Sv: Piaff
Ser man piaff som trav på stället, då är det enkelt. Ser man piaff som resultatet av stärkande och rakriktande arbete där man lyckas få hästen vinkla ordentligt i bäckenet och lassa över vikten bak, då är det mindre enkelt (men snarare jobbet dit än piaffen i sig).
Du beskriver här den färdiga, rakriktade piaffen (som ju är ett resultat i sig, men som sedan fortsätter stärka hästen ytterligare och göra den färdig för än svårare saker, så som skolor ovan mark). Jag tycker också att man kan se piaffen som
en del av det stärkande och rakriktande arbetet, inte bara det färdiga resultatet!
TS! Många vägar bär ju till Rom, så här ungefär har jag jobbat med min ena kuse:
Från marken: Gjort lilla snurren, jobbat på att få in inre bakbenet under tyngdpunkten. Så småningom gjort öppnor och slutor för hand.
Uppsuttet: Jobbat mkt med skolorna och skolövergångar
På stallgången: Touchat med spöet på bakbenen för att få lyft, flyttat upp petet högre upp på benet, på låret och så småningom på sidan. Gett lite godis när pet blivit lyft.
Från marken: Gjort täta skolövergångar i skritt vid staketet, petat med spöet för att få bakbenen att lämna marken lite tidigare än vad de själva har velat
Uppsuttet: I skritt. Haft hästen i t ex höger böjning, några steg i öppna, några steg i sluta. Så småningom höger-vänster-höger vänster, fortfarande i höger böjning. Ev petat med dressyrspöet bakom skänkeln eller längre bak på rumpan, knackat takten. Fått tramp. Gått ur i skritt, avslappning.
Uppsuttet längre fram: Fått tramp ur skritt, gått över i trav, gått tillbaka till skritt, tramp, trav, tramp. Hela tiden i en böjning.
Den raka piaffen har vi inte kommit till ännu
Många vägar till Rom som sagt. Hade
jag försökt få tramp på
min häst genom att samla traven så skulle det ha blivit trav på stället pga bromseffekt (då hästen är mkt framåt och jag tyvärr är väldigt bra på att lägga i handbromsen).
Lycka till med ponnyn!