Påväg frammåt men rammlar bakåt ibland..

[xmobilexd]

Ibland känns det totalt som att jag misslyckas med allt och alla. Hästar som människor. Jag jobbar på detta att bli bättre och det har jag oxå blivit. Istället för att tappa kontrollen jämt och ständigt så händer det bara någon gång ibland. Och när jag väl gör det mår jag så otroligt dåligt så jag vill bara sälja min häst och göra mig av med allt och alla så alla slipper mig. Men sen när jag går ut nästa dag till min lilla plutt så äre som om han säger "Det e lugnt matte det är en ny dag i dag.. vi löser det här." Han lär mig så otroligt mycket. Bara jag som ska hålla kontrollen på mig sj och inte förstöra honom.

Senast idag så skulle jag behandla muggen på honom och då kickade han mig. Vet inte om det helt var med meningen men han sparkade mest åt vattnet men träffade mig och eftersom han stod lös så sprang han ut och såklart var stalldörrarna öppna så han sprang ut där oxå. Alla hästar tycker ju alltid att dte är kul att springa en stund innan dem kommer. Och han är sån att han kommer till mig. Men jag var helt borta typ och fattar inte varför jag gjorde som jag gjorde men jag tappade helt kontrollen på mig sj och han fick några ryck i grimman och blev sen longerade i paddocken en stund. Min tanke var väll. jaha vill du springa men spring då! ... Vet inte vad jag tänkte med helt.. nu i eftertanke så mår jag sjukt dåligt över detta och vet inte vad jag ska göra.

Iaf när jag tog in honom sen för att fortsätta med mugg grejjen så typ kom kontrollen tillbaka och jag berömde honom så fort han gjorde minsta rätt till något.. tog allt lugnt och stilla smekte honom med mjuka drag med handen.. , Lite som att okej det e bra nu.. Glöm det dumma matte gjorde. Han kommer ju såklart inte glömma det. Men han förlåter... Önskar seriöst att han satte ner foten och sa ifrån när jag tappar kontrollen över mig så jag vaknar upp regält. Men det vågar han ju såklart inte säkert för han tror att matte blir argare då. Men usch.... Skulle själv behöva lite stryk känner jag.

Kan ärligt säga att jag har vart lite i den elaka hästhållningen och nu vill eller börjar gå över till att behandla en häst som den borde bli behandlad. Många tycker att jag kommit en bra bit men eftersom att dem jag är med tycker att man ska bryta ner hästar så uppmuntrar dem det dåliga lite oxå.. Men jag vill inte slå min häst.. jag vill vara en bra hästmänniska... Antar att det tar lite tid innan man kommer ur sitt gammla mönster helt.....

Om någon känner igen sig lite så vore det skön o få höra så man inte är helt ensam att kämpa med människolivet till o anpassa sig till o vara en bra människa mot hästarna och inte dominera dem..

Tips och råd är välkommet!

 

[Thek]

Sv: Påväg frammåt men rammlar bakåt ibland..

Det är bra att du inser att en förändring behövs, först då kan den ske . Vet när jag var yngre och hade en sköthäst på en gård så va de lite äldre tjejjerna väldigt tuffa mot hästarna, tog i kraftigt i överkant så fort hästen gjorde något, både medvetet och omedvetet. Som tjej på 11 år så tog man ju efter de större tjejjerna och nu i efterhand när man ser på det så var det ganska bisarrt. Sen när man väl inser att detta beteende inte behövs för att förmedla vad man vill till hästen så har man kommit en bra bit påväg tycker jag. Visst är det lätt att bli förbannad, jag har världens sämsta temperament men har lärt mig tygla det värsta. Ta ett par djupa andetag och tänk efter hur man bäst löser situationen utan att behöva ta i, efter att ha tränat några gånger så börjar det komma per automatik och man känner sig mer tillfreds. Visst kan man bli förbannad ibland, det är naturligt men gå ifrån en liten stund och försök slappna av istället för att hämnas. Man kan avreagera sig på andra saker tills man är lugn igen t ex sopa stallgången, stretcha eller vika täcken.

Hoppas något av det jag skrivit kan vara till någon hjälp att tygla

Lycka till!

 

[xmobilexd]

Sv: Påväg frammåt men rammlar bakåt ibland..

Tack jo det hjälper mycket att höra att andra har vart i samma sits. Just i detta fallet så kunde jag gjort det enkla och bara hämtat hästen och ställt han i dusch spiltan och fortsatt. Inte över reagerat. Antagligen var det ju inte helt menat att träffa mig. Och om jag tagit det lugnt och inte blivit arg för att han sparkat mig så hade jag nog inte tappat kontrollen. Han hade klarat sig själv ute på gården en stund medans jag coolade ner mig. Vi ligger långt ifrån en väg och sånt och han stannade vid sina kompisar ändå. Så man får tygla odjuret inom sig. Tyvärr kommer det stunder som igår då jag total fall tillbax till. "Mamma gör ju så... Hon i stallet gör så... " förebilder från när man var liten gjorde ofta så att dem blev arga och tog i för kung och fosterland. ist för att lugna sig och ah. Tack Idag ska vi ut o skritta i skogen och bara ta det lugnt. Troligen barbacka oxå så han får känna sig lite fri. han tycker inte det är det roligaste med sadel .. Spec inte när det är så varmt. Men tack för att du skrev och sånt Uppskattas verkligen!

 

[Ottilia]

Sv: Påväg frammåt men rammlar bakåt ibland..

Gud vad starkt av dig att erkänna och våga skriva om ditt problem! Verkligen en eloge till dig! Det är första steget till att ändra ditt beteende.

Jag tror vi är många som har växt upp med "förebilder" som har varit allt för hårda mot hästarna. Nu hade jag som liten mina förebilder på ridskolan. Där var en person överdrivet hård men de andra var "lagom" så även om man gjorde snedsteg ibland så fanns det många som kunde rätta till ens beteende. Däremot så var det ofta man under ridningen fick höra "nu måste du bli arg på ponnyn!" när en ponny inte ville börja trava och man själv inte var envis nog. Nu i efterhand så ser man ju hur fel det är - att bli arg för att göra något. att lära sig att det är ok att bli arg på ett djur som handlar helt naturligt utifrån sina egna instinkter.

Jag tror att det kanske kan hjälpa att tänka att man får säga till en gång, direkt när hästen gör fel. Ett bestämt NEJ! - Om man alltid säger till på samma sätt så blir det lättare för en själv att vara konsekvent. Man får inte heller vara rädd för att säga till. Bara komma ihåg att hästen inte har någon aning om vad den får skäll för om den får en tillsägelse 1 minut efter det den gjorde. Ett nej och 10 bra brukar vara en bra balans mellan beröm och tillsägelser. Om jag känner att jag själv är på dåligt humör en dag så brukar jag alltid följa upp ett nej med att kort efteråt be hästen göra något som jag vet att den kan, t.ex. ta ett steg framåt eller bakåt bara för att jag ska få en "ursäkt" att ge den beröm och på så sätt hindra mig själv från att vara långsint.

 

[Amha]

Sv: Påväg frammåt men rammlar bakåt ibland..

Jag har haft liknande bekymmer med mig själv och nu i efterhand vet jag också precis vad som spökade. Efter att jag slutade med hormonbaserade preventivmedel har allt lagt sig och jag tycker nu att jag är den där snälla matten igen. Såååå mycket mer tålamod till inlärning och jag kan backa tillbaka ett steg och tänka efter vad jag gjorde för fel för att få resultatet jag fick och bäst av allt: jag kan ta ett par djupa andetag innan jag går fram till djuret som nyss retat gallfeber på mig och säga "kom nu hästen/hunden så börjar vi om från början igen!"

Jag säger såhär: aldrig mera p-piller och sånt skräp. Det är inte värt att såra människor och djur för att få ha lite sex utan kondom. Hett tips: sätter du i dig hormoner så är det helt klart värt att sluta med för att se om problemet sitter där.

 

[xmobilexd]

Sv: Påväg frammåt men rammlar bakåt ibland..

Jo jag känner att jag fått nog av att vara dum rent ut sagt. Får hemska skuldkänslor och ångest så ingen av varken mig eller hästen mår bra av att jag är störd. Nej men att jag överdriver. Men ibland kan han göra saker för att testa och då får man ju bara vara bestämd och hålla kvar vid vad man sagt. Och jag brukar säga till en gång på skarpen och sen är det bra. Typ som ett skarpt nej och sen tusen braaaa duktig. och klappa lite på honom oxå. men förut kan jag erkänna att jag typ tappade kontrollen jämt och ständigt men det var nog för att jag var ung.. såg hur de andra gjorde och att jag har vart i en liten deprission oxå. Så jag tänkte väll inte mnycket. Nu kommer det bara ibland och tur är väll det men jag hatar att jag ens faller tillbaka. Tycker otroligt synd om min lilla plutt. de två senaste dagarna nu har jag tagit det lugnt och gett honom lite utrymme. Men han ska ändå stå stilla i gången när jag pysslar med honom och sånt. Men han behöver inte vara som en hund utan han får göra lite små hyss. Vill ju inte få honom helt kuvad så han inte vågar göra något sen. Så jag låter han komma med egna ideer. Gud vad jag babblar xd.. Iaf är jätte tacksam att få veta att andra vet hur det är. Känner mig otroligt hemsk... även om jag vet att jag blivit bättre men ändå..
Sen har jag tänkt göra en hälsoundersökning på min häst och se så han inte har ont någonstans. Så jag vet det. han kan ju vara sur för det oxå. Vet att han haft problem med en tand då han blev sparkad men vi kollade det och då var det tydligen inget men han tuggar konstigt och är lite orolig i munnen så jag misstänker att det är något som är fel ändå,