Reklamera häst

[Lobelia]

En näringsidkare skall enligt konsumentköplagen vara den som bevisar att felet inte fanns när man köpte "varan".

Om köparen hävdar att denne vill reklamera eftersom hästen inte är som utlovats, så skall säljaren kunna bevisa motsatsen, alltså att hästen inte har haft några tendenser att göra som den gjorde.

Inte i somras, utan i samband med köpet.

Så enkelt är det inte. Visserligen ligger det ett stort ansvar på säljaren men hade det varit så enkelt att reklamera hade alla som ville reklamera hästar till näringsidkare bara behövt påstå att hästen gjorde någon olat. Det går ju liksom inte bevisa att en häst aldrig stegrat såsom TS beskriver.

 

[prinsessfeminist]

Så enkelt är det inte. Visserligen ligger det ett stort ansvar på säljaren men hade det varit så enkelt att reklamera hade alla som ville reklamera hästar till näringsidkare bara behövt påstå att hästen gjorde någon olat. Det går ju liksom inte bevisa att en häst aldrig stegrat såsom TS beskriver.

Nej, så är det. Just därför blir situationen knepig med levande djur.
Ändå är det det som lagstiftningen säger.

 

[Piaff]

Det kan du säkert ha rätt i. Men generellt så är man mer skyddad som köpare om man köper från ett företag, då företaget anses vara den starkare parten.

Ja generellt, men efter lagändringen kan man vid köp av levande djur helt avtala bort presumtionen att felet fanns vid köpet om man reklamerar innan 6 månader, vilket gör att köparen ska kunna bevisa att felet fanns precis som med köplagens regler. Men vi vet inte vad man avtalat om vid just detta köp.

 

[tuaphua]

Som sagt: nu äger jag denna häst. Jag är skiträdd och skulle helst inte göra det. Tar emot tips men inte påhopp om det var smart eller inte att köpa denna häst. Har haft sån grov ångest över hela detta sedan det hände så behöver inte mer tack! Alla gör sitt bästa och gjort är gjort, kan inte spola tillbaka tiden, utan hjälp hur man ska göra framåt.

Usch, vilken knepig sits! Jag förstår absolut att du blev rädd. Det hade nog de flesta blivit.
Jag har jobbat med mycket sådana hästar och ekipage. Vissa vill fortsätta jobba med hästen och andra vågar inte/vill inte. Och det är ok vilket som. Ibland blir man ju så rädd att man inte kan göra ett bra jobb med hästen och triggar problem genom rädslan som ger spänningar och att man blir för långsam mentalt och då även fysiskt.
För mig är det varningsklockor både att den bockar, slår mot skänkeln och att även att den inte ville gå fram. Att de börjar bli bromsiga är första steget mot stegring. Allt det ihop hade gjort att jag varit beredd på att ngt inte var helt 100.
Sen behöver det inte betyda att det är en häst som inte kan funka på tex 1 m nivå etc. Utan den kanske funkar kanon även upp i svårklass med rätt träning/hantering.
Jag har en häst som uppfört sig lite liknande. Hade rejält sadeltvång, bockade i galoppen, ville inte fram, reste sig HÖGT och utan direkt förvarning ibland, brakade iväg, stack etc. Allt det extremt fort och på oerhört liten provokation. Han funkar sedan många år kanon och älskar sitt jobb. Men han skulle säkert bli hemsk om han inte hanterades på samma sätt.
Sen fattar jag att nu står du med en häst som du är livrädd för iom att du inte kunde läsa vad som triggade och inte kunde se någon förvarning. Och det är skithårt så klart både för att du inte vet hur du ska lösa det och att det så klart blir jäkligt ledsamt/trist med grusade planer och stukat självförtroende.
Men ett duktigt proffs ska mer än en hobbyryttare kunna avgöra när och om man ska sitta på hästen. Så om du berättar läget ska du tryggt kunna lita på att proffset är kunnig nog att klara av att bedöma vad som är safe och lämpligt. Så att skicka hästen till någon för försäljning är nog bästa lösningen om du känner dig för rädd för att vilja fortsätta. Då kan de väl också utvärdera om hästen verkligen är dunderknepig eller om något bara gick väldigt åt skogen för er av ngt mer tillfälligt skäl. Och då också välja köpare efter det.
Dra det rättsligt blir väl svårt om hästen gick genom besiktning ua, är röntgad då och har funkat tidigare(med tävlingsresultat som "bevis"). Tyvärr får man väl se sånt som en dyr läxa.

 

[super]

Du kan ändå försöka, eftersom de skall bevisa att detta inte hänt innan. Det kan vara knivigt för dem.

Har de haft hästen sedan lång tid tillbaka?

Nja det är alltid den som hävdar att felet finns som ska bevisa att det är ett fel.
Du kan inte säga till en säljare att ett fel finns och det är upp till säljaren att bevisa att felet inte finns utan du som köpare måste kunna bevisa felet, vilket gör det jätte svårt när det är en beteendeproblematik.

https://www.arn.se/vanligafall/1.1-1.1.koparen-ska-bevisa-att-det-ar-fel-pa-varan/

 

[super]

Jag håller på att kolla med lite unghästutbildare om dom skulle kunna tänka sig börja om. Hon har longerats och är snäll men känner mig inte trygg själv, helt blåslagen så kan inte hålla emot. Jag tror också jag är i chock men skulle helst ha sett att säljarna tog tillbaka henne. Finns tyvärr inga som åker ut när jag berätta att hon slog över så får köra iväg henne.

Jag förstår precis hur du känner! Min häst som jag har haft i 11 år nu gjorde mig oxå illa i början och jag har fortfarande ärr där mina muskler slets av i armen. Den jag köpte av menade att dom hade påbörjat inridningen men inte slutfört den pga skilsmässa och sjukdom så säljaren menade att jag fick börja om från början vilket jag gjorde. Gjorde allt enligt regelboken och han tog det jätte bra och allt gick enligt plan och jag vaggades in i någon form av trygghet att min häst var okomplicerad. Hur som så en kväll så skulle jag rida lite och skulle prova att trava några steg, korkad som jag var så hade jag ingen medhjälpare utan var själv, jag hade longerat innan och skulle bara avsluta med skritt och något steg i trav var planen. När jag bad om trav så var hästen jätte motvillig och bromsade så smackade och petade lite på honom med spöet för att uppmuntra framåt men då var det precis som någon hade kört en grisfösare i magen på honom och han bockade helt hysteriskt rakt in i väggen så vi gick omkull och jag hamnade under honom. Tror jag blev trampad och det var det som skadade musklerna i min arm.

Hur som helst så var jag ju skadad och hästen fick vila medans jag blev frisk.

I mitt fall så hade jag inte en tanke på reklamation då jag köpt hästen väldigt billigt, iof inte som projekthäst men ändå.

När jag väl var frisk så började jag om igen med hjälp av en hippolog. Även här gick allt toppen tills vi skulle börja trava, den här gången var jag dock inte själv och jag var beredd men det sjuka var att hippologen sa att den här hästen är så himla vettig och sek efter så bar det iväg.. Hippologen hängde i linan och försökte få stopp på hästen och jag klamrade mig fast och lyckades sitta kvar men även min häst reste sig men gick gudskelov inte över men jag fick hans huvud mot min mun när han slängda sig upp och skar sönder min läpp mot mina egna tänder.

Här gav jag upp och blev riktigt rädd. Lämnade sedan hästen till en tillridare som visserligen satt kvar men som inte heller fick hästen att sluta bocka. Flyttade sedan till annan stad och det stall jag då flyttade till drevs av en mor och dotter som hade specialiserat sig på knepiga hästar, eller personliga som dom kallade dom.

Mitt självförtroende var fullständigt i botten så dom red min häst och jag fick låna en av deras och rida lite vilket hjälpte mitt sargade självförtroende. Ja just det jag åkte massor till veterinär för att hitta om det var smärta som triggade men trots röntgen, ultraljud och bedövning så kunde vi aldrig hitta en orsak till varför han betedde sig som han gjorde.

Jag har som sagt fortfarande kvar min häst och han är fortfarande väldigt knepig men han är inte den bockningsmaskinen han en gång var utan för det mesta väldigt trevlig att rida när han har en sadel han gillar.

Min är OERHÖRT petig med sadlar och hatar 99,9% av alla sadlar men numer så slänger han inte av mig utan vägrar gå och försöker bita mig I fötterna om han inte gillar sadeln.
Jag har många gånger tänkt att jag borde sälja för det är en jätte fin häst men han är så fantastisk i all övrig hantering och även utan större skador, ja förutom när han klantar sig i hagen, så har inte klarat att sälja faktiskt. Jag säger inte att man ska behålla till varje pris bara att jag inte klarar att göra mig av med dom och jag ville väl egentligen bara skriva det här för att förmedla att du inte är ensam.

Det blir tyvärr ofta inte som man tänkt sig. Vad du än bestämmer dig för är ju rätt för dig och inget du ska behöva rättfärdiga på något sätt.

Tyvärr så är det svårt med reklamation om du inte har ett fysiskt fel på hästen som går att bevisa. Ofta så går det ändå till förlikning och det blir dyrt hur man än vrider och vänder på det. Du kan ju som flera skriver alltid prova att skicka ett brev där du vill häva köpet med hänvisning att hästen inte är som utlovats men om säljaren motsätter sig så är det nog helt enkelt lättare att lämna den till en förmedlare som får rida den och sälja den åt dig. Är nog det som kommer kosta minst i slutändan är jag rädd.❤

 

[Dullknives]

@liiinnea
Jag försökte skriva till dig privat men det gick inte. Du får gärna skriva till mig om du vill, har några idéer.

 

[prinsessfeminist]

Nja det är alltid den som hävdar att felet finns som ska bevisa att det är ett fel.
Du kan inte säga till en säljare att ett fel finns och det är upp till säljaren att bevisa att felet inte finns utan du som köpare måste kunna bevisa felet, vilket gör det jätte svårt när det är en beteendeproblematik.

https://www.arn.se/vanligafall/1.1-1.1.koparen-ska-bevisa-att-det-ar-fel-pa-varan/

Ja, jo... du har rätt.

Men köparen i det här fallet har redan "bevisat" genom sin avramling och en situation som inträffade strax efter köpet. Det är ju redan "bevisat" så att säga.

Nu skall i så fall säljaren visa att felet inte fanns vid varans överlämnande.

Men, oh well...

Det är verkligen inte lätt att reklamera ett levande djur. Det jag kan tänka mig också, är att det kan bli diskussion om att ts även provridit, och därmed testat varan, och då syntes inte felet.

Jag skall sluta spekulera nu, då jag inte är jurist, utan bara lekman med lite egen erfarenhet.

Medicinska problem/bevis måste sannolikt till för att detta skall kunna reklameras.

 

[prinsessfeminist]

Usch, vilken knepig sits! Jag förstår absolut att du blev rädd. Det hade nog de flesta blivit.
Jag har jobbat med mycket sådana hästar och ekipage. Vissa vill fortsätta jobba med hästen och andra vågar inte/vill inte. Och det är ok vilket som. Ibland blir man ju så rädd att man inte kan göra ett bra jobb med hästen och triggar problem genom rädslan som ger spänningar och att man blir för långsam mentalt och då även fysiskt.
För mig är det varningsklockor både att den bockar, slår mot skänkeln och att även att den inte ville gå fram. Att de börjar bli bromsiga är första steget mot stegring. Allt det ihop hade gjort att jag varit beredd på att ngt inte var helt 100.
Sen behöver det inte betyda att det är en häst som inte kan funka på tex 1 m nivå etc. Utan den kanske funkar kanon även upp i svårklass med rätt träning/hantering.
Jag har en häst som uppfört sig lite liknande. Hade rejält sadeltvång, bockade i galoppen, ville inte fram, reste sig HÖGT och utan direkt förvarning ibland, brakade iväg, stack etc. Allt det extremt fort och på oerhört liten provokation. Han funkar sedan många år kanon och älskar sitt jobb. Men han skulle säkert bli hemsk om han inte hanterades på samma sätt.
Sen fattar jag att nu står du med en häst som du är livrädd för iom att du inte kunde läsa vad som triggade och inte kunde se någon förvarning. Och det är skithårt så klart både för att du inte vet hur du ska lösa det och att det så klart blir jäkligt ledsamt/trist med grusade planer och stukat självförtroende.
Men ett duktigt proffs ska mer än en hobbyryttare kunna avgöra när och om man ska sitta på hästen. Så om du berättar läget ska du tryggt kunna lita på att proffset är kunnig nog att klara av att bedöma vad som är safe och lämpligt. Så att skicka hästen till någon för försäljning är nog bästa lösningen om du känner dig för rädd för att vilja fortsätta. Då kan de väl också utvärdera om hästen verkligen är dunderknepig eller om något bara gick väldigt åt skogen för er av ngt mer tillfälligt skäl. Och då också välja köpare efter det.
Dra det rättsligt blir väl svårt om hästen gick genom besiktning ua, är röntgad då och har funkat tidigare(med tävlingsresultat som "bevis"). Tyvärr får man väl se sånt som en dyr läxa.

Intressant, som vanligt, med dina referenser och erfarenheter.

Men hur gör man då? En sådan läxa är svårt att lära sig till nästa gång, då provridningen ju fungerade?


Alla hästar som är lite tröga att få fram har väl inte alltid spänningar som resulterar eller kan resultera i det beteendet? Det är väl inte ovanligt att ston vid brunst beter sig sådär?

Å andra sidan, så kan man såklart be att få provrida vid fler än ett tillfälle. I alla fall nu när marknaden verkar trögare.

 

[prinsessfeminist]

@liiinnea

Försökte skicka ett privat meddelande men lyckades inte.

Så jag lägger ytterligare ett perspektiv här.

Jag vet inte hur mycket du vet om ECVM, problem med hästens halskotpelare?

Det slog mig att din hästs beteende kan ha utlösts av detta.

Kanske skulle du be veterinären ta några röntgenbilder innan du skickar hästen till tillridning/försäljning.

För om hästen blir såld, och detta uppdagas senare, så kan du stå som ansvarig.

Samtidigt kan det vara skönt att utesluta en sådan medfödd defekt.

Och OM det är den som spökar, så finns dessutom skäl för reklamation.

Man säger att man tror att omkring 30 proc av alla halvblod kan ha problem med halskotorna.

Vad säger ni andra som vet mer om ECVM? Jag har ingen egen personlig erfarenhet att luta mig mot.

 

[Blyger]

Men hur gör man då? En sådan läxa är svårt att lära sig till nästa gång, då provridningen ju fungerade?

Nu spånar jag också vidare men "en dyr läxa" tyvker jag innebär att man lär sig något, dvs hur problemet ska undvikas nästa gång.
Ibland har man också bara otur.

 

[liiinnea]

Men vill du har kvar hästen alls eller vill du sälja? För det billigaste alternativet i läget som det är nu är att sälja genom förmedling. Kommer tappa pengar men tror inte något alternativ skulle vara billigare. Jag förstår du är rädd, jag kan säga att handen på hjärtat Hade jag aldrig hoppat upp på en häst som stegrat baköver med mig igen. Jag är alldeles för feg för sånt och medveten om min dödlighet. Men där finns ju många ryttare därute som inte är lika fega och vill man försöka jobba vidare med en sån häst så tror jag absolut man kan lösa det.

Jag kan ändå förstå varför hästar som din reagerar som dom gör i stunden, men är inget jag vill utsättas för. Så tror bästa sättet att landa i det hela är att ge det tid. Jobba hästen från marken och umgås. Fundera över hur du skall göra.

Jag vill att någon annan rider henne och om det fungerar kanske det skulle fungera. Det kan mycket väl vara en engångsgrej, akut sadeltvång. Om det händer upprepade gånger är det mer att gå på än 1 gång tänker jag.