och inte "mindre känslig"?

Även outbildade hästar, som är känsliga, kommer ju reagera på pyttehjälper. Även om reaktionen kanske inte är den man vill ha (ökar fart i stället för gå sidlänges, tex) eller den man räknar med så kommer reaktionen där.

 

[quarterranchen]

Men är det verkligen då "mindre välutbildad" du har fastnat på och inte "mindre känslig"?

Även outbildade hästar, som är känsliga, kommer ju reagera på pyttehjälper. Även om reaktionen kanske inte är den man vill ha (ökar fart i stället för gå sidlänges, tex) eller den man räknar med så kommer reaktionen där.

Har bara ridit mindre välutbildade hästar då och då senaste åren, men fått funderingar varje gång. Alltså reagerar gör dom, så dom har inte varit okänsliga, men det kommer ingen större reaktion om man tex lyfter tygeln några millimeter som det gör på de välutbildade hästarna, utan har behövt göra ganska mycket mer och det är där jag tappar lite av glädjen.

 

[Elo]

Har bara ridit mindre välutbildade hästar då och då senaste åren, men fått funderingar varje gång. Alltså reagerar gör dom, så dom har inte varit okänsliga, men det kommer ingen större reaktion om man tex lyfter tygeln några millimeter som det gör på de välutbildade hästarna, utan har behövt göra ganska mycket mer och det är där jag tappar lite av glädjen.

Jag upplever nog tvärt om mot dig. Att välutbildade hästar är stabilare i sina reaktioner (reagerar alltid likadant) än outbildade men att båda sorterna reagerar. Höjde jag handen nån cm på min gamla häst följde näsan med. Höjer jag den på räserräkan så sitter jag plötsligt på en slingrande orm eller på en häst som ökar farten, eller svänger, eller slår upp huvudet. Dvs, han reagerar, men gör kanske inte det jag vill.

 

[yamyam]

Ja, jag kan verktygen och har ett system till vardags, tycker det är roligt att plocka fram mer hos någorlunda utbildade hästar, men tycker det är snudd på tråkigt att gå från en välutbildad häst där man rider med små osynliga hjälper och testa en häst som nästintill känns skänkeldöv där man nästan måste fulrida med stora, tydliga hjälper.
Har ridit i många år på lägre utbildade hästar och var nöjd med det då, men nu när jag bara haft möjlighet att rida välutbildade hästar i några år (som gjort mig bättre på att rida) så känns det svårt att hitta glädjen i att rida en mindre utbildad häst.
Jag vill absolut bli ännu bättre på att rida, men känner för tillfället inte behov av att rida alla slags hästar, jag tror jag har fastnat i att uppskatta finliret mer just nu. Det kanske vänder den dag jag har möjlighet att rida mer outbildade hästar regelbundet igen.

Jag skulle säga att du absolut kan rida de grönare hästarna om än inte ”på samma sätt” så på ett Liknande sätt, som de välutbildade. För varför skulle du vilja använda ”fulridning”/stora hjälper på en grön häst, egentligen? Förstår den verkligen hjälperna bättre om du tar i mer? Eller borde du prova att som med de välutbildade hästarna, använda ”tystare” hjälper? Det man vill uppnå är ju små hjälper, så varför gå den omvägen, om du förstår hur jag menar

Däremot så kan du förstås inte förvänta dig att den gröna hästen svarar på det sättet en utbildad gör. Det kräver väldigt mycket att lyssna in hästen, se sambandet i vad den förstår av ens signaler och hur, prova sig fram för att veta hur du ska ta det vidare. (Och framförallt berömma MYCKET så fort hästen erbjuder det du efterfrågar)
Om du tänker lite mer på det sättet kanske du kommer uppskatta det mer? Lite mer utforskande, liksom.

Sedan är ju också en grön häst vs utbildad såklart olika i sina fysiska förutsättningar - hur de bär upp och balanserar sin egen kropp, och ryttarens. Det tror jag är en stor del i att man kan känna sig som en ”sämre” ryttare på en grön häst?
Det ÄR svårt att rida välutbildade hästar med deras känslighet och många knappar, men det är heller inte helt lätt att rida gröna obalanserade hästar. Ens egna svagheter i ridningen visar sig nog på lite olika sätt på grön vs välutbildad häst, vilket i sig också är väldigt intressant! Men hittar du och jobbar på dina svagheter som visar sig i tex balans, sits, timing och hjälpgivning på gröna hästar kommer det gynna din ridning på de välutbildade, också. Så tänker jag

 

[quarterranchen]

Jag skulle säga att du absolut kan rida de grönare hästarna om än inte ”på samma sätt” så på ett Liknande sätt, som de välutbildade. För varför skulle du vilja använda ”fulridning”/stora hjälper på en grön häst, egentligen? Förstår den verkligen hjälperna bättre om du tar i mer? Eller borde du prova att som med de välutbildade hästarna, använda ”tystare” hjälper? Det man vill uppnå är ju små hjälper, så varför gå den omvägen, om du förstår hur jag menar

Däremot så kan du förstås inte förvänta dig att den gröna hästen svarar på det sättet en utbildad gör. Det kräver väldigt mycket att lyssna in hästen, se sambandet i vad den förstår av ens signaler och hur, prova sig fram för att veta hur du ska ta det vidare. (Och framförallt berömma MYCKET så fort hästen erbjuder det du efterfrågar)
Om du tänker lite mer på det sättet kanske du kommer uppskatta det mer? Lite mer utforskande, liksom.

Sedan är ju också en grön häst vs utbildad såklart olika i sina fysiska förutsättningar - hur de bär upp och balanserar sin egen kropp, och ryttarens. Det tror jag är en stor del i att man kan känna sig som en ”sämre” ryttare på en grön häst?
Det ÄR svårt att rida välutbildade hästar med deras känslighet och många knappar, men det är heller inte helt lätt att rida gröna obalanserade hästar. Ens egna svagheter i ridningen visar sig nog på lite olika sätt på grön vs välutbildad häst, vilket i sig också är väldigt intressant! Men hittar du och jobbar på dina svagheter som visar sig i tex balans, sits, timing och hjälpgivning på gröna hästar kommer det gynna din ridning på de välutbildade, också. Så tänker jag

Tack för en utförlig fundering
Jag har på de mindre utbildade hästarna provat att göra precis så lite/små hjälper som jag är van vid, men jag tycker att man måste göra mycket mer än jag tycker är bekvämt för att få en likartad respons, inte ta i för den delen, men just att vara tydligare. De mindre utbildade hästarna jag har ridit är inga jag har möjlighet att rida regelbundet, utan det har varit enstaka ridturer och dessa hästar är vad ägarna vill ha/alltså inga som har några ambitioner att utbilda högt.
Från marken tycker jag det är roligt med en grön häst och att berömma precis i rätt ögonblick

Bra tanke med att ens svagheter kan visa sig olika på grön vs välutbildad häst! Det är alltid bra att rida olika hästar och desto mer man lär sig desto svårare blir det

 

[quarterranchen]

Jag upplever nog tvärt om mot dig. Att välutbildade hästar är stabilare i sina reaktioner (reagerar alltid likadant) än outbildade men att båda sorterna reagerar. Höjde jag handen nån cm på min gamla häst följde näsan med. Höjer jag den på räserräkan så sitter jag plötsligt på en slingrande orm eller på en häst som ökar farten, eller svänger, eller slår upp huvudet. Dvs, han reagerar, men gör kanske inte det jag vill.

Ja, med reaktion på de välutbildade menar jag att man får den respons man har tänkt sig utan fördröjning, alltså en lugn, smidig och stabil reaktion. Tex en så enkel sak som att svänga åt höger går mjukt, smidigt och i samma tempo på en välutbildad häst. På en lägre utbildad häst (som ändå givetvis kan svänga höger) upplever jag ofta en liten fördröjning varesig hästen är känslig eller inte.

 

[yamyam]

Tack för en utförlig fundering
Jag har på de mindre utbildade hästarna provat att göra precis så lite/små hjälper som jag är van vid, men jag tycker att man måste göra mycket mer än jag tycker är bekvämt för att få en likartad respons, inte ta i för den delen, men just att vara tydligare. De mindre utbildade hästarna jag har ridit är inga jag har möjlighet att rida regelbundet, utan det har varit enstaka ridturer och dessa hästar är vad ägarna vill ha/alltså inga som har några ambitioner att utbilda högt.
Från marken tycker jag det är roligt med en grön häst och att berömma precis i rätt ögonblick

Bra tanke med att ens svagheter kan visa sig olika på grön vs välutbildad häst! Det är alltid bra att rida olika hästar och desto mer man lär sig desto svårare blir det

Eller hur - ju mer man lär sig desto mer inser man att man har att lära! Hästar gör en helt klart ödmjuk

Jag förstår! Om det mest är enstaka ridturer och sådär och ägarna har sina hästar ”där de vill ha dem” dvs tanken inte är att du ska skola dem skulle jag nog då fokusera mest på min egen sits på de gröna hästarna. Verkligen gå in i min hållning och balans, hitta var jag har mina brister, justera det och se vad som händer. Hästen kommer (i den mån den kan utifrån sina förutsättningar) få bättre hållning om du har en bra hållning, få bättre balans om du har en bättre balans, få en bättre takt om du har en bättre takt. Den kommer också höja/minska sin energi om du medvetet påverkar din energi (höja energin=framåt, sänka energin=förhållande tex) Osv osv. Så genom att fokusera på dig själv kommer det i sig gynna hästen du rider oavsett nivå. Alla tillfällen i sadeln kan man göra något konstruktivt av om man anpassar sina mål/förväntningar utifrån individen.

 

[yamyam]

Ja, med reaktion på de välutbildade menar jag att man får den respons man har tänkt sig utan fördröjning, alltså en lugn, smidig och stabil reaktion. Tex en så enkel sak som att svänga åt höger går mjukt, smidigt och i samma tempo på en välutbildad häst. På en lägre utbildad häst (som ändå givetvis kan svänga höger) upplever jag ofta en liten fördröjning varesig hästen är känslig eller inte.

Den upplevda kvaliteten på tex sväng/vändning tror jag kan bero en hel del just på hästens balans och stabilitet i kroppen. En häst med sämre balans behöver du ”hjälpa” ännu mer, inte nödvändigtvis med större hjälp utan med timing, att välja ögonblick för att hästen ska kunna använda kroppen optimalt i svängen, tempo/takt, att den ska ha ”rätt” ben i marken för svängen/vändningen osv.

 

[Badger]

Jag har en förvirrad fundering om ridning. Till vardags rider jag välutbildade hästar, hästar som tävlar på hög nivå. Rider åtminstone någorlunda bra på dessa välridna hästar, man kan ju alltid bli bättre, MEN när jag väl rider en lägre utbildad eller grundutbildad häst någon annanstans, så rider jag SÅ mycket sämre. Var ligger felet?
Att jag behöver fler timmar i sadeln per vecka kan jag tänka mig är en anledning, men vad mer? Känns som att jag rider så dåligt på andra hästar att jag blir chockad samtidigt som det inte ger mig särskilt mycket att rida på en häst som inte kan så mycket.

Det är ju inte jättekonstigt känner jag. Tex på en häst som fattar galopp bara man tänker galopp eller flyttar skänkeln eller sitsen så sitter ju jag faktiskt bra i fattningarna (dvs jag jobbar med sitsen i fattningar..) dock faller den ihop omedelbums när inget händer och man måste förstärka hjälpen på något vis, men inte har någon reflex för exakt hur utan måste tänka, men tanken kom för sent och man har redan fallit ihop, hela kroppen förväntade sig ju en sak och körde på, men så hände inte det där som skulle hänt.

Det liksom hjälps inte hur mycket jag än övar på hästen som kvickt vet vad jag vill och direkt fixar det. Jag måste öva saken på hästarna som inte ger svar direkt.

(Upptäckte detta på en medishäst (en släktings som jag hade i många år) som gick på så lätta hjälper som en dröm hyggligt ofta. Att det var ju hon som var superduper på att ta hjälper, inte jag som var superduper på att ge dem. Eftersom jag samtidigt red på ridskola, att jag kunde sitta rakt upp och bara tänka galopp på henne, eller styra genom att titta och red henne många gånger i veckan i perioder, gjorde ju snarare att jag blev sämre på att vara tydlig med ridskolehästarna, som ändå var och är väldigt känsliga, jämfört med vissa andra privathästar jag provridit som skulle krävt ytterligare genomtänkt tydlighet. När jag skriver tydligt menar jag inte kraftfullt.)

 

[Badger]

Ja, förr hade jag inte möjlighet att rida såhär välutbildade hästar och då tyckte jag att alla hästar som inte gjorde något livsfarligt var roliga att rida.
Nu när jag hoppar upp på en "vanlig häst" blir jag nästan provocerad när ingenting fungerar som på de välutbildade. När jag inte hittar någon ridbarhet i hästen och inte får någon smidig respons på små hjälper känner jag mest för att sitta så stilla som möjligt och härda ut tills man ridit färdigt
Det är på gott och ont att rida välutbildade hästar, för prislappen blir så mycket högre när man ska köpa häst och inte vill ha någon outbildad

Det går ju inom vissa gränser att justera många hästars respons (medvetet eller omedvetet) om du rider den ofta nog. (piggare långsammare osv) Det är ju därför det är så trassligt med medryttare för folk som rider dressyr gissar jag

 

[Hoarfrost]

Jag har tänkt lite samma sak eftersom jag på sista ridlektionen inför sommaren fick någon form av aha-moment med hästen jag red då.
Hästen är inte grön alls men trivs och funkar superbra på nybörjarlektioner, och går således väldigt mycket sådana. Är lite bekväm av sig till sättet osv.
Då de andra skulle hoppa men jag inte ville det fick jag faktiskt rida i ridhuset själv medan de andra hoppade i paddocken. Det gjorde ju att jag kunde lägga upp ridningen den timmen precis som jag ville och jag gjorde en liten plan medan jag joggade henne lite lätt som snarare blev ett mål - att hon ska ha kul, och bli känslig för hjälperna.

I början hade jag en häst som segade, fuskade lite, och stundtals gick och tänkte på annat. I slutet hade jag en häst som jag fick hålla tillbaka lite, som hade tusen procent fokus på mig, var skitglad och lyssnade på minimala hjälper.

Efter det trillade någon form av aha det är detta som är ridning? polett ner. Började tänka på ett russ jag red in förra sommaren, jämföra med lusitanon som jag red på en WE kurs i höstas, och där någonstans hittade jag något jag inte kan sätta fingret på.
Grön häst, Utbildad men bekväm häst som går mycket nybörjarlektioner, och välutbildad Ferrari. Släng in lite personlighet i det hela antar jag, men ändå, det fanns något obskyrt där som fick mig att säga aha.

Jag red inte hästarna olika, men ändå på något vis. Det var tänket som blev annorlunda.
Mera tålamod, förståelse och tydlighet för den gröna hästen.
Mera pepp, glädje, och tydlighet som successivt trappas ner till minimala hjälper på ridskolehästen.
Mera finlir, petnoga, avslappning och fokus på den välutbildade.