Raser med mjukare gångarter?

[__sofia__]

Det här är bara spekulationer för kanske 10 år in i framtiden, men vilka hästraser har större chans för att ha mjukare gångarter att rida i/sitta på? Alltså inte hästar som kommer att få höga poäng på gångarter i dressyr, utan snarare hästar där du (utan extrema magmuskler) kan sitta ner i traven (eller galoppen) barbacka och hålla i ett glas vatten utan att spilla ut allt . Vad ska man leta efter?

Jag opererade bort ett diskbråck i ländryggen (de tog bort relativt mycket av disken) för snart ett år sedan, och fick då till mig från ryggspecialisten innan operationen att det kan vara bra att undvika mycket stötar i framtiden. Gärna gå ned i vikt lite, det finns bättre sätt för mig att träna än att springa en massa (dvs jag kommer troligtvis uppgradera till en bättre crosstrainer snarare än att köpa ett löpband, även om det inte är några problem att gå ut och jogga en runda när jag känner för det), inte trilla av något mer och så vidare. Jag tycker att jag blir trött i ländryggen på ett annat sätt nu än jag kommer ihåg att det var innan, men det är möjligt att det bara är för att jag behöver träna upp musklerna mer efter förra året.

I alla fall, så har jag börjat rida igen nu i höstas, och då på två ridskolehästar istället för min egna häst (nu när jag sätter igång igen efter långt uppehåll, eftersom min häst har en tendens att plötsligt kasta sig åt olika håll). Och det jag tänkt på efter några ridturer är att jag tycker att SWB:n är obekväm med sina "bättre" och större gångarter - och att jag inte tror att ryggen skulle må så bra om jag under lång tid red en sådan häst regelbundet.

Hästen jag har nu är ca 155 cm, med allt annat än bra dressyrgångarter, och är mer åt det markbundna hållet. Hon är mjuk att sitta på i traven på ett helt annat sätt än ridskolans SWB. Jag hade tidigare en basjkir, som hade väldigt mjuka markbundna gångarter - inridaren tyckte det kändes som att sitta i en soffa i både traven och galoppen, man kunde lika gärna sitta ner som rida lätt. En haflinger jag ridit innan hade mer symaskinsgång, många små energiska ponnysteg, där man också satt ganska stilla på ryggen.

Vilka hästraser kan vara intressanta att kolla på i framtiden, med större chans för att ha den typen av mjuka gångarter? Något speciellt att titta efter? Kan sådana hästar fungera bra som ridhästar (för uteritter, lite träning på bana etc.) utan att få problem med rygg eller annat?

Eller är det töltande raser som gäller?

 

[Blyger]

Min akhal teké rör sig med väldigt lite ryggrörelser, vilket är typiskt för rasen de liksom glider fram mer..
Vet inte alls om det är vad du söker i övrigt men han är inga problem alls att rida barbacka t.ex.

 

[Habina]

Islandshäst! Iaf de hästar jag rider på ridskolan. Min egna fjordhäst rör ryggen enormt mycket, det är rejält med core som krävs för att sitta ner i traven och galoppen är som ”kraftig sjögång” för att citera en stallkompis som normalt rider islandshäst men fick prova min. Dessutom stod hon i lätt sits.

Jag kan, när jag har en bra dag, galoppera min fjordhäst barbacka. Medan jag på islandshästarna kan galoppera flera varv runt ovalbanan, öka och minska tempot med sitsen och det märks knappt att de galopperar. Samma med traven, det skumpar ingenting öht.

Brasklapp för att islandshästar med stora gångarter kanske känns annorlunda, jag tänker att just ridskolehästarna är utvalda för att inte vara så skumpiga.

 

[Nepenthe]

Min vän föder upp Rocky mountainhästar och där har du en storhäst med flera, mjukare gångarter
Även friska och väldigt trevliga mentalt.
Var medryttare på hennes hingst för flera år sen.

 

[Sel]

Jag tänker nästan genast på quarter. En bra "jog" sitter man genom i flera timmar utan problem. Trevliga och lagom stora därtill.
Nordsvensk bruks också.

 

[Piaff]

Tänker också quarter!
Sen har jag en gång fått privilegiet att prova en Paso fino och det var ju galet hur bekvämt det var.

 

[Fabian In Memoria]

Islandshäst! Iaf de hästar jag rider på ridskolan. Min egna fjordhäst rör ryggen enormt mycket, det är rejält med core som krävs för att sitta ner i traven och galoppen är som ”kraftig sjögång” för att citera en stallkompis som normalt rider islandshäst men fick prova min. Dessutom stod hon i lätt sits.

Jag kan, när jag har en bra dag, galoppera min fjordhäst barbacka. Medan jag på islandshästarna kan galoppera flera varv runt ovalbanan, öka och minska tempot med sitsen och det märks knappt att de galopperar. Samma med traven, det skumpar ingenting öht.

Brasklapp för att islandshästar med stora gångarter kanske känns annorlunda, jag tänker att just ridskolehästarna är utvalda för att inte vara så skumpiga.

Mitt fjordsto (som jag hade) har mjuk fin trav och galopp. Man satt och log under galoppövningarna på träning. Däremot har inte alla isisar jag ridit på ridskolan haft så mjuk och trevlig galopp. Många har varit fyrtaktiga och haft svårt att hålla galoppen, så det gäller att hitta rätt häst!

 

[Mabuse]

Det här är bara spekulationer för kanske 10 år in i framtiden, men vilka hästraser har större chans för att ha mjukare gångarter att rida i/sitta på? Alltså inte hästar som kommer att få höga poäng på gångarter i dressyr, utan snarare hästar där du (utan extrema magmuskler) kan sitta ner i traven (eller galoppen) barbacka och hålla i ett glas vatten utan att spilla ut allt . Vad ska man leta efter?

Jag opererade bort ett diskbråck i ländryggen (de tog bort relativt mycket av disken) för snart ett år sedan, och fick då till mig från ryggspecialisten innan operationen att det kan vara bra att undvika mycket stötar i framtiden. Gärna gå ned i vikt lite, det finns bättre sätt för mig att träna än att springa en massa (dvs jag kommer troligtvis uppgradera till en bättre crosstrainer snarare än att köpa ett löpband, även om det inte är några problem att gå ut och jogga en runda när jag känner för det), inte trilla av något mer och så vidare. Jag tycker att jag blir trött i ländryggen på ett annat sätt nu än jag kommer ihåg att det var innan, men det är möjligt att det bara är för att jag behöver träna upp musklerna mer efter förra året.

I alla fall, så har jag börjat rida igen nu i höstas, och då på två ridskolehästar istället för min egna häst (nu när jag sätter igång igen efter långt uppehåll, eftersom min häst har en tendens att plötsligt kasta sig åt olika håll). Och det jag tänkt på efter några ridturer är att jag tycker att SWB:n är obekväm med sina "bättre" och större gångarter - och att jag inte tror att ryggen skulle må så bra om jag under lång tid red en sådan häst regelbundet.

Hästen jag har nu är ca 155 cm, med allt annat än bra dressyrgångarter, och är mer åt det markbundna hållet. Hon är mjuk att sitta på i traven på ett helt annat sätt än ridskolans SWB. Jag hade tidigare en basjkir, som hade väldigt mjuka markbundna gångarter - inridaren tyckte det kändes som att sitta i en soffa i både traven och galoppen, man kunde lika gärna sitta ner som rida lätt. En haflinger jag ridit innan hade mer symaskinsgång, många små energiska ponnysteg, där man också satt ganska stilla på ryggen.

Vilka hästraser kan vara intressanta att kolla på i framtiden, med större chans för att ha den typen av mjuka gångarter? Något speciellt att titta efter? Kan sådana hästar fungera bra som ridhästar (för uteritter, lite träning på bana etc.) utan att få problem med rygg eller annat?

Eller är det töltande raser som gäller?

Jag har också paj rygg som inte tål stötar, men jag gör helt enkelt så att jag är sparsam med att sitta ner. Det blir mycket lättridning och lätt sits i trav och galopp, skritten kan man ju sitta i.

 

[Roheryn]

Min vän föder upp Rocky mountainhästar och där har du en storhäst med flera, mjukare gångarter
Även friska och väldigt trevliga mentalt.
Var medryttare på hennes hingst för flera år sen.

Om jag någonsin ska ha något annat än islandshästar (som jag har nu) så hade jag kunnat tänka mig Rocky Mountain - väldigt fina och ser ut att ha fantastisk tölt!

 

[ameo]

Min kallblodstravare har väldigt mjuka rörelser. Jag har själv kass rygg och nacke och letade efter just det. Dottern red henne barbacka i höstas och hon tyckte att hon inte rörde sig alls på ryggen på henne i trav. (jag travar sällan och rider nästan bara lätt än så länge)

 

[crazyrabbitlady]

Islandshästar har varit enormt bra sjukgymnastik för mig med diskbråcksproblematik (har opererats akut men för rätt många år sen nu) men det är ju variation inom rasen. Min kan jag nästan aldrig sitta ner i traven på och galoppera barbacka kommer aldrig nånsin att hända. Är det utan sadel så är det skritt och sakta tölt, inget mer. Det är inte bara på grund av ryggrörelserna på honom utan även på grund av att man inte alltid kan veta vad som händer med gångarterna när jag rider sämre (som jag personligen gör utan sadel), dvs det är inte alltid helt förutsägbart. Men jag har ridit många andra som har helt andra förutsättningar. En del har sån kort gång i traven att det är enormt svårt att hinna med att rida lätt tex.

När jag var nyopererad red jag en korsningsponny som var helt perfekt för mig, men det var för att det var rätt individ, han kände av hur mycket/lite jag klarade och anpassade sig efter mig

Skulle jag titta på andra raser så skulle det absolut kunna bli en fjordhäst eller en lyngshest. Jag är absolut nyfiken på rocky mountain med. Som alltid är individ viktigt.

Några av mina kvarvarande problem innebär att jag har svårt med själva uppsittningsmomentet så jag håller mig gärna till mindre hästar i den utsträckning det går.

 

[Badger]

Det här är bara spekulationer för kanske 10 år in i framtiden, men vilka hästraser har större chans för att ha mjukare gångarter att rida i/sitta på? Alltså inte hästar som kommer att få höga poäng på gångarter i dressyr, utan snarare hästar där du (utan extrema magmuskler) kan sitta ner i traven (eller galoppen) barbacka och hålla i ett glas vatten utan att spilla ut allt . Vad ska man leta efter?

Jag opererade bort ett diskbråck i ländryggen (de tog bort relativt mycket av disken) för snart ett år sedan, och fick då till mig från ryggspecialisten innan operationen att det kan vara bra att undvika mycket stötar i framtiden. Gärna gå ned i vikt lite, det finns bättre sätt för mig att träna än att springa en massa (dvs jag kommer troligtvis uppgradera till en bättre crosstrainer snarare än att köpa ett löpband, även om det inte är några problem att gå ut och jogga en runda när jag känner för det), inte trilla av något mer och så vidare. Jag tycker att jag blir trött i ländryggen på ett annat sätt nu än jag kommer ihåg att det var innan, men det är möjligt att det bara är för att jag behöver träna upp musklerna mer efter förra året.

I alla fall, så har jag börjat rida igen nu i höstas, och då på två ridskolehästar istället för min egna häst (nu när jag sätter igång igen efter långt uppehåll, eftersom min häst har en tendens att plötsligt kasta sig åt olika håll). Och det jag tänkt på efter några ridturer är att jag tycker att SWB:n är obekväm med sina "bättre" och större gångarter - och att jag inte tror att ryggen skulle må så bra om jag under lång tid red en sådan häst regelbundet.

Hästen jag har nu är ca 155 cm, med allt annat än bra dressyrgångarter, och är mer åt det markbundna hållet. Hon är mjuk att sitta på i traven på ett helt annat sätt än ridskolans SWB. Jag hade tidigare en basjkir, som hade väldigt mjuka markbundna gångarter - inridaren tyckte det kändes som att sitta i en soffa i både traven och galoppen, man kunde lika gärna sitta ner som rida lätt. En haflinger jag ridit innan hade mer symaskinsgång, många små energiska ponnysteg, där man också satt ganska stilla på ryggen.

Vilka hästraser kan vara intressanta att kolla på i framtiden, med större chans för att ha den typen av mjuka gångarter? Något speciellt att titta efter? Kan sådana hästar fungera bra som ridhästar (för uteritter, lite träning på bana etc.) utan att få problem med rygg eller annat?

Eller är det töltande raser som gäller?

Tycker små hästar med mycket fullblod (men inte Swb i) har härligt markbunden galopp som man kan sitta i lugnt och stilla. Medishästen satt man så bekvämt på barbacka i galopp. Och traven var joggig och man rörde sig bara lite (typ töltkänsla i låg hastighet).

(Medan Swb har en tyngre klunsigare galopp som kräver lite mer)