Pojkvän och hund

[Raderad medlem 94602]

Ja det känns lite udda. Men han tycker lite att eftersom han måste ta hänsyn till min livsstil och mina djur, så bör jag också ta hänsyn till att han vill träffa sina föräldrar, att det blir längre väg för honom att åka osv. Nu vill han boka två långhelger under våren (4 respektive 5 dagar) och då har jag redan varit borta två helger

I det läget hade jag bara sagt "Sorry, men jag har en hund och med djur kommer ansvar. Jag kan inte hålla på och lämna bort min hund på det här sättet för att vi ska träffas. Det håller inte i längden och hunden kommer jag att behålla så vi får ta ett snack om hur vi ska kunna ses inkluderat hunden"

 

[Lailu]

Alltså jag kan någonstans köpa att man kanske inte tar med sig hunden precis överallt, typ svärföräldrarna kanske. Nu bor ju mina nära så ska vi bara på kaffe lämnar jag dom hemma, ska vi sova över på landet tar jag med dem osv. Men problemet som jag ser det är väl att pojkvännen inte fattar att man kanske får umgås någon annanstans då, om inte hunden kan följa med. Det blir ju orimligt att alltid lämna den hemma till slut, och hunden finns ju i din vardag.

Om man helt bortser från att ni dejtar hos föräldrarna - kan du ta med hunden till honom? förstår han att med dig kommer också hunden? Min egen sambo hade ingen hund när vi träffades men för honom har det alltid varit självklart att hundarna är en del av vår lilla familj. Ska vi göra något t ex så är hans första tanke alltid "hur ska vi göra med hundarna?".

Det låter som flera problem med killen tycker jag.
1) att han inte inkluderar vovven
2) hans relation med sina föräldrar
3) bristande kommunikation

Typ. Det låter jättejobbigt.

Njae jag tror inte riktigt han förstår det Hans första reaktion är alltid att lämna bort hunden, på dagis, på pensionat, hos uppfödaren... men det är ju inte riktigt så jag vill ha det. Som du så bra sa, min hund är ju del av min vardag - en del av mitt liv

 

[Lailu]

Absolut! Det underlättar om hunden är enkel att ha med.
Mina hundar är ganska ohängda här hemma, tigger och har egna stolar vid matbordet men borta så har vi vissa trivselregler, typ sitt inte med vid bordet och lek inte hela havet stormar i möblerna.
Det går absolut att ha olika regler på olika ställen, tycker jag.

Och vi hoppas att hunden inte äter mattor och bord men där kan ju pojkvännen antingen hitta på eller så har han sett saker med hunden han inte tror kommer funka hemma hos föräldrarna...

Ja de är inga egentliga "djur"- eller "hund-människor" riktigt. Jag har alltid levt med alla olika sorters djur så för mig tänker jag väldigt sällan på att djuren stör
Ska tänka på det med olika trivselregler på olika ställen Tack för tipset!

 

[Lailu]

Det där med nya mattan kan ju vara någon typ av försök från pojkvännens sida att hitta "giltig" ursäkt till att han inte låta den ouppfostrade hunden att följa med. Han kanske tänker att eftersom matte vill ha hunden ouppfostrad så blir det ett jäkla liv av att försöka klaga på just hundens uppfostran. Jag har själv varit i den sitsen Men ja, om det är så, då är det ju bara ännu ett tecken på bristande kommunikation....

Kanske har det med det att göra, vilket bra idé ska fråga honom om det (ja tyvärr .. hade ju önskat att han sagt det själv ) jag är ju väldigt mån om min hund och på visst vis ganska liberal, så kanske är det det som är svårt för honom!

 

[Lailu]

@Sörlatungu @Red_Chili För mig låter det där med mattan och bordet mest som att han är överkänslig för något som skulle kunna störa föräldrarna det minsta. Vore jag flickvän där så skulle jag bli helt vansinnig.

Funderar lite över det själv om det är så blir jag ganska ledsen. Ska ta upp det med honom idag

 

[Lailu]

Du får helt enkelt fundera på vad du vill. Vill du fortsätta på det här viset?

Ja det är helt rätt, jag måste verkligen fundera för nej, jag vill ju inte fortsätta såhär!

 

[sorbifolia]

Njae jag tror inte riktigt han förstår det Hans första reaktion är alltid att lämna bort hunden, på dagis, på pensionat, hos uppfödaren... men det är ju inte riktigt så jag vill ha det. Som du så bra sa, min hund är ju del av min vardag - en del av mitt liv

Du får berätta för honom att du skaffat hunden därför att du vill vara tillsammans med hunden, inte hålla på och lämna bort den i tid och otid. Det kan faktiskt vara svårt att förstå för såna som inte är djurmänniskor....

Men annars så måste du nog uppfostra hunden lite bättre så att han inte behöver oroa sig över att det kommer bli konflikter om den får följa med. Jag accepterar att min hund inte får sova i sängen hos svärfamiljen även om den får det hemma. Dom har "ute-hund", så våra hundar får inte ens vara i vardagsrummet utan dom måste sitta i bilen eller i köksgången om vi är på besök.
Vi åker inte dit särkilt ofta, dock....

 

[Philosophia]

Ja det känns lite udda. Men han tycker lite att eftersom han måste ta hänsyn till min livsstil och mina djur, så bör jag också ta hänsyn till att han vill träffa sina föräldrar, att det blir längre väg för honom att åka osv. Nu vill han boka två långhelger under våren (4 respektive 5 dagar) och då har jag redan varit borta två helger

Men han tar ju ingen hänsyn till dina djur. Eller åtminstone inte vad som framgår här.

Oavsett hur mycket du tycker om partnern så kan du ju inte ha det på det här sättet. Jag tycker att Voff ger ett utmärkt förslag på hur du bör lägga fram det. För jag tycker nog att det sätter ord på vad du vill säga i ditt första inlägg. Du kan inte ändra honom, utan bara klart och tydligt tala om hur du vill ha det.

Och om jag hade tvingats välja något av de handlingsalternativ som finns tillgängliga så jag valt att åka med hunden till honom varannan vecka och sedan låtit honom åka till svärföräldrarna själv övriga veckor. Tycker han att det gör att ni ses för sällan så får han se till att frigöra mer tid och kanske inte träffa föräldrarna riktigt så ofta. Åker ni sedan och träffar hans föräldrar så ska det vara för att träffa dem, inte för att ni ska träffas.

 

[Asko]

oj bra fråga! Jag skulle helst vilja att han kom till mig (såklart att jag hjälpte till med resan på något sätt) och att vi kanske träffades längre tid då vi sågs. Han har ju inget som binder honom annat än studier, men har inte så många/inga föreläsningar under veckorna. Att vi då och då åkte till hans föräldrar över dagen, ex jag skjutsade honom till hans föräldrar efter att han varit hos mig och att vi stannade där över dagen innan jag åkte hem, samt att han åkte och besökte dem själv.

Säg det till honom? Att du vill ha det så och fråga om han inte kan tänka sig det, eller åtminstone prova någon gång.

Men jag tror att detta blir svårt. Som jag uppfattar det så verkar du djurintresserad och vill ha dem runt dig även i framtiden. Tex om ni skulle bo ihop. Tror du att han skulle kunna acceptera allt med det innebär? Även om han inte skulle behöva ta så mycket ansvar så skulle det ju påverka hans vardag med dig, det är ju oundvikligt. Jag tror att du behöver fråga dig själv om ni har någon framtid tillsammans.

 

[kossankaj]

Trivs du hos hans föräldrar då ? Själv hade jag som vuxen aldrig velat bo hos min killes föräldrar när vi sågs :-D man fick ju nästan men för livet av att behöva ha det så som tonåring !! Hemskt . Är man vuxen har man sitt tycker jag. Föräldrar kan man hälsa på men inte bo hos.

 

[linnsan]

Men hur ouppfostrad är hunden då? Tänker om deras hund knappt märks så märks ju allt utöver det, sas..

Om hunden tigger så lär hunden ett vilo/platskommando på en filt/pläd du tar med. Samma pläd intill sängen.
Vad skäller hon på?
Fällandet är ju hyffsat lätt löst med att borsta hunden ordentligt både innan och under tiden. Om de tål lite hår då, det är ju svårt att undvika.
Vad är det för hund?

Det största problemet jag hade känt är om de vill lägga sig i fostran.. Sånt är väldigt jobbigt att försvara och bråka om. Jag hade personligen aldrig velat lämna mina hundar hemma sådär och speciellt inte när det finns andra alternativ. Och med en person som inte alls förstår att man prioriterar sina djur som familjemedlemmar som är högst prioriterade och vill spendera tid med dom, inte lämna bort dom hela tiden.

Jag hade nog som flera andra föreslagit velat ses antingen hos dig, eller hos honom. Om du känner att det är värt att fortsätta då det som flera andra påpekat verkar finnas större kommunikationsproblem..

 

[fejko]

Jag tycker det låter som om han har svårt att klippa av navelsträngen. Har han några syskon? Föräldrarna verkar ha svårt att släppa taget. Jag skulle inte (även om jag vore i din ålder) vilja träffa min pojkvän hemma hos hans föräldrar varje gång vi sågs. Lite privatliv vill man ju ha med sin käresta

Och man ska även kunna respektera någon annans intressen i en bra relation. Du mår ju knappast bra av att känna dig som en hundplågare.

Sätt ned foten och om inte det hjälper så finns det många hundälskande killar.

 

[ainasoja]

Jag hade aldrig stått ut med att ha en ouppfostrad hund som tigger vid matbordet.

Min hund sover i sängen på vardagarna men när jag är hos särbon så får han sova i sin bädd på golvet pga att särbon inte vill ha honom i sängen. Där får han var i soffan men bara på sin filt pga att han hårar. Hemma får han använda sig av hela soffan.

Jag skulle aldrig ens tjafsa om något sådant, hans hem, hans regler.

 

[Red_Chili]

Jag hade aldrig stått ut med att ha en ouppfostrad hund som tigger vid matbordet.

Min hund sover i sängen på vardagarna men när jag är hos särbon så får han sova i sin bädd på golvet pga att särbon inte vill ha honom i sängen. Där får han var i soffan men bara på sin filt pga att han hårar. Hemma får han använda sig av hela soffan.

Jag skulle aldrig ens tjafsa om något sådant, hans hem, hans regler.

Fast nu är det ju inte riktigt sådana saker som är grundproblemet i den här relationen.

 

[Bison]

Jag hade aldrig stått ut med att ha en ouppfostrad hund som tigger vid matbordet.

Min hund sover i sängen på vardagarna men när jag är hos särbon så får han sova i sin bädd på golvet pga att särbon inte vill ha honom i sängen. Där får han var i soffan men bara på sin filt pga att han hårar. Hemma får han använda sig av hela soffan.

Jag skulle aldrig ens tjafsa om något sådant, hans hem, hans regler.

Själv är jag helt kompromisslös när det kommer till Ruben. Han sitter på egen stol vid bordet både hemma och borta. Hemma brukar han även ligga på bordet när jag äter frukost
Sova i säng och soffa är självklart.
Som tur är är mitt umgänge likasinnat så det blir aldrig några bekymmer.

 

[MiniLi]

Det känns väldigt märkligt att ni regelbundet ses hemma hos hans föräldrar utifrån hur gamla ni är. Känns ju jättekonstigt.
Hur känns det för dig?
Det blir ju knappast samma sak som att träffas på egen hand i någons hem.

Jag tycker det låter som att han tänker väldigt mycket på sina egna behov och att han nedvärderar dina. Inte schysst.

 

[Lailu]

Tack alla för era svar!!
Har funderat mycket utifrån vad ni skrivit, verkligen tacksam för er hjälp!
Pratade med min pojkvän och vi ska testa och se hur det fungerar mellan min hund och hans föräldrars hund. Försökte vara bestämd med hur jag vill ha det, men trodde inte det skulle vara så svårt att vara det, känns ju liksom krävande och otacksamt, men men...
Ska även införskaffa en filt för min hund som blir hennes "borta-filt" där jag kan lägga henne när vi är där. Ja, linsann, det är lite så jag känner det, allt vad min hund gör skulle märkas eftersom deras hund märks så lite.
Sen har jag lagt på förslag att han ska träffa sina föräldrar utan mig och att vi besöker dem bara då och då. Jag sa även att jag inte är beredd att åka två långhelger utan min hund.
Asko, han säger att han inte har något att invända mot ifall vi har djur om vi flyttar ihop. Han säger att han vet att jag behöver det. Men jag ska ta och prata vidare med honom om det!
Kossankaj, fejko och MiniLi, ja det är lite jobbigare att träffas hos hans föräldrar än hos mig. Här hemma gör jag ju vad jag vill, där är vi ju båda lite "gäster" .

 

[Dandylinn]

Jag skapade en tråd för ett par år sedan om samma problem nästan. Hade valet att välja pv mot ett liv utan djur i huset pga allergi hos en familjemedlem.

Jag kan också skriva under på att djur är en livsstil och det låter som att du måste göra ett val, minst diskutera saken.

För mig låter det lite udda att ni ska ses enbart hos hans föräldrar, och hindret för dig att ta med din hund är att de har hund? Varför? Går de tex inte ihop kan man faktiskt avskärma de få dagar det handlar om. Att ni inte har samma förhållningssätt låter inte heller som en orsak, det har alla hundägare men är ju inget ni behöver lägga er i sinsemellan iom att ni lever inte ihop alla dagligen.
Utifrån min situation jag hade med mitt x ringer stora varningsklockor som jag inte fattade då..men jag kommer aldrig igen leva ihop med en partner som inte klippt navelsträngen till föräldrar eller syskon..man blir prioriterad i andra hand.

Jag valde mitt djurliv framför min pv och är idag lycklig hundägare. Må låta egoistiskt i mångas ögon, men förstår inte ena sidan varför djuren är så viktigt finns där ingen förståelse för andras lycka och det kommer aldrig fungera.
Man ska vara lycklig och aldrig stå framför såna val att behöva välja det ena eller andra..

 

[Lailu]

Jag har lyckats prata med dem och vi gör ett försök och ser hur hundarna fungerar ihop. Känns så underbart skönt!
Dandylinn, vad hemskt tråkigt med din fd pojkvän! Jag läser gärna din tråd! Skulle du kunna skicka länken?

 

[Korven]

Vi är båda 25+