Rädsla (för hästar)!!

[Amanda_Lovisa]

Hej jag har ett litet(stoort) problem. Jag är såå feg och ofta rädd. Har haft hästar i ca 14 år, aldrig varit med om någon riktig olycka trillat av hästen ytterst få ggr, kan räkna dem på en hand. Ändå så blir jag så fruktansvärt rädd. Har en liten genomsnäll och 100% säker fjording som aldrig hittar på hyss eller blir rädd för ngt, ändå undviker jag att rida på trafikerade vägar, rider ogärna i gallopp på åker trots att jag vet att jag kan få stopp på hästen (hon blir aldrig riktigt stark) törs knappt rida på vintern pga halka(har alltid hästen riktigt broddad men är rädd endå, ser ett scenario där hon halkar och det slutar med slakt. På skogsväg och ljudet av en bil hörs så tror jag alltid att det ska vara nån fartdåre som kommer i 100km/h och helt enkelt kör på mig och hästen. Det här är inte det värsta för när det gäller okända hästar får jag blackout. Det räcker med att hästen höjer huvet och ser lite "stirrig ut" så kan jag bli grinfärdig och börja skaka. Det är alltid värre med större hästar. Har man haft häst i 14 år så borde man inte vara så här feg, jag blir så ledsen på mig själv för att jag har de här problemen och inte kan lita på min helt underbara häst. Känner verkligen att det här är ngt som begränsar mig. Har någon nåt tips på hur man blir av med den här typen av rädsla, kanske det finns nån med liknande problem?

 

[Nixehen]

Sv: Rädsla (för hästar)!!

För det första så vill jag säga att det finns inget borde när det gäller rädslor. Är man rädd så är man, så är det bara.
Det lättaste sättet att bota rädslan är att utsätta sig för det som är skrämmande, om och om igen. Jobbigt - jag vet!
Har själv en mamma som blev otroligt rädd för hästar efter en avramling för ungefär 9 år sedan. Det var inte hästens fel och hon fick bara en ultralätt hjärnskakning men det räckte bra. Tillslut hade det gått så långt att hon inte ens vågade sig i närheten av en häst - att mata dem var otänkbart! (Min mamma har alltså ridit sedan barnsben, men någonting satte sig ordentligt efter detta.)
Nu är det ju så att jag - hennes tillsynes helt oförstående dotter - tar hand om problemhästar och hästar som farit illa, och därtill är en olycksfågel av sällan skådat slag. Detta har lett till att hon med åren mer och mer i stortsett tvingats utföra vissa saker i stallet.
Så från att för 3 år sedan inte ens ha vågat ställa in krubban i boxen så vågar hon nu ALLT utom att rida (kan väl vara förståeligt då jag bara har just dessa hästar ) och till och med idag blivit fodervärd åt en äldre, genomsnäll varmblodsvalack som är under utbildning.

Det jag vill säga är att det tar tid att komma över rädslor, men genom att pressa sig själv en liten aning varje gång så märker man snart att man klarar mer än man tror!

Sen tänker jag: Är det bara i ridningen du är rädd? Isåfall kanske du skulle prova på att varva med körning? Har du möjlighet att rida ut tillsammans med någon annan så gör det! Det hjälper mycket att ha någon med som peppar och pratar om annat. Annars kan du (som jag läste i någon annan tråd här på forumet att någon tipsade om) prova sjunga högt för dig själv när du är ute - man kan som h*n sa inte sjunga och vara rädd samtidigt!

 

[Ylva86]

Sv: Rädsla (för hästar)!!

Jodå, visst kan man sjunga och vara rädd samtidigt. Det har jag gjort många gånger. Har också haft en lång period av hästrädsla. Sysslade mycket med hästar i ungdomen och gjorde sedan ett uppehåll.

När jag började igen blev jag först trampad ordentligt och sedan avkastad med huvudet före på en grusväg. Ajjjj!

Därefter lät jag bli i många år men köpte sedan en häst som från början verkade vara en ängel. Men en kväll försökte hon springa över mig. Jag fick slå mig fri. I flera år var jag livrädd. Men vägrade sluta med hästar för jag älskar dem. Idag har jag tack och lov kommit över det mesta. Dock har jag anpassat min hästhållning efter min rädsla och jag tar bara emot äldre, sansade gentlemän (har nu två stycken). Gillar fortfarande inte att galoppera och tycker faktiskt att det är tråkigt att rida ut så min tjugosjuåring och jag tränar mest i paddocken. Vi har faktiskt riktigt roligt.

Något riktigt gott råd har jag inte till dig. Jag för min del har i hela mitt liv haft perioder när jag varit rädd för olika saker. Jag har bearbetat rädslan och kommit över den och då har rädslan flyttat sig till en ny grej. Är därför inte säker på att rädslan för hästar egentligen handlar om just hästar. Till exempel när jag tog körkort var jag vettskrämd för att köra bil. Gjorde det trots allt och därefter flyttade jag rädslan till hästarna. Undrar vad det kan vara dags för nu?

 

[Amanda_Lovisa]

Sv: Rädsla (för hästar)!!

Tack för svaren får nog gå den hårda vägen och pressa mig själv lite. Jag är nog en fegis överhuvudtaget, har även fuderat på att sluta med hästar trott att det inte är "min grej" eftersom jag är så feg. Hästrädslan har blivit värre med åren känner mig som en tant trots endast 19 år. Jo även jag har rädsla/fobi för att köra bil. klarade dock körkortet, märkligt. Kanske bilkörning och hästrädsla kan hänga ihop?

 

[Ylva86]

Sv: Rädsla (för hästar)!!

Det jag funderar på är om det inte är någon form av grundosäkerhet som tar sig ut som rädslor. Kanske det inte är hästar jag är rädd för och inte bilar utan det bara är symptom på något som ligger under.

Det kan faktiskt vara bra att pressa sig själv. När jag fick min nye gubbe i våras blev jag tvungen att börja gå ut och gå med honom för att hålla igång honom efter han fick fång. I början var jag livrädd och det kände han också. Numera är jag inte rädd alls och det innebär att han numera är lika trygg och säker som hans tidigare ägare sa att han var. Min rädsla gjorde även honom osäker. Det har faktiskt släppt nu och nu för tiden tycker jag mest att det är tråkigt att behöva gå ut och gå.

 

[Amanda_Lovisa]

Sv: Rädsla (för hästar)!!

Kan vara en tanke. Jag får kanske söka upp psykolog eller liknande, hypnos kanske funkar! Jag upplever också att jag har dåligt inflytande på hästarna, man är ju rädd att man ska förstöra, göra så att hästen också blir rädd. Det känns ju dumt att sluta med hästar för att jag är rädd, bearbetar man det så har man iaf gett det en chans. Tycker ju så mkt om hästar!!

 

[Ylva86]

Sv: Rädsla (för hästar)!!

Samma här. En westerntränare sa en gång till mig att hade hon varit lika rädd som jag så hade hon alla gånger slutat. Det gjorde inte jag och det är jag glad för idag. Det här intresset har gett mig livet tillbaka. Lycka till. Du ska se att du också kommer över det.

 

[Adelina]

Sv: Rädsla (för hästar)!!

Finns en riktigt bra bok att läsa som heter Ridning & rädsla. Den hjälper dig att få förståelse för din rädsla, hur man reagerar & hur man kan bearbeta sin rädsla. har du någon tränare du kan kontakta & förklara hur du känner, försök få privat lektion & hjälp hur du ska lösa dina probelm. Även att rida ut med någon & försöka göra lite "farliga" saker varje dag, att utmana sig själv är jätte bra, för då ser man att mer & mer fungerar faktiskt & är inte så farligt som man trodde
Jag trillade av & gjorde illa mig, & blev livrädd efter det.
Nu går det riktigt bra & jag har haft stor hjälp av min instruktör som har hjälpt mig, från början linlöpte hon oss & jag har ändå ridit på la/msv nivå. Hoppas du hittar nöjet igen.

 

[Lady_A]

Sv: Rädsla (för hästar)!!

Förstår att det är jobbigt... jag har i preioder varit rädd för att hantera min häst... inte värre än att jag kunnat bita ihop, men ändå.

Jag vet inte alls om detta kan hjälpa dig men lite saker som jag kom på var:
Att träna för någon, hoppning eller dressyr eller så, att utvecklas ihop och känna wow jag kan kanske kan ge ditt mod en sjuts?!

Att jobba lite NH-inriktat och leka mkt fr marken med din häst, om du känner att ni verkligen kan kommunicera och att han litar på dig så vågar du kanske slappna av och känna dig tryggare. Saker som att gå över små träbroar, presseningar och genom fladdrande band kan man öva på och såklart sådan som att flytta hästen med bara kroppen, leka "kull" mm mm.

Att promenera längsmed bilvägar (inte direkt E4 men mindre lite trafikerade vägar) och gå där och se att han inte blir rädd, att det går bra osv osv kanske kan hjälpa dig med den rädslan, börja gärna med vägar där det är lätt att kliva ut några steg i diket om du känner att du behöver det för att våga i början.

Lycka till och ge inte upp med hästlivet för att du är rädd, hästarna är för underbara för att ge upp!!

Kram

 

[eldklot]

Sv: Rädsla (för hästar)!!

Kan vara en tanke. Jag får kanske söka upp psykolog eller liknande, hypnos kanske funkar! Jag upplever också att jag har dåligt inflytande på hästarna, man är ju rädd att man ska förstöra, göra så att hästen också blir rädd. Det känns ju dumt att sluta med hästar för att jag är rädd, bearbetar man det så har man iaf gett det en chans. Tycker ju så mkt om hästar!!

Jag kan tipsa om coaching. Jag åkte av en häst och gjorde illa mig ganska ordentligt. Efter det blev jag rädd. Först vågade jag inte rida alls. Men på stallets supersnälla gamla valack vågade jag mig efter ett tag ut på små skritt-turer. Så småningom vågade jag mig på lite trav, men när det kom till galoppen tog det tvärstopp. Jag vågade inte och visste inte hur jag skulle kunna komma över det.
I samma veva skaffade jag mig en personlig coach och vi jobbade en hel del på min självkänsla, närvaro och integritet. En dag kom jag från en coaching och kände mig så pass självsäker att jag kanske skulle våga mig på några galoppsprång. Sakta och försiktigt. Och det gick bra, nu är jag inte rädd längre.

 

[jaca]

Sv: Rädsla (för hästar)!!

*kl*

Har liknande problem och har funderat på KBT-terapi. Lär ju fungera på andra fobier så varför inte på detta? Man lär sig nytt sätt att tänka på och det är ju precis vad man behöver.

Någon med erfarenhet från KBT som vill berätta ?

 

[Bettan_G]

Sv: Rädsla (för hästar)!!

Sälj eller sätt ut henne på foder.. Bli medryttare eller skaffa själv en häst som du litar på. Då kan du känna dig trygg, eller börja med att bara vara i stallet, bara "vara", gör inte det som du känner dig rädd för innan du är redo för det, be någon hästvan kompis vara med och se till så att allt går bra Jag var rädd förut när jag skulle ta ut och in min medryttarhäst för att hon brukade alltid springa iväg från mig och hade ingen respekt, men det gick över för att jag ledde henne som om jag ledde världens snällaste häst, och tänkte: varför skulle hon göra nåt+- hon är inte farlig! Ställ aldrig in dig på att det är farligt/läskigt/att det ska gå fel utan tänk dig att allt går perfekt vad det nu än är som du ska göra! Nu leder jag henne som om det vore en småsak (vilket det ÄR) Träna på det som du är ängslig över så ska du se att det går över, men låt nån hästvan vara med så kanske den kan ge dig lite stöd och hjälp om du blir osäker Lycka till!

 

[tulipanaros]

Sv: Rädsla (för hästar)!!

Det är inte alls konstigt att du är rädd !!
Det är egentligen mycket konstigare att inte fller är rädda för ridning och hästar !!
Hästen väger ca 1/2 ton
Den är totalt oförutsägbar
Den är ett flyktdjur
Att inte vara rädd är att sakna självbevarelsedrift.
MEN om man ändå vill rida,så för Guds skull,rid i ridhus / paddock.
De allvarligaste olyckorna sker ju då man "rider ut "

 

[Panzerkat]

Sv: Rädsla (för hästar)!!

Jag tycker att det faktiskt låter lite som tvångstankar. Tycker att du ska söka upp en behandlare som sysslar med KBT. Det har funkat fantastiskt bra för mig, som haft andra problem att arbeta med.

 

[Panzerkat]

Sv: Rädsla (för hästar)!!

Det där hjälper väl inte TS något vidare? Nu bekräftar du hennes rädsla grundad på din egen.

 

[Fyrfota]

Sv: Rädsla (för hästar)!!

Det är inte alls konstigt att du är rädd !!
Det är egentligen mycket konstigare att inte fller är rädda för ridning och hästar !!
Hästen väger ca 1/2 ton
Den är totalt oförutsägbar
Den är ett flyktdjur
Att inte vara rädd är att sakna självbevarelsedrift.
MEN om man ändå vill rida,så för Guds skull,rid i ridhus / paddock.
De allvarligaste olyckorna sker ju då man "rider ut "

Jag håller INTE med dig!

Respekt ska man alltid ha för hästar. Men RÄDD? Nej, det ska man inte vara. Då är det ju inget kul + att det blir än farligare om hästen känner att man är rädd. Det är betydligt farligare att köra bil än att rida. För många är den dagliga ridningen utomhus i skogen då man inte har tillgång till ridhus eller paddock. Mina hästar är mer vana vid skogen än ridhus och blir mer på tå inom 4 väggar.

"Att inte vara rädd är att sakna självbevarelsedrift" säger tulipanaros. Jag skulle vilja ändra det till "Att inte vara rädd OM SIG är att sakna självbevarelsedrift". Det handlar alltså om att sätta säkerheten främst och ta hand om sig själv och inte utsätta sig för onödiga risker. Men att gå runt och vara rädd är en risk i sig.

Livet är för kort för att gå runt och vara rädd!

Alltså måste TS jobba med sin rädsla som så många klokt har påpekat. Sök någon slags hjälp, KBT eller liknande. Man måste lära sig "tänka bort" rädslan.