Ja precis. Det man har kvar från öppnan och slutan är i början en svag böjning* i kroppen, man befinner sig precis mitt emellan öppnan och slutan! Bakbenen ska träda in under kroppen och bära ett i sänder utan att rumpan svingar fram och tillbaka.
*) Den svaga böjningen gör alltså att man har två piaffer - en höger piaff och en vänster piaff. I mitt fall så har min häst en bättre höger piaff. I den vänstra piaffen får jag särskilt bevaka inner bak (det vänster mao) som vill smita lite utanför tyngdpunkten och låta höger ta det mesta jobbet - alltså gör hon helst trampet i en sluta om jag inte passar på henne och placerar henne mitt emellan skolorna.
Det man ska passa sig för i den växelvisa drivningen är att man inte själv överarbetar det hela och sitter och vaggar i sadeln. Reagerar inte hästen för hjälpen behöver man troligen befästa hjälpen (befästa kopplingen skänkel-bakben) och inte förstärka den.
När hästen förstår och om den är känslig och lyhörd kan det räcka med att man växlar mellan sittbenen i sadeln för att få den att trampa - det är rätt fräckt!
~Flip *bubblar på*
