Problem att rida ut själv - Hemvändare, sammanfogad tråd

[Lazio]

Sv: Rida ut ensam

Jag svarar till alla.. med ett knapplån.

Självklart har jag vunnit strider med henne.. Alltid försöker jag ända in i det sista för att vinna (vilket jag ofta gör) Men det här är en ny figt. Förut bråkade vi om att gå frammåt när man har sällskap av annan häst också. Men grejen är den att har du suttit på en häst i närmare en timme så har man till slut inget val än att ge upp... Har ju ibland annat för mig än sitta och glo.

Jag har bestämt mig för att kasta upp en annan ryttare, och följa med jag också till fots. Jag är possetivt inställd till att det ska gå, för förr gick det inte att rida även fast man hade draghjälp. Hon brdde sig inte om att den andra hästen red iväg. Vi blev stående överallt både på hemvägen och ditvägar. Överallt stog vi och grälade för hon inte ville gå.
I början av sommaren var jag ett hårstrå ifrån att lämna iväg henne för jag gjorde inga framsteg, ens med instruktör. Hon sket i mej helt och fullt. Testade allt!!!
En dag när jag red för min instruktör så betedde hästen sig som det var första ridturen nånsin för henne.. Hon sprang och sparkade och stegrade sej som om hon var oinriden... Efter den gången så vände det mesta.. Hon började röra sig. Den striden tog närmare 5 månader. Och nu ska man behöva börja om igen.. GAAAHHHH!!!! ORKA!

Tack för era tipps o svar! Utan er på buke skulle jag inte klara mej tror jag!

Men alltså.. det är du som formar din häst.
Ger du upp efter en timme?
Jag har suttit 2 och en halv timme på min valack och bråkat om att vi skulle över ett dike som han inte tänkte gå över (han var inte rädd).
Vi rörde oss några meter fram, några meter bak och litegrann åt sidorna, men annars på samma fläck i 2,5 timmar.
Sen gav han upp och gick över diket som ingenting. Efter det har jag aldrig haft det problemet igen.
Man sätter sig inte och bara glor. Du måste ju göra nåt, typ backa, snurra runt lite och sånt.
Hästar är (dom flesta) himla smarta djur.

 

[mackan]

Sv: Hjälp! Hon vänder och drar hem...

Åter igen; TACK för alla tips!! Klart att det är hos mig det sitter. Tyvärr. Men just nu känns det lite bättre faktiskt. Har just kommit hem från ritur (med sällskap...). Den andra hästen gjorde plötsligt precis som min brukar göra, dvs mitt ute i skogen tvärstannade hon, blåste upp sig och vägrade gå framåt utan ville bara vända och dra hem. Min häst hakade givetvis på och blev skitskraj. Jag tänkte (och sade...) instinktivt "Vi vänder, va?" men min kompis klev bara stencool och liksom självklart av hästen och ledde henne förbi det läskiga. Hur smidigt som helst! Det är såklart SÅ jag ska göra! Sen satt vi upp och fortsatte. Puh, känns bra dels att jag fick se att andra har samma problem och dels att det inte behöver vara någon big deal. Nu gäller det bara att tvätta bort mina hjärnspöken, fniss. Ska dock fortsätta markarbete-ledarskap och försiiiktig ridning, med sällskap tills jag vågar alldeles SJÄLV.

När du kommit ett steg till på vägen och inte är så rädd/spänd/nervös, så var noga med att inte alltid vara den som rider BAKOM när du har sällskap. rid FÖRST. då tränar du mer och mer på att vara i en situation som i princip är densamma som när ni är ensamma. Kör du fast så har du fortfarande sällskap och kan låta kompisen gå före om det kniper. Men utgå inte från att bara vara sist -då tränar ni egentligen inte på att lösa problemet utan hänger bara på.

Lycka till!

 

[*Gotlandsrusset*]

Sv: Rida ut ensam

jaa du, jag känner igen mig . min häst (som jag idag red själv med till berget ) VÄGRADE gå från gården för kanske två månader sedan. Hon stannade, backade, stegrade sig. Ja gud vet allt. Jag gav upp och började rida med kompisar. Var ute och gick mkt med henne, visade att det här är inte alls farligt. Kunde som du inte bråka med henne för då blev hon tjugo resor värre. Rid med en kompis, när du känner att hästen blivit säkrare så be kompisen rida efter dig, inte mkt i början med öka avståndet succesivt. Till slut gick min häst först flera hundra m före min kompis. hon vände sig om ibland men brydde sig inte så mkt. Hur blir hästen om du travar? galoppera? vill den fortarande vända? min häst stannade bara i skritten, när man väl börjat jobba henne så brydde hon sig inte om nått. då gick allt super. Om din häst är sån med så skritta/ värm upp för hand, gå bredvid tills det är dags att jobba.

Ta för vana att rida ut innan och efter du jobbat i paddocken. I början kan du göra det innan. När hästen gått en bit (börja att bara gå en kort bit från stallet och helst självmant. Börja inte bråka, börjar hästen bråka, be den gå ett steg till beröm och vänd) Sen berömmer du massor och jobbar i paddocken. Öka avståndet efterhand och när hon går så långt du vill så skippa paddocken och avsluta. Var konsekvent och beröm hela tiden, hon ska ha gått så långt du vill om det bara är ett steg till efter att hon bråkat. Beröm och vänd. Ta aldrig strid med henne, sitt lugn och ha tålamod. Det var det enda som fungerade på min häst. Ha inte spö med dig för det är lätt att förlora tålamodet efter nån halvtimme.

 

[Whirlie]

Sv: Rida ut ensam

Din grundinställning är egentligen helt rätt, att hästen ska tycka det är roligt och att du inte vill tvinga den till allt.

MEN hur du nu gör i praktiken är faktist inte det bästa för varken dig eller hästen. Vad är roligast för hästen - att veta vart gränserna går och hur den ska bete sig vid uteritter för att de ska bli trevliga, eller att ni måste bli oense hela tiden?

När hon stannar är hon antagligen osäker, hon vill inte gå ifrån sin flock. Genom att inte ge henne motstånd så ger du henne rätt, dvs hon tror att du också tycker det är obehagligt att gå ifrån flocken. Om du däremot är mycket, mycket bestämd och inte ger dig förrens hon går igen så förstår hon till slut att det är tryggt att lämna flocken.

Du ska vara hennes ledare och du ska bestämma vart och när hon ska gå. Tror du att ledarhästen i en hästflock har omröstning om var i den stora hagen de ska sova t.ex.? Nej, ledaren bestämmer och de andra följer efter. Och hästar kan vara rätt fysiska mot varanda också, om inte kroppsspråk och hot fungerar. Och i förhållande till en spark eller ett hårt bett så är ett "normalt" piskslag ganska harmlöst.

Min tränare sa något tänkvärt häromdagen. Jag är en väldigt "demokratisk" ryttare och vill gärna ha ett sammarbete med hästen. Men den hästen jag rider nu flaxar iväg, hittar på otyg och hittar spöken i alla hörn, och för att han ska bli ridbar (och därigenom avslappnad och lyhörd = vi får en trevligare ridtur) så måste jag säga till på skarpen ibland. Det han sa var: "Han får bestämma själv vad han ska göra hela dagarna i hagen, så han kan gott lyssna på dig under en timme".

Och sedan måste du börja jobba henne från marken, det verkar som att den grunden inte heller sitter bra eftersom hon springer iväg med dig då också. En häst ska kunna ledas i ALLA situationer och kunna lyssna på människan från marken. Markträning är grunden vid inridningen, utan den fungerar inte ridningen. Kanske dags att backa bakåt några steg och jobba med att leda hästen, longera och tömköra. Gör den lydig från marken, att den flyttar sig frammåt, bakåt och i sidled på små små signaler från dig, att den ska stanna, starta och byta gångart på röstkommando, att den ska gå där du placerar den (höger sida, vänster sida, bakom, framför, och varför inte lös också?).

Har hon alltdi haft dessa problem? Är det en ung eller gammal häst? Har hon haft tidigare ägare och vad har de gjort med henne och hur fungerade hon hos dem? Kanske har de några tips, hon kanske har betett sig så här tidigare och då kan det vara bra att veta vad som hjälpte. Onödigt att uppfinna hjulet flera gånger.

Lycka till!

 

[Ireland]

Sv: Rida ut ensam

Jag har inte läst alla svaren du fått, så du kanske har fått liknande råd.
Men såhär gjorde jag med min unghäst som hela livet varit extremt flockbenägen.
Först jobbar jag honom från marken, tränar ledarskap, inhägnat. Problemet är att hästen har inte fullt förtroende för dig. Han vågar inte lämna sin trygga flock, med dig. Därför måste ni få ett förtroende för varandra. Att tvinga honom att gå gör bara saken värre och han kommer aldrig tycka att det är kul.
Jag började sen med att leda honom. Gå bara några meter i taget. I början kom jag bara till uppfarten. Sen fick jag vända. Poängen är att du ska vända hem INNAN han börjar bli orolig och vill kasta sig hemåt. Gå en liten bit, berömm hela tiden. Stanna och vänd sedan hem. Sen kan du gå lite längre varje dag. Jag höll på i 2 månader. Gick en bit från stallet, vände hem innan han började bråka, och sedan kunde jag gå längre o längre bort. Till sist släppte det. Han kopplade bort det där med att bråka. Han glömde det. Men här måste man ha mycket tålamod! Rid ut med andra ibland, så han får komma ut och tycka det är kul och bli trygg med omgivningen.
När det släppte lite i min häst, gick jag en liten runda hela tiden, varannan dag i 2 veckor ungefär. Då blev han trygg i den rundan och tyckte sen att det var kul att gå andra rundor.
Lycka till med din häst!!

 

[IngelaH]

Sv: Rida ut ensam

Det finns miljontals trådar i forumet, om detta ämne och jag har nog läst alla. När jag sen läser funderingar och svar, kan jag bara säga att jag har "been there-done that".

Jag har:

• Låtit hästen springa hem, ställt den nöjd och belåten med mat i boxen, eller i hagen med kompisarna, gråtit eller svurit mig till sömns.
• Låtit hästen springa hem, skrittat några varv i hagen, ställt den nöjd och belåten med mat i boxen, eller i hagen med kompisarna,
• Låtit hästen springa hem, longerat rejält och markarbetat i hagen.
• Låtit hästen springa hem, ledit den ner till paddocken och ridit både mig och hästen gul och blå.
• Låtit hästen springa hem, rappat rumpan randig, så att hästen släpat sig steg för steg ner på gärde eller till paddock, så jag kunnat rida en stund.
• Ledit hästen upp till skogen, förökt hanka mig upp på en sten eller liknande lyckats rida mellan 10 och 75 meter innan hästen sprungit hem igen, ställt den nöjd och belåten med mat i boxen, eller i hagen med kompisarna
• Bett kompis rida den och det går toppen både på bana och runt i skogen.

MEN, i våras gjorde jag ett kanonköp på Scandinavium. Jag köpte Monty Roberts senaste bok "från mina händer till dina".

Där hittade jag ett kapitel, som även gällde envisa, äldre, utbildade hästar. Hästen vill ju inget annat än komma hem, ställas nöjd och belåten med mat i boxen, eller i hagen med kompisarna

Så efter att ha läst boken, från pärm till pärm flera gånger och fått mer och mer AHA-upplevelser än jag trott vara möjliga, kan jag numera utan större problem rida ut min häst ensam, åtminstone åt ett håll. Det hållet vi har mest ridvägar, tack och lov.

Jag började helt enkelt om med träningen...

Hästen fick vända och kuta hem. MEN, den fick INTE gå in i boxen och INTE gå ut i hagen. Om vädret tillät, band jag upp henne på baksidan, där hon inte såg de andra hästarna eller hagen. Jag tränsade bara av, så hon hade sadel och annan utrustning på. Om vädret var för tveksamt, ställde jag upp henne i "hästpysslargången" i stallet. Det är ett förrum, före boxarna. Fortfarande med all ridutrustning utom tränset. Själv kunde jag passa på att mocka, strö box, fika eller läsa en bok. Vad som helst, för att själv slappna av och komma till ro.

Efter allt emellan 15 och 45 minuter, gick jag till hästen, klappade om henne, tränsade och ledde ut henne ur stallet. GISSA om hon var förvånad första gången, då hon glatt räknat med att få gå till kompisarna. Men jag satt upp och skrittade iväg. Första gången jag testade det här, red jag bara en LITEN sväng längs vägen och vände när jag tyckte att det räckte, för att hon skulle förstå att JAG bestämde. Men sedan pressade jag på, för varje gång. Jag red längre och längre. När hon vände och försökte dra hem, testade jag att vända tillbaka och rida vidare. Gick inte det, så fick hon springa hem, bindas upp en stund till och sen ridas ut igen. Vissa gånger, kunde jag hålla på upp till tre timmar, men jag bestämde mig helt enkelt för att inte ge upp.

Och envishet, GER resultat. Min dam är 22 år och fick antagligen innan jag köpte henne, då hon var 17 år, ofta göra lite som hon ville. För det var värre första två åren. Idag, vet damen att jag inte ger upp längre.

Lycka till! Kämpa på!

 

[Mirre]

Sv: Rida ut ensam

Våga ta striden med henne.
Blir hon sur är det snarare för att hon upptäcker att du tar kommandot än att hon skulle koppla ihop uteritter med bråk.
Lyssnar hon inte på skänkeln, lägg till pisken. Bättre att säga till ordentligt 1 gång än att smådutta hela tiden.

 

[ecila]

Sv: Rida ut ensam

Tyvärr brukar hästen lära sig vem han måste gå ut med och vem han kan slippa gå ut med, så det brukar vara bäst att göra det själv ändå. Sedan får man försöka vara lite smart så striden inte blir alltför intensiv. Ta tex bara en kort runda till att börja med och öka sedan, så fort hästen gått fram så rid en liten bit och vänd sedan hem själv (du bestämmer när). Sitt inte alltid upp och av på samma ställe, variera och gå sista biten hem.
Du kan ju ta en runda och låta någon möta dej på halva vägen, så din häst träffar en polare när han gått halva vägen osv....variation är egentligen lösningen på problemet, hästar blir snabbt vanedjur annars även då det gäller olater..
Håller just nu på med en häst som reser sig t.o.m på volten utanför stallet varje gång hon passerar stalldörren, hur kul är det på en skala???: (någon har väl låtit henne gå in och äta kvällsmat när hon gjort så förut )

 

[TheJenny]

Sv: Hjälp! Hon vänder och drar hem...

Min Fjording är också så. Det finns vissa lyckliga dagar som han inte blivit rädd mer än en gång. Sedan så finns det de dagar som jag bara vill sluta med hästar =(. Han brukar alltid höra någonting eller tro att han ser någonting eller så kan han känna lukten av någonting dötteller stort och farligt. Han är en riktig fegis när man rider ut med honom själv. det kan vara ett ställe som man kanske har gått förbi mer än tusen grr, men just den dagen så är det livsfarligt. och nästa dag så är det hur lungt som helst. Häromdagen så sprang han på min kompis hund =/.. Men ibland så kan det funka med att vara på honom på en gång så att han inte har hunnit stanna och vända, då går han förbi.. men så fins det ju också de lite hemskare dagarna.

 

[IngelaH]

Sv: Hjälp! Hon vänder och drar hem...

Nu är det här en tråd som är ett och ett halvt år GAMMAL. Men jag har kopierat ett svar, som jag lade in i en liknande tråd för fyra dagar sen.

Det finns miljontals trådar i forumet, om detta ämne och jag har nog läst alla. När jag sen läser funderingar och svar, kan jag bara säga att jag har "been there-done that".

Jag har:

• Låtit hästen springa hem, ställt den nöjd och belåten med mat i boxen, eller i hagen med kompisarna, gråtit eller svurit mig till sömns.
• Låtit hästen springa hem, skrittat några varv i hagen, ställt den nöjd och belåten med mat i boxen, eller i hagen med kompisarna,
• Låtit hästen springa hem, longerat rejält och markarbetat i hagen.
• Låtit hästen springa hem, ledit den ner till paddocken och ridit både mig och hästen gul och blå.
• Låtit hästen springa hem, rappat rumpan randig, så att hästen släpat sig steg för steg ner på gärde eller till paddock, så jag kunnat rida en stund.
• Ledit hästen upp till skogen, förökt hanka mig upp på en sten eller liknande lyckats rida mellan 10 och 75 meter innan hästen sprungit hem igen, ställt den nöjd och belåten med mat i boxen, eller i hagen med kompisarna
• Bett kompis rida den och det går toppen både på bana och runt i skogen.

MEN, i våras gjorde jag ett kanonköp på Scandinavium. Jag köpte Monty Roberts senaste bok "från mina händer till dina".

Där hittade jag ett kapitel, som även gällde envisa, äldre, utbildade hästar. Hästen vill ju inget annat än komma hem, ställas nöjd och belåten med mat i boxen, eller i hagen med kompisarna

Så efter att ha läst boken, från pärm till pärm flera gånger och fått mer och mer AHA-upplevelser än jag trott vara möjliga, kan jag numera utan större problem rida ut min häst ensam, åtminstone åt ett håll. Det hållet vi har mest ridvägar, tack och lov.

Jag började helt enkelt om med träningen...

Hästen fick vända och kuta hem. MEN, den fick INTE gå in i boxen och INTE gå ut i hagen. Om vädret tillät, band jag upp henne på baksidan, där hon inte såg de andra hästarna eller hagen. Jag tränsade bara av, så hon hade sadel och annan utrustning på. Om vädret var för tveksamt, ställde jag upp henne i "hästpysslargången" i stallet. Det är ett förrum, före boxarna. Fortfarande med all ridutrustning utom tränset. Själv kunde jag passa på att mocka, strö box, fika eller läsa en bok. Vad som helst, för att själv slappna av och komma till ro.

Efter allt emellan 15 och 45 minuter, gick jag till hästen, klappade om henne, tränsade och ledde ut henne ur stallet. GISSA om hon var förvånad första gången, då hon glatt räknat med att få gå till kompisarna. Men jag satt upp och skrittade iväg. Första gången jag testade det här, red jag bara en LITEN sväng längs vägen och vände när jag tyckte att det räckte, för att hon skulle förstå att JAG bestämde. Men sedan pressade jag på, för varje gång. Jag red längre och längre. När hon vände och försökte dra hem, testade jag att vända tillbaka och rida vidare. Gick inte det, så fick hon springa hem, bindas upp en stund till och sen ridas ut igen. Vissa gånger, kunde jag hålla på upp till tre timmar, men jag bestämde mig helt enkelt för att inte ge upp.

Och envishet, GER resultat. Min dam är 22 år och fick antagligen innan jag köpte henne, då hon var 17 år, ofta göra lite som hon ville. För det var värre första två åren. Idag, vet damen att jag inte ger upp längre.

Lycka till! Kämpa på!

 

[Tjalfe]

Kan inte ridas ensam (Långt)

Jag har en fjordingvalack som funkar hur bra som helst att rida i ridhus och paddock. Han fungerar också jätte bra att rida ut på om det är någon annan häst med och IBLAND även om det finns någon mer männsika med som cyklar eller liknande. Men jag vill kunna rida ut på honom utan häst sällskap eftersom det är väldigt sällan jag har någon som kan följa med mej.
Rider jag iväg själv så går han en bit innan han tvär vänder och sticker iväg hemåt. Kan ju tillägga att jag är väldigt liten och klen och han stor och rejält stark, och jag är tyvärr ganska försiktig och feg Jag har bråkat med honom hur många gånger som helst och han ger sej absolut inte. Jag har gjort allt jag kan! Använt varenda liten muskel för att få honom att vända och driva på honom. Men han bara sticker iväg hemåt.
Har tränat en del med att gå ut och leda honom promenader. Och det har ibland gått ganska bra. Några gånger har det hänt att han slitit sej och sprungit hem men oftast har det gått bra. Men sätter jag mej på honom så sticker han hem Har börjat bli rädd för att rida ut på honom även när vi har häst sällskap med oss. Vi bor precis brevid E20 som är rejält trafikerad. Det är jobbigt att ha det såhär för i ridhus och paddock är han en ängel och gör ALDRIG något dumt( ) Men kan ju inte alltid rida där.

Någon som har något litet tips?

Mvh/ Tjalfe

 

[Chivita]

Sv: Kan inte ridas ensam (Långt)

Tyvärr är det bara övning, övning, övning som gäller.

Och nu när han tagit kommandot över dig så måste du för kunnig hjälp.Annars finns det stor risk att det kommer sluta i en olycka.

Ta hjälp av kunnigt hästfolk och så länge rid eller led inte honom ut.

 

[Tjalfe]

Sv: Kan inte ridas ensam (Långt)

Men det känns som han vet precis när han kan göra vad. När min pappa har vart med ut så har han skött sej för det mesta eftersom jag tror att han har respekt för honom. Men sen om jag går med någon annan som han inte har respekt för så vet han att han kan springa hem om han känner för det. Han är väldigt smart tyvärr och vet hur stark han är
Har längtat efter att vintern ska komma så att jag ska få tolka honom, men hur ska det gå? Är ju inte så bra om han sticker hem

 

[Jenkoo]

Sv: Kan inte ridas ensam (Långt)

Det låter som min egen berättelse.. Förutom att jag inte bor trafikerat.
Jag brukar ha med en kompis som går med sin hund. Funkar IBLAND. Mitt tipps är att sätta nån större och mer bestämmande ryttare. Jag åker som en vante bakom min häst när hon inte vill längre, och då känns det bara som om det blir värre, för att hon får som hon vill.

Jag tränar mer markarbete på henne för att hon ska få mer respekt för mig, och lita på mig. Och känna att jag inte utsätter henne för fara när vi är ensamma. Jag lägger ut läskiga saker på banan, tex presseningar, påsar, plastdunkar och sånt hon inte är van att se.
Jag tror tillit är nyckeln till det mesta. Och ett j*kla tålamod. Börja gå korta sträckor. Och massa med beröm och prat. Hoppas verkligen att jag oxå kommer igenom mitt problem så man kan rida ensam!!
Lycka till

 

[Tjalfe]

Sv: Kan inte ridas ensam (Långt)

Ja som sagt, IBLAND. samma här

Men sätter jag upp en mer bestämd ryttare så går han jätte bra tills jag hoppar upp

 

[wonderbaunbabe]

Sv: Kan inte ridas ensam (Långt)

Dessa ensiva "små" fjordingar! :-)

Min superenvisa fjording hade exakt samma problem som din! Han skulle minsann inte ridas ut ensam på. Då snurrade man runt, alt backade ner i ett dike för att få mig ur balans så han kunde dra hemmåt! Han vart en sån hemsk häst så man trodde man skulle dö! Fast med sällskap, någon som promenerade med, på banan eller så var det ALDRIG något problem.. utan bara vid uteritterna.

Och jag är nästan säker på att det inte är storleken på ryttaren som avgör... jag är stor & tung (hehe) och stark som en oxe i armarna och benen.... men inte hjälpte det.

Han har aldrig i min ägo fått gått hem vid ett sånt tillfälle! ALDRIG! Har det varit omöjligt, fastän sporrar, spö å andra skumma metoder, har jag klivit av och nästan dragit honom fram, tills jag suttit upp igen och fortsatt! Han får absolut inte vinna för vem vet vad en bjässe som han kan lära sig av det! Många har sagt till mig att det är dumt att gå av och leda hästen... fast jag set det som dumt att sitta kvar och kanske ramla av för att hästen stegrar, sliter sig eller skenar! Vi hade speciella stigar i början som han kände väl till. Vi hade promenerat dem tidigare... Tillslut lärde han sig vägarna, och vi kunde göra lite avstickare hit och dit...

Jag kan inte säga att han är 100% säker på att snällt gå ensam, men jag har lärt mig vilken metod som behövs. Idag räcker det oftast med att jag "morrar" på honom och säger hur dum han är!

Jag rider sällan ut ensam, av säkerhetsskäl.... Men när jag gör det brukar det gå bra. Han brukar bli rädd för stenar,löv å sånt han annars inte skulle tiltta på!

Tips till dig! Ge dig aldrig, låter du honom" vinna" en gång kommer han att vinna två gånger... sen tre gånger osv. En fjording glömmer inte! Kämpa på :-) Det går att få ordning på! LOVAR!

Lycka till :-)

 

[Tjalfe]

Sv: Kan inte ridas ensam (Långt)

Har också tänkt på det här med att hoppa av och leda istället.
Det gäller bara att hoppa av med en gång när han börjar bråka isåfall. För börjar jag bråka med honom så bockar han och sticker iväg direkt och då är det ju omöjligt att komma av(iaf frivilligt). Och då får jag ju ingen chans att "försöka" få honom att gå framåt när jag fortfarande sitter på.
Och jag blir ju så fruktansvärt rädd när jag känner att han är påväg att vända att jag kastar mej av direkt.(Jag vet att jag är en jäkla fegis )

 

[Linnea_1987]

Hemvändare

Tips på vad man kan göra när man har en pålle som använder sej av tricket "vändkast" när man är ute och rider?

Man rider på som vanligt och så helt plötsligt, utan förvarning, gör han som ett vändkast åt sidan och försöker vända hem.
Visar inget tecken på rädsla etc.

Tack på förhand!

 

[Tjalfe]

Sv: Rida ut ensam

Men om det verkligen inte går att rida ut och man inte vågar.....
Ja då skulle i alla fall jag sätta upp någon annan på hästen.
Hellre det som en chansning än att inte komma från gårdsplanen.

Det kan ibland vara bra att ta hjälp av andra.
Själv tar jag mina egna strider men om jag nu inte fixar det så är jag beredd att gör vad som krävs för att åtgärda problemet.

Hästen saknar sin flock.
Det kan hjälpa att ha en människa som går med så att hästen känner sej trygg i övergången. Eller att ryttaren är så trygg och säker ledare så den visar att det GÅR att gå ut utan polarna.

Relation och knyta band till hästen är ju en hörnsten i all ridning. Men om man ger sej för att man inte vågar så har man bara förlorat (både just den "stiden" som man ger upp och ledarkapet och förtroendet från hästen)

Men om jag sätter upp en annan ryttare som är mer kunnig och "tuffare" så går han ju hemifrån hur lätt som helst. Men när jag kommer upp så blir det ju likadant igen. Han vet ju att jag inte är lika tuff som den andra ryttaren. så det hjälper ju inte

 

[Anteya]

Sv: Problem att rida ut själv - Hemvändare, sammanfogad tråd

Det där låter precis som det var för mig med min nuvarande häst.
Hon tvärvände och sprang hem och även hon är ett rejält muskelpaket och jag är inte så stor jag själv.

Det jag gjorde för att träna bort det var att kontakta en NH tränare som tränade mig och tösen i kommunikation på bådas villkor.
Jag gick ut och gick med henne i träns så ofta jag kunde, helst varje dag. dock aldrig med grimma och grimskaft då hon slet sig och drog hem.
Jag var ute och red tillsammans med min hästs hagkompis då hon var i princip beroende av hans sällskap.
Men jag struntade helt och hållet i att rida ut på henne själv.

När jag haft henne undefär 8 månader, då bestämde jag mig en dag för att rida ut på henne själv. tog med spö och var bestämd och på henne hela tiden. visade att jag var med, med skänklar, tyglar och spö.
Det var oroligt ett tag, men hon accepterade mig och nu kan jag rida henne utan problem.

Det du behöver koncentrera dig på är erat sammarbete. Inte att du ska vara ledaren eller så.
Så jag erkommenderar dig att söka upp en NH tränare eller dylikt som kan analysera er två och hjälpa er med problemet.

Lycka till!