Ridning/hästar för psykiska hälsan.

[attempt]

Denna tråden är absolut ingen tråd som är skapad av nyfikenhet för att jag vill få reda på vilka som är/har mått dåligt. Utan jag vill istället lyfta fram hjälpen som man faktiskt får av hästarnas närhet.


frågan är;
Hur har hästar hjälpt dig?

 

[Eliza]

Sv: Ridning/hästar för psykiska hälsan.

Denna tråden är absolut ingen tråd som är skapad av nyfikenhet för att jag vill få reda på vilka som är/har mått dåligt. Utan jag vill istället lyfta fram hjälpen som man faktiskt får av hästarnas närhet.


frågan är;
Hur har hästar hjälpt dig?

Mitt guldgryn hjälper mig oerhört mycket.
Mer än någon annan någonsin gjort.
I stallet får jag ro att tänka rationellt även om jag 15 minuter tidigare haft kaos i skallen och allt gått fel klarnar allt när jag får komma ut på en stilla promenad med Mille.

Jag är helt säker på att han gör mig till en stabilare, sundare och till en bättre människa. Jag kan inte leva utan hästar och bandet mellan mig och honom är starkare än allt annat.

Som jag brukar säga, bilarna är min hobby hästarna min terapi..

 

[_Eva_]

Sv: Ridning/hästar för psykiska hälsan.

Hola,
Nu har jag inga psykiska problem utan fysiska. Dock är det så att jag har lättare att hantera mina fysiska problem om jag är på gott humör och känner mig glad.
Hästarna gör mig glad och lycklig så ptja för mig är det Win-Win-Situation.

mvh Eva

 

[jassica]

Sv: Ridning/hästar för psykiska hälsan.

min häst har jag hjälpt mig oehört! han hjälpte mig genom en svår tid i mitt liv,men b.la ett missbruk. han finns alltid där, även om jag är arg,glad,fundersam,ledsen. han finns alltid, och han är inte bara min bästa vän,utan även min själsfrände.

 

[Kaktusblomma]

Sv: Ridning/hästar för psykiska hälsan.

Jag har varken psykiska eller fysiska problem, men min häst hjälper mig att stressa av. När jag är i stallet så finns inga andra problem och stressen från jobbet (ffa det förra...) lämnar jag när jag kommer till stallet.

 

[cristobal]

Sv: Ridning/hästar för psykiska hälsan.

Tycker att jag lärt mig mer om mig själv genom att vara med hästar. Ffa så ställs ju ofta frågan om ledarskap, i varje fall med mitt egensinniga sto... Den relation som man får med sin häst är ju liksom en mänsklig dito känslig och att vara på "rätt sida" är inte alltid lätt.
I perioder då mycket annat står på ända, så är det fantastiskt skönt att gå ut till hästarna, de är aldrig sluga eller beräknande utan alltid rättvisa. Så, visst det är oerhört berikande!

 

[Mtv]

Sv: Ridning/hästar för psykiska hälsan.

Det är alltid avslappnande att komma till stallet!

utan mina hästar skulle jag iaf inte må så bra..

 

[thatshot27]

Sv: Ridning/hästar för psykiska hälsan.

ohh det bästa som finns efter något jobbigt är att få vara nära en häst, dock ingen egen men den jag sköter duger fin fint=) man kan lixom inte sitta o slöa till på hästryggen därför brukar jag glömma problemen för stunden iallafall.

 

[lippan]

Sv: Ridning/hästar för psykiska hälsan.

När jag drabbades av en utmattningsdepression för några år sedan, var det en "lisa för själen" att åka till stallet och mocka, pyssla eller bara sitta i hagen och njuta av tystnaden och sällskapet av hästarna.
De ställde inte några (muntliga) krav på mig (givetvis fick de omvårdnad, skötsel och mat!) så det kändes bra att få åka dit och "bara vara"!!!

Såhär ser de ut, älsklingarna!

 

[karingreen]

Sv: Ridning/hästar för psykiska hälsan.

När jag var liten och var i stallet vareviga dag fattade jag nog inte så mycket av vilken betydelse det hade för hur jag mådde. Men när jag SLUTADE, däremot. Jag säger då det. Bor mitt i stan nu, pluggar, stressar, går ut, träffar folk - STRESSAR som sjutton jämt känns det som. Det är sällan jag faktiskt (ursäkta klyschan) "lever i nuet" - dvs inte antingen tänker på vad som hände för ett tag sedan eller oroar mig för något som ska hända imorgon... Men när jag kommer in i ett stall (vilket blir alldeles för sällan) är det nästan som om jag vore hypnotiserad! ALL stress försvinner. På en sekund! Jag vet inte vad det beror på. Kanske förknippar jag miljön och alla dofter med "min barndoms glada dagar"? Eller så är det bara så att när man är bland hästar så MÅSTE man var med i "nuet", det finns liksom inget alternativ.

Några timmar i stallet är som högtryckstvätt för hjärnan. Rensar bort all skit.

 

[Stopek]

Sv: Ridning/hästar för psykiska hälsan.

Denna tråden är absolut ingen tråd som är skapad av nyfikenhet för att jag vill få reda på vilka som är/har mått dåligt. Utan jag vill istället lyfta fram hjälpen som man faktiskt får av hästarnas närhet.


frågan är;
Hur har hästar hjälpt dig?

Har nyligen råkat ut för sorg i familjen.

Då har jobbet varit mitt sätt att ta mig igenom dagen, för där finns ej tid att tänka (obs ej första dagarna, då var jag hemma). Så jobbet var min zon att få frid från tankarna. Är lärare.

Hästarna var min tid att varva ner och vara vemodig, eftersom hästar och natur ger en eftertanke och ro på ett bra sätt.

Strax före sömn var för mycket eftertanke, som var alldeles för jobbigt. Som tur var övergående.

Annars i min vardag så är mitt arbete och mina hästar två motpoler som kompletterar varandra på ett alldeles utmärkt sätt för att skapa välmående. Man behöver både positiv stress (jobbet) och aktiv avkoppling (hästarna) i sin vardag.

Idag var det en artikel i tidningen NA om just hur många det är som mår dåligt. T.o.m. så att de inte vågade gå ut och inte hade några nära vänner alls. Det är förskräckligt. Vi hästfolk tvingas åtminstone att frotteras med varandra. Roligt är ju både att rida ihop och gå på clinics. Så varför inte skatteavdrag för häst som friskvård?

Hälsning Maja

 

[Lindsen]

Sv: Ridning/hästar för psykiska hälsan.

Många som inte håller på med hästar, säger ofta till mig att: -Herregud vad du håller på! Du kommer bränna ut dig!

Jag brukar svara att hade jag inte haft hästen hade jag definitivt brännt ut mig. När man kommer till stallet så slutar allt att snurra i huvudet och man bara är.. som i en liten bubbla.

Dessutom får min häst mig alltid att skratta! Spelar ingen roll hur jag mår, han hittar alltid på ngt bus som gör att jag börjar skratta!
Skulle nog dö om jag inte hade hästen!!!

 

[Leteng]

Sv: Ridning/hästar för psykiska hälsan.

Jag kan bara hålla med föregående talare. Att gå ut i stallet efter en stressig dag på jobbet är ren avkopling även om man sliter med mockning och annat. Jag började med hästar när jag var i 10-års åldern och var i stallet varje dag. När jag blev äldre hade jag ett uppehåll för barn och annat. När barnen blev större (om nu 4 år är så stort!) blev det naturligtvis ridskola för dem. Och...när jag kom in i stallet - wow! Jag drog in doften och bara njöt och då märkte jag hur mycket jag saknat allt det där. På den vägen är det. Nu har vi eget stall och 4 hästar, barnen är nästan vuxna och planerar att fortsätta med hästar. Idag ångrar jag att jag inte utbildade mig inom hästnäringen. Jag är lärare (utbildar vuxna)och ibland är jag så trött på människor så jag kan spy. Människor kan vara så jobbiga på ett sätt som jag aldrig upplever djur. De är direkta och det finns inga baktankar hos dem. Men när jag var tonåring så var inte arbete med hästar ett RIKTIGT arbete i de flestas ögon.

 

[Esperanza_1980]

Sv: Ridning/hästar för psykiska hälsan.

Är sjukskriven bl a för utmattningsdepression och paniksyndrom. Hade jag inte haft min häst så hade jag definitivt mått sämre.
Att få åka till stallet och pyssla och ta allt i sin egna takt, utan att nån står med "piskan" i högsta hugg har gjort att jag börjar komma tillbaka.
När jag är i stallet försvinner liksom alla problem för en stund. Då kan jag leva här och nu. Mår oftast mycket bättre efter att jag varit hos hästen, även om det kan kännas tungt att ta sig i kragen och åka dit emellanåt. Har dock lärt mig att det är min bästa tillflyktsort när jag mår skit.
Min läkare tyckte att det var kanon att jag har häst. Som terapi för själen.

 

[lovehorses]

Sv: Ridning/hästar för psykiska hälsan.

Jag har inga stora psykiska problem men....
För ett ½ år sedan kom jag på den "smarta" grejen att sätta mina båda hästar ut på foder = ingen häst alls och satsa på famlijen, börja träna med annat m.m. Det tog en månad sen höll jag på att "slå ihjäl" min man, for till stallet började greja där med andras hästar (fick deras tillåtelse) vips så var aggrissionerna borta. summa sumarum jag ska inte vara utan häst...

För lite över ett år sedan fick jag alopecia (plötsligt håravfall) Mådde psykiskt dåligt av det. Då var det så skönt att komma till hästarna och bara vara, de gav en inte konstiga blickar, sa konstiga komentarer utan jag kunde glömma allt för en stund.

Och som alla andra sagt har man haft en stressig dag och kommer till stallet, allt försvinner.Man kan inte tänka på det utan måste koncentrera sig på hästen.