Påträngande grannar

[Choco]

Jag har fått jobbiga grannar, dem bor inte där permanent, det är deras semesterboende men dem är där ganska ofta.
Dem är väldigt sociala och nyfikna, vill få hjälp med det mesta.

Dem frågar ofta om dem får låna saker och om jag kan klippa deras gräsmatta denna sommar. Och deras plan är att skaffa djur och dem har frågat mig om jag kan vara djurvakt om dem skulle resa bort.

Jag vill såklart vara en trevlig granne, men jag orkar inte pga att jag är autistisk och har svåra kroniska sjukdomar.
Jag är en väldigt känslig person som har dåligt självförtroende och dålig självkänsla och har svårt att säga nej. Har tendens att säga ja och vara alla till lags fast jag inte orkar.

Har börjat få ångestattacker och känner mig stressad, vilket förvärrar mina kroniska sjukdomar.
Hur vågar man säga nej på ett tydligt sätt utan att vara otrevlig?
Har försökt förklara att jag är kroniskt sjuk och att jag inte orkar, men dem förstår inte.
Behövde skriva av mig...

 

[sjoberga]

Jag har fått jobbiga grannar, dem bor inte där permanent, det är deras semesterboende men dem är där ganska ofta.
Dem är väldigt sociala och nyfikna, vill få hjälp med det mesta.

Dem frågar ofta om dem får låna saker och om jag kan klippa deras gräsmatta denna sommar. Och deras plan är att skaffa djur och dem har frågat mig om jag kan vara djurvakt om dem skulle resa bort.

Jag vill såklart vara en trevlig granne, men jag orkar inte pga att jag är autistisk och har svåra kroniska sjukdomar.
Jag är en väldigt känslig person som har dåligt självförtroende och dålig självkänsla och har svårt att säga nej. Har tendens att säga ja och vara alla till lags fast jag inte orkar.

Har börjat få ångestattacker och känner mig stressad, vilket förvärrar mina kroniska sjukdomar.
Hur vågar man säga nej på ett tydligt sätt utan att vara otrevlig?
Har försökt förklara att jag är kroniskt sjuk och att jag inte orkar, men dem förstår inte.
Behövde skriva av mig...

Om det krävs att vara lite otrevlig för att få fram svaret så får det vara så. Men du kan prova igen att bara säga att du har nog med ditt eget och inte vill ta på dig något mer ansvar alls. Tjafsas det så är det bara att förtydliga med ett nej och sedan gå därifrån eller stänga dörren.

De har exakt noll rätt att förvänta sig att du ska göra något alls för dem.

 

[Springer]

Exakt som sjoberga skriver. Nu vet jag inte hur tättbebyggt det är, men tipsa dem om att de kan sätta upp lappar om att de behöver hjälp med litet av varje.

 

[Görel]

Säg vänligt att du tyvärr inte har möjlighet till det. Om de undrar varför så har du ingen skyldighet att svara. Det är fräckt och gränslöst att ställa såna frågor.
Ett alternativ är att begära väldigt mycket betalt för såna tjänster.

 

[corzette]

Ett annat alternativ är att skriva ett brev där du skriver ner det du sagt, att du är kroniskt sjuk och därmed inte kan ta på dej ansvar åt andra då du inte orkar med detta. Kan ju vara så att de är så "inne" i sej själva att de faktiskt inte lyssnar på vad du säger utan bara "maler på". Om du då skriver tex "hej grannar, kul att ni kommer vara här, men kändes inte som jag fick fram så mkt om mej själv när vi pratade. Jag är kroniskt sjuk och har tyvärr fullt upp med att hålla efter mitt egna hem och kan inte ta på mej ansvar åt andra." och så om du vill vara ännu mer "till lags" så skriv typ, men sätt en lapp på dessa ställen : lokala mataffären, anslagstavla, bygdegård eller liknande så får ni säkert någon som kan ställa upp med att hjälpa er med det ni inte kan själva..

Då kan de inte "prata runt" dej utan får svart på vitt och kan tolka det i egen takt. Och blir svårare att säga "oj det visste jag inte" om du då svarar att "tyvärr kan inte hjälpa till med x syssla".

 

[MiaMia]

Ett annat alternativ är att skriva ett brev där du skriver ner det du sagt, att du är kroniskt sjuk och därmed inte kan ta på dej ansvar åt andra då du inte orkar med detta. Kan ju vara så att de är så "inne" i sej själva att de faktiskt inte lyssnar på vad du säger utan bara "maler på". Om du då skriver tex "hej grannar, kul att ni kommer vara här, men kändes inte som jag fick fram så mkt om mej själv när vi pratade. Jag är kroniskt sjuk och har tyvärr fullt upp med att hålla efter mitt egna hem och kan inte ta på mej ansvar åt andra." och så om du vill vara ännu mer "till lags" så skriv typ, men sätt en lapp på dessa ställen : lokala mataffären, anslagstavla, bygdegård eller liknande så får ni säkert någon som kan ställa upp med att hjälpa er med det ni inte kan själva..

Då kan de inte "prata runt" dej utan får svart på vitt och kan tolka det i egen takt. Och blir svårare att säga "oj det visste jag inte" om du då svarar att "tyvärr kan inte hjälpa till med x syssla".

Tänkte samma. skriv med egna ord som du kan formulera i din egen takt och som de får i lite mer permanent form att kunna tänka över.
Låter som det kan vara typen som inte helt tar in och minns det man säger? Eller att de tar det som en tillfälligt framförd ursäkt som bara gäller den fråga som ställs just för stunden?

När de har frågat om så mycket hjälp som de gjort så många gånger är det inte otrevligt att vara rakt och tydlig med att du inte kan. Det kan på sikt vara något som gör det lättare att behålla en god relation till dem, eftersom det verkar vara nödvändigt att de fattar ordentligt att de inte kan fortsätta fråga dig på det sättet de gör.

 

[Sigma]

Jag har fått jobbiga grannar, dem bor inte där permanent, det är deras semesterboende men dem är där ganska ofta.
Dem är väldigt sociala och nyfikna, vill få hjälp med det mesta.

Dem frågar ofta om dem får låna saker och om jag kan klippa deras gräsmatta denna sommar. Och deras plan är att skaffa djur och dem har frågat mig om jag kan vara djurvakt om dem skulle resa bort.

Jag vill såklart vara en trevlig granne, men jag orkar inte pga att jag är autistisk och har svåra kroniska sjukdomar.
Jag är en väldigt känslig person som har dåligt självförtroende och dålig självkänsla och har svårt att säga nej. Har tendens att säga ja och vara alla till lags fast jag inte orkar.

Har börjat få ångestattacker och känner mig stressad, vilket förvärrar mina kroniska sjukdomar.
Hur vågar man säga nej på ett tydligt sätt utan att vara otrevlig?
Har försökt förklara att jag är kroniskt sjuk och att jag inte orkar, men dem förstår inte.
Behövde skriva av mig...

Du har fått jättebra tips redan, jag förstår lite hur du känner och om du kan försök tänk att det är inte du som är ohjälpsam utan de som är gränslösa. Du ska inte behöva förklara dig men kanske känns det bättre att göra det med tex ett brev som föreslagits, då vet du också att ansvaret ligger tillbaka på dem, du har inte fått dem att tro något som man ibland kan känna. Sedan är det inte säkert det hjälper, min erfarenhet är att det finns gott om folk som äter upp andra men då har du varit tydlig och det är lättare att säga Nej eller bara ducka dem framöver.

 

[Choco]

Jättebra tips! Tack alla

 

[Amha]

Jag har fått jobbiga grannar, dem bor inte där permanent, det är deras semesterboende men dem är där ganska ofta.
Dem är väldigt sociala och nyfikna, vill få hjälp med det mesta.

Dem frågar ofta om dem får låna saker och om jag kan klippa deras gräsmatta denna sommar. Och deras plan är att skaffa djur och dem har frågat mig om jag kan vara djurvakt om dem skulle resa bort.

Jag vill såklart vara en trevlig granne, men jag orkar inte pga att jag är autistisk och har svåra kroniska sjukdomar.
Jag är en väldigt känslig person som har dåligt självförtroende och dålig självkänsla och har svårt att säga nej. Har tendens att säga ja och vara alla till lags fast jag inte orkar.

Har börjat få ångestattacker och känner mig stressad, vilket förvärrar mina kroniska sjukdomar.
Hur vågar man säga nej på ett tydligt sätt utan att vara otrevlig?
Har försökt förklara att jag är kroniskt sjuk och att jag inte orkar, men dem förstår inte.
Behövde skriva av mig...

Gräsmattan: om ni erbjuder mig en miljon för arbetet kan jag fundera på det.

Djuren: det beror på. 7000:-/timmen så kan jag överväga det.

Prylarna: prylarnas nyprisvärde i "hyra".

Hade jag fått sådana priser på arbetet hade jag definitivt fattat poängen. Om människan mot all förmodan skulle nappa hade det för mig varit värt arbetet

 

[Motacilla]

Vi har en grannfamilj som har lite såna drag, samt att de gärna vill "hjälpa till" oombedda med att vattna blomrabatter etc.

Min metod är att jag helt enkelt inte ger mig in i några som helst samtal med dem. Jag kan säga hej lite kort, men vill de prata ( ) så säger jag att jag "tyvärr har lite bråttom idag" och skyndar vidare.

Den gången de bad oss (och senare andra grannar) vattna både utomhus och inomhus hos dem hela juli månad när de skulle åka bort sa jag kort "det går tyvärr inte."

Den gången jag hittade dem med en vattenslang på vår tomt, i full färd med att vattna vår rabatt sa jag "tack det är snällt av er, men jag har redan vattnat."

Varje gång de frågar får de ett "nej tyvärr, det går inte". De tycker säkert att jag är världens surkart men vissa människor måste man hålla kort, annars kommer de att invadera ens själsfrid.

 

[Nota]

Oj jag skulle nog tagit det som ett skämt. Är du säker på att dom menade allvar med att klippa gräsmattan?
I vilket fall hade jag nog bara skrattat bort det som svar.

Vara djurvakt ja det hade jag nog kunnat ställa upp på särskilt om dom kunde hjälpa mig tillbaka om jag vill ut och resa under sommaren
Såvida dom är vettiga mot djur.

Vill du inte ha kontakt är det nog lättast att bara dra dig undan, säg jag ska in och laga mat/ska iväg efter du sagt hej till dom.