Pojkvän och hund

[mandalaki]

Vad är det med vissa män och deras föräldrar? Jag har mig veterligt aldrig träffat någon som är de som män (och föräldrar) jag med jämna mellanrum läser om på buke. Klipp för fan navelsträngen ...

 

[Philosophia]

Nej det är inte för långt egentligen. Men hans föräldrar är på honom lite när vi inte kommer och besöker sen tror jag att han själv också vill besöka dem.

Men besöka föräldrarna kan han ju göra de veckor som ni inte ses. Jag hade tyckt att en situation där man endast träffas hos respektive föräldrar var tämligen absurd. Du bor visserligen på föräldragården, så det är ju ofrånkomligt. Men att ni varannan gång ska träffas hos hans föräldrar ... Nej, nej, nej, nej, nej.

 

[mandalaki]

Men besöka föräldrarna kan han ju göra de veckor som ni inte ses. Jag hade tyckt att en situation där man endast träffas hos respektive föräldrar var tämligen absurd. Du bor visserligen på föräldragården, så det är ju ofrånkomligt. Men att ni varannan gång ska träffas hos hans föräldrar ... Nej, nej, nej, nej, nej.

Det är lite delad vårdnad med umgängesstöd över det.

 

[Philosophia]

Det är lite delad vårdnad med umgängesstöd över det.

Ja, jag får panik och går in flyktberedskap bara av att läsa om det - och då är jag ändå mycket förtjust i mina svärföräldrar och tycker att vi träffar dem på tok för sällan.

 

[Philosophia]

@Lailu Hur skulle du vilja att ni löste ert umgänge om du fick välja helt och hållet själv?

 

[Och_Aye]

Alltså jag kan någonstans köpa att man kanske inte tar med sig hunden precis överallt, typ svärföräldrarna kanske. Nu bor ju mina nära så ska vi bara på kaffe lämnar jag dom hemma, ska vi sova över på landet tar jag med dem osv. Men problemet som jag ser det är väl att pojkvännen inte fattar att man kanske får umgås någon annanstans då, om inte hunden kan följa med. Det blir ju orimligt att alltid lämna den hemma till slut, och hunden finns ju i din vardag.

Om man helt bortser från att ni dejtar hos föräldrarna - kan du ta med hunden till honom? förstår han att med dig kommer också hunden? Min egen sambo hade ingen hund när vi träffades men för honom har det alltid varit självklart att hundarna är en del av vår lilla familj. Ska vi göra något t ex så är hans första tanke alltid "hur ska vi göra med hundarna?".

Det låter som flera problem med killen tycker jag.
1) att han inte inkluderar vovven
2) hans relation med sina föräldrar
3) bristande kommunikation

Typ. Det låter jättejobbigt.

 

[mandalaki]

Alltså jag kan någonstans köpa att man kanske inte tar med sig hunden precis överallt, typ svärföräldrarna kanske. Nu bor ju mina nära så ska vi bara på kaffe lämnar jag dom hemma, ska vi sova över på landet tar jag med dem osv. Men problemet som jag ser det är väl att pojkvännen inte fattar att man kanske får umgås någon annanstans då, om inte hunden kan följa med. Det blir ju orimligt att alltid lämna den hemma till slut, och hunden finns ju i din vardag.

Om man helt bortser från att ni dejtar hos föräldrarna - kan du ta med hunden till honom? förstår han att med dig kommer också hunden? Min egen sambo hade ingen hund när vi träffades men för honom har det alltid varit självklart att hundarna är en del av vår lilla familj. Ska vi göra något t ex så är hans första tanke alltid "hur ska vi göra med hundarna?".

Det låter som flera problem med killen tycker jag.
1) att han inte inkluderar vovven
2) hans relation med sina föräldrar
3) bristande kommunikation

Typ. Det låter jättejobbigt.

... och sen är det väl bra om man fostrar sin hund så att den GÅR att ta med åtminstone till sin pojkvän?

Det där med ny matta och nytt bord tycker jag däremot är en dålig förklaring, nog bör hunden vara så fostrad att den inte ger sig på något av det? Om den inte är valp då.

 

[BobberiBoo]

Jag är ju en sån som vill att man kan prata med varandra om allt. Funkar inte det så funkar inte vi! Min sambo och jag kan prata om allt, ibland är våra åsikter så olika att vi kan stå och gasta åt varandra ( jag brukar skylla på att jag är rödhårig och tysk så min stubin ligger ibland rätt nära utsidan ), men så fort vi byter ämne så är allt lugnt igen. Men en sak har varit klar sen dag 1, jag kommer med djur, vi kan kompromissa om vad för djur om det kommer fler/nya men djur kommer det!

Om din kille inte inser att hunden följer dig oavsett så är han kanske inte ett framtidslöfte direkt, och isf känner jag att vi tar det i riktigt familjelivs- anda: DUMPA!!

 

[Och_Aye]

... och sen är det väl bra om man fostrar sin hund så att den GÅR att ta med åtminstone till sin pojkvän?

Det där med ny matta och nytt bord tycker jag däremot är en dålig förklaring, nog bör hunden vara så fostrad att den inte ger sig på något av det? Om den inte är valp då.

Absolut! Det underlättar om hunden är enkel att ha med.
Mina hundar är ganska ohängda här hemma, tigger och har egna stolar vid matbordet men borta så har vi vissa trivselregler, typ sitt inte med vid bordet och lek inte hela havet stormar i möblerna.
Det går absolut att ha olika regler på olika ställen, tycker jag.

Och vi hoppas att hunden inte äter mattor och bord men där kan ju pojkvännen antingen hitta på eller så har han sett saker med hunden han inte tror kommer funka hemma hos föräldrarna...

 

[Red_Chili]

... och sen är det väl bra om man fostrar sin hund så att den GÅR att ta med åtminstone till sin pojkvän?

Det där med ny matta och nytt bord tycker jag däremot är en dålig förklaring, nog bör hunden vara så fostrad att den inte ger sig på något av det? Om den inte är valp då.

Det där med nya mattan kan ju vara någon typ av försök från pojkvännens sida att hitta "giltig" ursäkt till att han inte låta den ouppfostrade hunden att följa med. Han kanske tänker att eftersom matte vill ha hunden ouppfostrad så blir det ett jäkla liv av att försöka klaga på just hundens uppfostran. Jag har själv varit i den sitsen Men ja, om det är så, då är det ju bara ännu ett tecken på bristande kommunikation....

 

[mandalaki]

@Sörlatungu @Red_Chili För mig låter det där med mattan och bordet mest som att han är överkänslig för något som skulle kunna störa föräldrarna det minsta. Vore jag flickvän där så skulle jag bli helt vansinnig.

 

[kossankaj]

Alltså jag kan någonstans köpa att man kanske inte tar med sig hunden precis överallt, typ svärföräldrarna kanske. Nu bor ju mina nära så ska vi bara på kaffe lämnar jag dom hemma, ska vi sova över på landet tar jag med dem osv. Men problemet som jag ser det är väl att pojkvännen inte fattar att man kanske får umgås någon annanstans då, om inte hunden kan följa med. Det blir ju orimligt att alltid lämna den hemma till slut, och hunden finns ju i din vardag.

Om man helt bortser från att ni dejtar hos föräldrarna - kan du ta med hunden till honom? förstår han att med dig kommer också hunden? Min egen sambo hade ingen hund när vi träffades men för honom har det alltid varit självklart att hundarna är en del av vår lilla familj. Ska vi göra något t ex så är hans första tanke alltid "hur ska vi göra med hundarna?".

Det låter som flera problem med killen tycker jag.
1) att han inte inkluderar vovven
2) hans relation med sina föräldrar
3) bristande kommunikation

Typ. Det låter jättejobbigt.

Precis så sa min kille också. Redan från början. Hundarna är ju dina. De bara måste jag tycka om. De är familjemedlemmar. Hästen däremot bor ju inte hemma på samma sätt .

 

[Lampan]

Åh fy !
En sån kille går bort direkt, för mig!
Om mina hundar inte är välkomna kan det kvitta

(Men det vet ni ju redan)

 

[Lailu]

Men varför ska ni ses hos hans föräldrar?
Det hade jag aldrig ställt upp på. Visst att man göra det någon gång men inte på rutin.

Nej precis det var väl så jag tänkte också. Någon gång sådär ibland. Men sen blev det mer rutin. Jag har ändå sagt så gott som varje gång att det är jobbigt att lämna min hund och han har sagt att han vet det

 

[Lailu]

Akta dig för den rollen, det är väldigt lätt att fastna i den!

ja.. verkar lätt bli så för mig

 

[Lailu]

Han kan väl besöka dom själv? Jag skulle aldrig kunna vara tillsammans med nån som fortfarande gör exakt vad ens föräldrar säger.

Precis, det är vad jag tycker också. Jag har föreslagit det för honom, men han verkar inte riktigt nappa på det. Det kostar en slant för honom att ta sig upp till dem, så kanske är det det.

 

[Petronilla]

Du får helt enkelt fundera på vad du vill. Vill du fortsätta på det här viset?

 

[Lailu]

Men då får ni väl göra så att han ibland åker och hälsar på,sina föräldrar, ibland åker och hälsar på dig?

Nu finns det förhoppningsvis många underbara sidor hos honom och med ert förhållande (om inte, dumpa direkt), men alltså... För din egen skull, fundera verkligen igenom vad du ska med en pojkvän till när kommunikationen inte fungerar mellan er. För mig skulle som sagt var bara det vara en anledning till att inte vara ihop, oavsett hur bra allt annat var, men då är jag en person som verkligen måste få diskutera allt möjligt på en bra nivå med folk i min närhet, kan jag inte göra det så känner jag mig inte trygg med dem. Andra kanske är annorlunda? För mig blir det så att om inte kommunikationen fungerar, då blir personer energitjuvar. Det sista en partner bör vara är just en energitjuv.

Bra ord! - energitjuvar

 

[Lailu]

Men besöka föräldrarna kan han ju göra de veckor som ni inte ses. Jag hade tyckt att en situation där man endast träffas hos respektive föräldrar var tämligen absurd. Du bor visserligen på föräldragården, så det är ju ofrånkomligt. Men att ni varannan gång ska träffas hos hans föräldrar ... Nej, nej, nej, nej, nej.

Ja det känns lite udda. Men han tycker lite att eftersom han måste ta hänsyn till min livsstil och mina djur, så bör jag också ta hänsyn till att han vill träffa sina föräldrar, att det blir längre väg för honom att åka osv. Nu vill han boka två långhelger under våren (4 respektive 5 dagar) och då har jag redan varit borta två helger

 

[Lailu]

@Lailu Hur skulle du vilja att ni löste ert umgänge om du fick välja helt och hållet själv?

oj bra fråga! Jag skulle helst vilja att han kom till mig (såklart att jag hjälpte till med resan på något sätt) och att vi kanske träffades längre tid då vi sågs. Han har ju inget som binder honom annat än studier, men har inte så många/inga föreläsningar under veckorna. Att vi då och då åkte till hans föräldrar över dagen, ex jag skjutsade honom till hans föräldrar efter att han varit hos mig och att vi stannade där över dagen innan jag åkte hem, samt att han åkte och besökte dem själv.