Rädd för attentat

det är bara din sista mening som egentligen har relevans för vad jag sa..? jag är väl medveten om att invandrare inte är en homogen grupp, att en flykting från Syrien och en EU-migrant från , och jag har kritiserat hur Sverige tar emot, behandlar, stöttar och hjälper till att integrera särskilt den första gruppen. men en del av min poäng mot @Sporthorse var ju att hen gör just det, generaliserar (negativt, inskränkt, främlingsfientligt) alla som tekniskt kan kategoriseras som invandrare.

Förlåt, mitt svar var mest riktat till @Sporthorse
 
Du är rädd för terrorism, säger du. Men inte för kriminella i stil med Flinck, om jag fattar rätt?

Jag försöker bara förstå rädslans avgränsningar, så att säga. Därför frågade jag om lite olika exempel.

Jag skrev att Flink-dådet inte är klassat som terrorism, hur du kan få det till huruvida jag är rädd för det eller inte fattar jag inte?
Dessutom var ditt inlägg ordentligt värderande, så varför skulle jag svarat på dom frågorna?
 
Nä, kanske inte försvinner men blir mer hanterbar med ett logiskt resonemang. Nu är jag inte direkt rädd för terrordåd, men de rädslor jag har hanterar jag på det sättet. Typ sämsta sättet är ju folk som bekräftar rädslan, som att den är befogad.

Jag har alltid varit ologiskt rädd för hajar. Mkt ologiskt och typ det enda jag nånsin varit riktigt rädd för. Min pappa var lite tidigt ute med "konjunktiv terapi" och tyckte (hans egen tolkning) att det var smart att jag som liten såg alla hajen-filmerna för att bli "botad". Detta funkade EJ.
Sorry for OT :p

Jag tror som du, man ska inte bekräfta rädslan, men inte heller ignorera den. Bäst är nog att prata om det! :)
 
Jag kan överhuvudtaget inte minnas någon diskussion om rädsla och att akta sig tex då RAF, ETA och IRA begick terrordåd i Europa
Var menar du att den diskussionen saknades? I Sverige eller generellt? För i Spanien fanns den ju i allra högsta grad till exempel.
 
Nä, kanske inte försvinner men blir mer hanterbar med ett logiskt resonemang. Nu är jag inte direkt rädd för terrordåd, men de rädslor jag har hanterar jag på det sättet. Typ sämsta sättet är ju folk som bekräftar rädslan, som att den är befogad.
Jag uppfattar närmast som en vilja att FÅ ha sin rädsla för terror, som att hävda rätten att vara rädd, ungefär. På ett tydligare sätt än när det gäller mycket annat man kan vara rädd för.

Själv är jag rädd för en oändlig mängd saker, på olika vis, men jag gillar verkligen när någon rädsla för något upplöses. Det vill säga, när jag slipper rädslan på den nivån att jag också slipper hantera den.
 
Var menar du att den diskussionen saknades? I Sverige eller generellt? För i Spanien fanns den ju i allra högsta grad till exempel.
I Sverige, på ett sätt som liknar hur det är nu. Dvs inte "saknades", mer att man slapp den, såvitt jag minns. Detta trots att ju terrordåd riktades mot mål i Sverige, så det var inte det som bör ha gjort skillnaden.

Den spanska delen av min familj pratar mer om den dåtida terrorn som en realitet att hantera, än i termer av RÄDSLA, som man nu gör i Sverige.

Det är ju ett tag sen och minnet funkar ju lite hipp som happ, men min svärmor var ändå förutom madridbo också flygvärdinna under den tiden. Berättelserna låter olika för mig.
 
Precis som tanken slog mig när jag jobbade med säkerheten på Summerburst.
Men - jag tänker inte sluta leva. Jag tänker inte sluta gå på konserter eller annat. Terrordåd kan hända, men högst troligt gör det inte det.

Det enda problemet med Summerburst var enligt en ssk som kom över till lättjouren på söndag morgon när jag var där och sydde jacket ovanför ögat att det varit hysteriskt lördag natt med diverse skador, inget dock till följd av terrordåd.
 
Jag flikar bara in som någon som har mycket kontakt med Migrationsverket i jobbsammanhang och jag kan intyga att de verkligen inte och på inga sätt bara "delar ut" uppehållstillstånd eller några andra typer av tillstånd.
Vi har t.ex. väntat i snart 1 år på diverse arbetstillstånd och uppehållstillstånd för anställda och det har begärts in extra handlingar och information om personerna trots att det handlar om förlängning av anställning i statlig verksamhet som borde anses vara en "tillförlitlig arbetsgivare". Det spelar ingen roll vem personen är, arbete eller inte, de kollar alla. det är därför det tar så otroligt lång tid att få beslut.
Och alla hamnar i samma hög, flyktingar, migranter, arbetstillstånd och förlängningar (detta enligt uppgifter från Migrationsverket själva). Så alla går igenom samma bedömning av samma handläggare med samma krav.
Så de som försöker påstå att "alla" och "vemsomhelst" får uppehållstillstånd i Sverige borde nog ta sig en prao-dag på Migrationsverket.
Jag säger inte att Migrationsverket är perfekta och felfria, tro mig det är mycket som fungerar extremt ineffektivt och många väldigt olika besked om vad som krävs beroende på vem man pratar med. MEN jag skulle vilja påstå att de är inte slappa med sitt arbete, de är överarbetade och underbemannade och jag är ganska säker på att de flesta där gör sitt bästa med de förutsättningar och resurser som finns tillgängliga.
 
Det enda problemet med Summerburst var enligt en ssk som kom över till lättjouren på söndag morgon när jag var där och sydde jacket ovanför ögat att det varit hysteriskt lördag natt med diverse skador, inget dock till följd av terrordåd.

Nej, att där inte var några problem med terror vet jag.
Men jag tänkte tanken, när jag stod där och jobbade. Och vi var förberedda med uppgifter OM något skulle hända.
Att dessutom stå där som något av en "måltavla" gör inte det hela särskilt bekvämt, men jag tvekade inte att jobba. Det var dessutom ett helt fantastiskt roligt arbetspass!
 
Oavsett så var det Sverige jag tänkte på. Den här bilden av att det är så väldigt illa och farligt nu, kan ju också tolkas som att man tog det hela mer med ro i den förra terrorvågen, sas.

Jag tror inte att vi "tog det med ro" sa att saga, jag tror helt enkelt att vi satte det i sitt perspektiv av sannolikheter och fann att sannolikheten att vi skulle hamna mitt i det, trots allt, var forsvinnande liten. Om man vistades i centrala Stockholm efter terrordaden skulle sannolikheten att bli pakord nar man korsar gatan fortfarande vara oandligt mycket hogre an att hamna i en terror attack, eller varje gang man bordade ett plan var sannolikheten att det skulle bli kapat sa oandligt mycket mindre an att man skulle vara med om en bilolycka nar man vistades i trafiken.

Jag tror att det var mer i den andan det rapporterades ocksa. Som jag minns det var media oandligt mycket mindre sensationslystna da, och rapporterade fakta pa ett helt annat satt an nu nar alla slass om att vara forst med de varsta nyheterna.
 
Jag tror inte att vi "tog det med ro" sa att saga, jag tror helt enkelt att vi satte det i sitt perspektiv av sannolikheter och fann att sannolikheten att vi skulle hamna mitt i det, trots allt, var forsvinnande liten. Om man vistades i centrala Stockholm efter terrordaden skulle sannolikheten att bli pakord nar man korsar gatan fortfarande vara oandligt mycket hogre an att hamna i en terror attack, eller varje gang man bordade ett plan var sannolikheten att det skulle bli kapat sa oandligt mycket mindre an att man skulle vara med om en bilolycka nar man vistades i trafiken.

Jag tror att det var mer i den andan det rapporterades ocksa. Som jag minns det var media oandligt mycket mindre sensationslystna da, och rapporterade fakta pa ett helt annat satt an nu nar alla slass om att vara forst med de varsta nyheterna.
Det är ungefär det jag menar med att ta det med ro. Att ta det för vad det är. Att förhålla sig saklig. Att inte dra iväg i rädsla, att inte uppmuntra varandras rädsla. Att helt enkelt förhålla sig till det som till allt möjligt annat potentiellt farligt som vi har nära oss hela tiden, trafiken inte minst.

250 personer per dygn dör i Sverige, grovt räknat. Andelen av dem som dör i terror är mindre än försvinnande liten. Att förhålla sig till det som till en självklarhet, inte som en aktiv strategi för att hantera rädsla. Ungefär så.
 
Sverige har ju trots allt upplevt terrorism tidigare även om man inte pratar om det så mycket numera. Anna-Greta Leijon arbetsmarknadsministern och dåtida ansvarig för terroristlagstiftning försökte ju kidnappas av en falang av Röda armen för utpressning av den västtyska regeringen i samband med utvisning av personerna ansvariga för ockupationen av den västtyska ambassaden i Sverige 1975.

En statsminister och en utrikesminister har mördats på öppen gata, Mattias Flinck osv. Allt politiskt/etniskt relaterat. Så visst har Sverige tidigare utsatts för terrorattentat, Björn Söderberg dödades i ett hatbrott som möjligen skulle klassas som terrorism idag eftersom syftet var att skrämma människor från att ansluta sig till eller vara aktiva syndikalister. Att en av de män som dömdes för mordet senare antogs som läkarstudent var intressant. Tittar man på hur EU definierat terrorism skulle jag nog hävda att samtliga exempel jag citerat passar in:
  1. Injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp
  2. Tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd
  3. Destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer
En persons terrorist är en annan persons frihetskämpe. ANC, IRA och PLO var samtliga klassade som terroristorganisationer för några decennier sedan. PKK var förut ansedd som terroristorganisation, sedan var de en politisk rörelse, och nu tror jag de är klassade som terrorister igen.

Jag kommer fortfarande ihåg skräcken över bilderna från Achilles Lauro och mordet på Leon Klinghoffer och att personer med direkta kopplingar till kapningen senare satt på höga politiska poster. Jag tvivlar på att Daesh någonsin kommer att uppnå samma politiska rehabilitering eftersom de saknar ett centralt mål (territorium) som de andra organisationerna som dessutom var bättre organiserade och hade stöd av en majoritet av civilbefolkningen.

Daesh har ju högsta grad fört krig mot civilbefolkningen i det sk kalifatet vilket är det som skapat flyktingkrisen. Deras enda hopp nu är att civilbefolkningen återvänder och stöder dem och dessutom utökas med rekryter från andra länder. Det är därför terrordåden i Europa är så viktiga för dem. Det sista de vill är att Europa accepterar fler asylsökande.
 
Sverige har ju trots allt upplevt terrorism tidigare även om man inte pratar om det så mycket numera. Anna-Greta Leijon arbetsmarknadsministern och dåtida ansvarig för terroristlagstiftning försökte ju kidnappas av en falang av Röda armen för utpressning av den västtyska regeringen i samband med utvisning av personerna ansvariga för ockupationen av den västtyska ambassaden i Sverige 1975.

En statsminister och en utrikesminister har mördats på öppen gata, Mattias Flinck osv. Allt politiskt/etniskt relaterat. Så visst har Sverige tidigare utsatts för terrorattentat, Björn Söderberg dödades i ett hatbrott som möjligen skulle klassas som terrorism idag eftersom syftet var att skrämma människor från att ansluta sig till eller vara aktiva syndikalister. Att en av de män som dömdes för mordet senare antogs som läkarstudent var intressant. Tittar man på hur EU definierat terrorism skulle jag nog hävda att samtliga exempel jag citerat passar in:
  1. Injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp
  2. Tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd
  3. Destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer
En persons terrorist är en annan persons frihetskämpe. ANC, IRA och PLO var samtliga klassade som terroristorganisationer för några decennier sedan. PKK var förut ansedd som terroristorganisation, sedan var de en politisk rörelse, och nu tror jag de är klassade som terrorister igen.

Jag kommer fortfarande ihåg skräcken över bilderna från Achilles Lauro och mordet på Leon Klinghoffer och att personer med direkta kopplingar till kapningen senare satt på höga politiska poster. Jag tvivlar på att Daesh någonsin kommer att uppnå samma politiska rehabilitering eftersom de saknar ett centralt mål (territorium) som de andra organisationerna som dessutom var bättre organiserade och hade stöd av en majoritet av civilbefolkningen.

Daesh har ju högsta grad fört krig mot civilbefolkningen i det sk kalifatet vilket är det som skapat flyktingkrisen. Deras enda hopp nu är att civilbefolkningen återvänder och stöder dem och dessutom utökas med rekryter från andra länder. Det är därför terrordåden i Europa är så viktiga för dem. Det sista de vill är att Europa accepterar fler asylsökande.

Jag letar och letar, men hittar inget om att Mattias Flinks dåd skulle vara terrorrelaterat. Eller ens att det skulle ha med politik att göra. Var hittar ni den infon?
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Hej Här kommer en berättelse om mitt liv som jag skriver i terapisyfte då jag är och har varit deprimerad större delen av mitt vuxna...
Svar
8
· Visningar
2 386
Senast: snajl
·
Övr. Katt Detta kommer säkert vara osammanhängande o lite luddigt men jag är otroligt upprörd o ledsen just nu... Vid 12-tiden idag så hade jag...
2
Svar
32
· Visningar
8 024
Övr. Hund Ja, nu har jag tagit ett av de svåraste besluten i mitt liv. Jag skulle bli så otroligt glad om någon orkade läsa/skumma igenom allt...
2
Svar
22
· Visningar
3 970
Senast: Lotus
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp