något jag märkt när jag kampat med min hund är att hon även lär sig när hon tar för hårt eller gör för mycket, de lär sig att vara försiktiga.
Jag brukar låta henne "bita" i mina händer och armar så hon vet hur hårt hon kan bita utan att matte blir arg. Detta är inget hon gör på eget bevåg men stoppar man in handen i munnen på henne är hon fruktansvärt försiktig.
Anledningen till att vi började med det var att hon var en av de valpar som bet hela tiden, Vi hade en flat på valpkursen som var likadan. Både vi och den hundens husse och matte såg ut som köttfärs på armarna.
Men efter lite träning vet hon precis hur man får och inte får göra.
Vet man inte vad man håller på med ska man kanske inte lära hunden "bita" på männsikor, men vet man vad man gör och det är en vettig hund kan det vara riktigt bra.
Man kan ju ta ett exempel: Hundar har rätt till att säga ifrån. De gör det antingen genom att morra eller att nypa till den som stör dem. Det var ju en liten tjej som fick kinden bortsliten för att hon närmade sig en främmande hund på fel sätt, hunden kände sig hotad och sa ifrån på sitt sätt. Men tyvärr alldeles för hårt, om den nu istället vetat vad som räcker för att en människa ska reagera hade den KANSKE inte tagit lika hårt. Nu vet man inta exakt hur den här hunden funkade, men jag tror aldrig min tjej skulle bita NÅGON så hårt att det skulle bli farligt, ens om hon känner sig hotad.
Men precis som du säger tycker jag det är jätte viktigt att lära både sig och hunden att kontrolera kamplusten som finns. Ibörjan hade min tjej ingen kontroll alls på vad som gick bra och vad som inte var ok. Men nu är det ytterst sällan hon klampar över, och gör hon det kan jag ofta hitta något jag själv gjort fel. T.ex. själv varit för hettsig så hon blivit förvirrad.
