Problem med ett barn på förskolan

Mirre

Trådstartare
Ett barn i dotterns förskolegrupp försöker tvinga henne att konstant leka med henne. Gör inte dottern det så blir det andra barnet väldigt otrevligt. Idag var första dagen tillbaka på föris efter sommaren och dottern kom hem med bitmärke på armen efter att nämnda barn bitit henne efter att hon sagt nej till lek 😤😤😤 Berättade personalen något vid hämtning? Nej, såklart inte. 😡
Vi hade samma problem förra terminen också, personalen daltar något fruktansvärt med barnet och tycker att "de är ju sådana bra kompisar" trots att dottern gång på gång kommer hem och säger att hon känner sig tvingad att leka med barnet.

Dottern kan inte stå emot barnets tjat och, som jag ser det, känslomässiga utpressning. Jag försöker stötta henne i att säga ifrån och att hon får leka med vem hon vill, men dottern säger bara att hon kan inte säga nej för då blir barnet ledsen och gråter. Nu blir det väl lite otydligt i skrift men efter att ha träffat barnet flera gånger på förskola och på gymnastiken som båda barnen går på, så är det uppenbart att hon är van att få som hon vill genom att ta till sådana metoder.

Barnets storasyster gick fram och spottade mig rakt i ansiktet utan minsta reaktion på föräldrarna, trots att det var mitt framför ögonen på mamman. 😤😤 Systern hade aldrig ens träffat mig förut. Säger en del om vilken nivå föräldrarna är på.

Har pratat med personalen både förra terminen och nu. Ingenting händer. Barnen är jämngamla vilket betyder att de kommer gå i samma klass i skolan sedan också. Båda blir 6 år snart så jag tycker att man borde veta vid det laget att man inte bits.
 
Något är fel.
Familjen behöver hjälp.

Orosanmälan till socialtjänsten är rätt väg att gå.

Jag har sett liknande och det var inte bra.
Men jag brukar få en varning eller banning om jag ger en analys på forumet, så det undviker jag.

Men kram och lycka till.
 
Ett barn i dotterns förskolegrupp försöker tvinga henne att konstant leka med henne. Gör inte dottern det så blir det andra barnet väldigt otrevligt. Idag var första dagen tillbaka på föris efter sommaren och dottern kom hem med bitmärke på armen efter att nämnda barn bitit henne efter att hon sagt nej till lek 😤😤😤 Berättade personalen något vid hämtning? Nej, såklart inte. 😡
Vi hade samma problem förra terminen också, personalen daltar något fruktansvärt med barnet och tycker att "de är ju sådana bra kompisar" trots att dottern gång på gång kommer hem och säger att hon känner sig tvingad att leka med barnet.

Dottern kan inte stå emot barnets tjat och, som jag ser det, känslomässiga utpressning. Jag försöker stötta henne i att säga ifrån och att hon får leka med vem hon vill, men dottern säger bara att hon kan inte säga nej för då blir barnet ledsen och gråter. Nu blir det väl lite otydligt i skrift men efter att ha träffat barnet flera gånger på förskola och på gymnastiken som båda barnen går på, så är det uppenbart att hon är van att få som hon vill genom att ta till sådana metoder.

Barnets storasyster gick fram och spottade mig rakt i ansiktet utan minsta reaktion på föräldrarna, trots att det var mitt framför ögonen på mamman. 😤😤 Systern hade aldrig ens träffat mig förut. Säger en del om vilken nivå föräldrarna är på.

Har pratat med personalen både förra terminen och nu. Ingenting händer. Barnen är jämngamla vilket betyder att de kommer gå i samma klass i skolan sedan också. Båda blir 6 år snart så jag tycker att man borde veta vid det laget att man inte bits.

Jag hade gått i taket och pratat med rektorn och hade jag inte fått gehör hade jag gått högre upp. Är barnet så gammalt som 6 år och fortfarande bits så behöver barnet en punktmarkering. Dels för att skydda andra barn men även för att barnet ska få stöd i hur man beter sig i sociala situationer med andra barn. Sen hade jag gjort vad jag kunnat för att mitt barn skulle slippa gå i samma klass som det barnet! Byt skola, meddela skolan att de måste placera ditt barn i en annan klass (om det finns flera i samma årskurs).
 
Jag ringde förskolan idag och det hade såklart ingen aaaning om att barnet bet min dotter 🙄 Trots att dottern säger att hon sade till men ingen trodde henne. Tror ju knappast hon skulle hitta på det bara.

Jag sade även till att de måste vara med och ha koll åt dottern, för hon fixar inte att säga ifrån själv. Hon behöver personalens stöttning i det.
 
Jag ringde förskolan idag och det hade såklart ingen aaaning om att barnet bet min dotter 🙄 Trots att dottern säger att hon sade till men ingen trodde henne. Tror ju knappast hon skulle hitta på det bara.

Jag sade även till att de måste vara med och ha koll åt dottern, för hon fixar inte att säga ifrån själv. Hon behöver personalens stöttning i det.

Det andra barnet måste punktmarkeras. Både för andras skull och för sin egen skull.

Det känns inte helt normalt att en 6 åring fortfarande bits! Det är nåt som mindre barn gör. Kräv punktmarkering av det barnet!
 
Något är fel.
Familjen behöver hjälp.

Orosanmälan till socialtjänsten är rätt väg att gå.

Jag har sett liknande och det var inte bra.
Men jag brukar få en varning eller banning om jag ger en analys på forumet, så det undviker jag.

Men kram och lycka till.
Ja det håller jag med om. Sedan kan jag tycka att förskolepersonalen borde reagera och anmäla, men de lever helt i förnekelse.
 
Ja det håller jag med om. Sedan kan jag tycka att förskolepersonalen borde reagera och anmäla, men de lever helt i förnekelse.
Det är mycket möjligt att förskolepersonalen anmäler och/eller att socialtjänsten redan är inblandade, men det är ju självklart inte något som andra föräldrar på förskolan får reda på.

Men är man orolig så ska man självklart anmäla.
 
Ja det håller jag med om. Sedan kan jag tycka att förskolepersonalen borde reagera och anmäla, men de lever helt i förnekelse.
De vågar inte av risk för att råka illa ut själva.
Personal som anmäler kan bli extremt mobbade på sin arbetsplats för en sådan sak.
 
Sonen(nyligen börjat 2an)har liknande problem med ett barn i sin klass. En pojke som både kan vara snäll och vilja leka men sedan bli arg, skrika, svära, vara verbalt och fysiskt hotfull om han inte får precis som han vill. Ofta följer han efter sonen och tjatar om lekar eller frågar samma sak om igen fast sonen redan svarat - tills sonen blir arg och säger ifrån och då blir slagen och får höra vilken idiot han är.
Pojken ifråga har troligen någon problematik baserat på hans beteende generellt.
Personalen gör - ingenting. De tackar för informationen och lovar att hålla extra koll. Enligt sonen håller det ungefär en rast sedan är det som vanligt igen. Sonen vill absolut inte byta skola. Men det känns som enda lösningen. Vad gör man annars? Vi har tagit upp detta till leda de senaste 2 åren. Inget har ändrats...

Har ni möjlighet till annan skola eller finns bara en på rimligt avstånd? Hellre helt nya klasskompisar tänker jag än att få sina skoldagar förstörda av en gränslös plåga(även om jag lider med barnet som troligen varken har eller kommer få det lätt).
 
Det är möjligt att personalen har anmält men eftersom ingenting har förändrats under så lång tid så känns det inte som det. De hävdar fortfarande att barnen är såå bra kompisar och yada yada. :cautious:
Utreds sånt om man tar det vidare? Rektor? Var mer?
Det måste ju, som förälder, gå att försvara sitt barn. Oavsett vad personal tycker sig se så får ju föräldern en helt annan story av sitt barn.
 
Sonen(nyligen börjat 2an)har liknande problem med ett barn i sin klass. En pojke som både kan vara snäll och vilja leka men sedan bli arg, skrika, svära, vara verbalt och fysiskt hotfull om han inte får precis som han vill. Ofta följer han efter sonen och tjatar om lekar eller frågar samma sak om igen fast sonen redan svarat - tills sonen blir arg och säger ifrån och då blir slagen och får höra vilken idiot han är.
Pojken ifråga har troligen någon problematik baserat på hans beteende generellt.
Personalen gör - ingenting. De tackar för informationen och lovar att hålla extra koll. Enligt sonen håller det ungefär en rast sedan är det som vanligt igen. Sonen vill absolut inte byta skola. Men det känns som enda lösningen. Vad gör man annars? Vi har tagit upp detta till leda de senaste 2 åren. Inget har ändrats...

Har ni möjlighet till annan skola eller finns bara en på rimligt avstånd? Hellre helt nya klasskompisar tänker jag än att få sina skoldagar förstörda av en gränslös plåga(även om jag lider med barnet som troligen varken har eller kommer få det lätt).
Hade samma problem med en i sonens klass. Från åk 3 till 6 var han på min son, vi var på lärare, rektor osv osv gång på gång på gång utan resultat. Det slutade med att det här barnet till slut höll en påslagen skruvdragare precis framför ansiktet på min son, slängde en stol efter honom och sade att han inte skulle få leva längre 😳 Skolans enda reaktion var att slöjdläraren skickade ett mail om en "liten händelse" på slöjden.

Sonen kom hem och var helt förstörd, så jag polisanmälde det hela, ringde upp rektorn och krävde ett möte asap och anmälde skolan till skolstyrelsen. Två dagar senare kom sonen hem mitt under skoldagen och var återigen helt förstörd. Samma barn hade då varit på och skulle slåss med min son igen så han hade helt sonika dragit från skolan.

Jag följde med honom tillbaka och vi gick raka vägen till lärarrummet och bokstavligen skällde ut läraren som bara körde med lama ursäkter som att "de kan inte hålla koll på allt". 😤😤 Sedan gick vi till läraren för nästkommande lektion, hämtade uppgifterna och tog med det hem. Jag vet inte om skolan faktiskt gjorde något sedan för en gångs skull eller vad som hände, men hela den familjen flyttade från orten kort därefter.
 
Jag vet inte om skolan faktiskt gjorde något sedan för en gångs skull eller vad som hände, men hela den familjen flyttade från orten kort därefter.
Den värsta sortens familjer brukar flytta så fort som socialtjänsten nosar rätt på dem.
De vill inte att någon lägger sig i, de är ju egentligen bäst, faktiskt.
Så de byter Kommun och län ofta för att få leva "som de själva vill".
 
Hade samma problem med en i sonens klass. Från åk 3 till 6 var han på min son, vi var på lärare, rektor osv osv gång på gång på gång utan resultat. Det slutade med att det här barnet till slut höll en påslagen skruvdragare precis framför ansiktet på min son, slängde en stol efter honom och sade att han inte skulle få leva längre 😳 Skolans enda reaktion var att slöjdläraren skickade ett mail om en "liten händelse" på slöjden.

Sonen kom hem och var helt förstörd, så jag polisanmälde det hela, ringde upp rektorn och krävde ett möte asap och anmälde skolan till skolstyrelsen. Två dagar senare kom sonen hem mitt under skoldagen och var återigen helt förstörd. Samma barn hade då varit på och skulle slåss med min son igen så han hade helt sonika dragit från skolan.

Jag följde med honom tillbaka och vi gick raka vägen till lärarrummet och bokstavligen skällde ut läraren som bara körde med lama ursäkter som att "de kan inte hålla koll på allt". 😤😤 Sedan gick vi till läraren för nästkommande lektion, hämtade uppgifterna och tog med det hem. Jag vet inte om skolan faktiskt gjorde något sedan för en gångs skull eller vad som hände, men hela den familjen flyttade från orten kort därefter.
Fy ända in i... Det var väl inte bättre förr men det verkar inte BLI bättre heller.
Och klart de inte kan hålla koll på allt. Jag vet själv hur det är att ha ett yrke där det är totalt omöjligt att göra sitt jobb rätt(jag har fått springa ifrån patientrum där jag varit mitt i att hjälpa sängbunden med hygien för att gå emellan i slagsmål mellan andra patiener). Jag FATTAR liksom. Men det ska för fasen inte vara meningen att vi som har barn som inte är extremt våldsbenägna ska vara oroliga för deras säkerhet!
Och smärtan i själen när ens son ber om att få lära sig slåss för att han är rädd för att bli attackerad på skolgården...

Och din dotter nu, som försöker sätta en gräns runt sig själv men inte blir lyssnad på av vuxna som ska vara hennes trygghet. Vad lär hon sig om att säga ifrån? Att det inte är någon idé troligen. För säger man ifrån blir ju den andra ledsen och det är ju inte okej. Vad är mitt obehag mot att någon annan blir ledsen? Måste de gå i samma klass sedan? Eller finns alternativ?
 
De vågar inte av risk för att råka illa ut själva.
Personal som anmäler kan bli extremt mobbade på sin arbetsplats för en sådan sak.
Det ska vara rektor eller motsvarande arbetsledare som anmäler, inte den enskilde medarbetaren. Det du skriver var kanske relevant för länge sedan men numera görs det generellt av arbetsledare för att skydda den enskilda anställda.
 
Det ska vara rektor eller motsvarande arbetsledare som anmäler, inte den enskilde medarbetaren. Det du skriver var kanske relevant för länge sedan men numera görs det generellt av arbetsledare för att skydda den enskilda anställda.

Alla rektorer fungerar tyvärr inte som de skall.
Så ibland blir saker riktigt dåliga.
Även i dag.
 
Menar du att rektorn mobbar den lärare som gett informationen som är till grund för anmälan som rektorn gjort?
Ja typ.
Och vägrar anmäla för att det blir "jobbigt".

Lärare har som plikt att anmäla och kan inte skippa det om rektorn vägrar.

Det är ett reellt problem i flera skolor.

Bra för dig att veta kanske.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 135
Senast: Anonymisten
·
Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
8 872
Senast: Enya
·
  • Artikel Artikel
Dagbok I många år har jag funderat på vad det egentligen är för fel på mina föräldrar. De beter sig liksom inte riktigt som normala människor...
Svar
0
· Visningar
851
Senast: Tuvstarr
·
Småbarn Vi fick förra veckan veta att minstingen ska utredas för autism/hjärnskada osv. Veckan efter väljer sambon att dumpa mig, storasyskonet...
6 7 8
Svar
146
· Visningar
31 351
Senast: Elendil
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Vinterridbyxor
  • Hästen har ingen respekt för bommar
  • Föl 2023

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp