Jag har svårt att se att du kan göra något mer för hans situation. Det är upp till honom att söka hjälp med sitt mående, och strukturera upp allt kring barnen, boende osv. Han behöver ju lära sig hantera sitt liv - du kan inte göra det åt honom.
Du behöver fokusera på dig och vad som får dig att må bra, annars kommer du dras ner i detta. Jag själv har psykisk ohälsa och skulle aldrig vilja utsätta min partner för den situationen du hamnat i. Jag förstår att du älskar honom, men du kan inte ha det såhär.
Du säger att han och mamman har samtalsstöd, men har du något?
Du behöver fokusera på dig och vad som får dig att må bra, annars kommer du dras ner i detta. Jag själv har psykisk ohälsa och skulle aldrig vilja utsätta min partner för den situationen du hamnat i. Jag förstår att du älskar honom, men du kan inte ha det såhär.
Du säger att han och mamman har samtalsstöd, men har du något?