Para en blandis?

[Lena Furberg]

Sv: Para en blandis?

Jag har själv en hund med Dhöfter, vars föräldrar har felfria höfter.

 

[soffa]

Sv: Para en blandis?

fortsättning..

Men jag skulle rekomendera dem att kastrera eftersom det är vad jag själv har tänkt att göra.

 

[soffa]

Sv: Para en blandis?

Syftar du på oss som svarat här nu ?

Mmm...

Har uppskattat dina inlägg.

Tycker det är tråkigt när flera tycker jag är oseriös.

För mig är en oseriös uppfödare något helt annat.

 

[Lena Furberg]

Sv: Para en blandis?

fortsättning..

Men jag skulle rekomendera dem att kastrera eftersom det är vad jag själv har tänkt att göra.

Förlåt mig nu ... men varför skulle dom kastrera när du inte själv gjort det? Tänk om dom också vill ha en "likadan" som sin hund, en liten kopia.
Å andra sidan känns det lite som om du redan bestämt dig? Önskar dig och din kull lycka till och hoppas det går jättebra! Allvar!

 

[soffa]

Sv: Para en blandis?

Jag är ledsen för både dig och din hund.

 

[soffa]

Sv: Para en blandis?

Jag hade kastrerat henne direkt om hon hade haft något fel efter röntgen, jag som ni vill inte att HD förs vidare för det kan bli ett otroligt lidande för den som drabbas (både hund och ägare).

Nu blir det efter en ev valpkull. Hon är tre nu så jag har detta löp och nästa på mig sedan blir det kastrering iallafall även om det inte blev någon valpkull.

Ja jag har nog bestämt mig. Men det behövs en hane också och jag är ganska kräsen

Det kanske inte finns någon som duger.

Vill ju inte slänga ut någon från någon brukshundsklubb, tävling el någon som senare vill använda sin hund i en renrasig avel så utbudet för mig är inte så stort.

 

[Zoya]

Sv: Para en blandis?

Ja jag har nog bestämt mig. Men det behövs en hane också och jag är ganska kräsen

Det kanske inte finns någon som duger.

.

Det är bra att vara kräsen men i ditt fall kan det betyda att du inte hittar någon hane. De med bra, renrasiga hundar lånar nämligen inte ut dem till blandrastikar. För det var väl en renrasig leonberger du ville ha? Isådanafall får du kanske nöja dig med någon som din - dvs en där ägarna tycker den är det bästa som finns men ingen vet vad som finns bakom. Och du vet helt plötsligt inte alls vad som kan poppa ur tiken två månader senare

Jag tycker fortfarande det smartaste för dig vore att köpa en renrasig leonberger..... men men....

 

[Calazirya]

Sv: Para en blandis?

Det är skilda saker.

Du som person är kanske inte oseriös ( här kan jag inte uttala mig eftersom jag inte känner dig ).
Men i form av uppfödare så hamnar du enligt mig hos dom oseriösa trots det att du försäkrat alla här inne om att du kommer ta ditt ansvar ( vilket jag inte misstror ).

Men du väljer att avla på din tik trots det faktiska ( och rätt stora ) risker som finns och jag kan inte annat än att se det valet som oseriöst, tyvärr.

 

[soffa]

Sv: Para en blandis?

Okej, hunden är bra så långt tror jag alla är med.

Och jag är oseriös (tror många håller med dig där). Även om inte jag håller med dig där, (sett ur min synvinkel).

Men jag tackar ändå för den kredit ni trots allt ger mig som person.

 

[soffa]

Sv: Para en blandis?

fortsättning..

Men jag förstår vad du menar och vart du vill komma.

 

[angiepangie]

Sv: Para en blandis?

Ska man chansa så ska det finnas ett väldigt gott syfte som uppväger all risk. Det finns det inte i det här fallet.

Det är DIN uppfattning att det inte uppväger all risk, inte ett faktum.
Och som sagt så har alla mer än rätt till egen uppfattning, men det är viktigt att veta skillnad på eget tycke och ren och skär fakta.
(Där med INTE sagt att jag skriver bara fakta, jag skriver mina åsikter och tankar för det mesta)

 

[angiepangie]

Sv: Para en blandis?

Men det är ju dumt att ta större risker än absolut nödvändigt. Att sedan ha ett riktigt mål med sin avel tycker jag är viktigt. Inte bara tänka "Hm. Jag kan nog få trevliga valpar som är fina och snälla i den här kullen" utan även tänka på vad dessa valpar i framtiden kan bidra till i avlen. Långsiktigt arbete med andra ord, där man brinner för det man avlar på och gör sitt bästa för att samla på sig så enorma mängder kunskap det bara är möjligt. Troligtvis kommer ju TS bli överförtjust i den lilla valp hon då sparar från kullen. Vad händer med den? Ska den också få valpar? varför? är det säkert att den duger i avel? osv.

Med renraser går det att kolla upp enormt mycket och därmed ta minimala risker. Fortfarande en liten chansning, men inte stor alls. Varför då ta en stor chansning.

Mitt råd till TS är isåfall att hitta en ras som passar utmärkt, lär så mycket det går om den, skapa uppfödarkontakter, gå SKKs uppfödarutbildning (som är underbart bra) och börja avla på någonting där hälsa och ibland även mentalitet finns dokumenterat på alla hundar låååångt tillbaka. Det är säkrare att göra så. Och TS, jag lovar, du kommer älska även en sådan hund.

Okej, rätta mig om jag har fel nu, men du tycker alltså att man inte borde få lov att ta valpar hur perfekta hundar man än har om man inte är inriktad på ren och skär avel?
Det är i mina ögon helt befängt, men okej, det får stå för dig.
Jag förstår hela grejen med tänka ett steg längre som du påpekar och det håller jag med om, men som TS skrivit så vill hon bara ha EN kull valpar efter sin nuvarande tik och INTE avla vidare på hennes valpar.

 

[angiepangie]

Sv: Para en blandis?

Är det en numerärt liten ras som riskerar att inavlas helt och hållet så kan det vara nödvändigt att låta även sämre hundar gå i avel. Då kan det vara värt att chansa på dåliga höfter för att inte rasens genetiska bas ska bli så liten att populationen inte längre är livskraftig. Det är något liknande detta jag menar när jag talar om syfte.

Ts fall går knappast att jämföra med detta.

Nej, men det är det väl ingen som påstått heller, eller hur?
Jag förstår verkligen inte varför ni reagerar med sån fruktansvärd anti-propaganda. ALLA hundar lider ju risk för att få sjukdomar, och även om man kan minimera riskerna finns dom alltid där.
Och om man nu är så extremt anti som du verkar vara mot att avla på hundar som inte har blivit kollade FLERA led tillbaka, hur kan du då vara för att man ska försöka rädda en ras som bara kommer sprida höftproblem?
Då borde det ju vara bättre att den rasen faktiskt försvinner för att främja hundarnas friskhet och minska riskerna?
Min uppfattning är att du motsäger dig själv.

 

[vallhund]

Sv: Para en blandis?

Okej, rätta mig om jag har fel nu, men du tycker alltså att man inte borde få lov att ta valpar hur perfekta hundar man än har om man inte är inriktad på ren och skär avel?
Det är i mina ögon helt befängt, men okej, det får stå för dig.
Jag förstår hela grejen med tänka ett steg längre som du påpekar och det håller jag med om, men som TS skrivit så vill hon bara ha EN kull valpar efter sin nuvarande tik och INTE avla vidare på hennes valpar.

Det blir fler än en valp för det mesta, missat det?
Bland dom sämsta anledningarna till avel är just:
-Vill ha en valp efter min hund.
-Hon/han är så söt o go o trevlig o väluppfostrad.
-H*n har ett så bra psyke, sagt om en hund som inte genomfört MH.
-Alla säger att h*n är så fin o alla vill ha en valp efter h*n.

Vem skall förhindra att valparna avlas vidare på, med samma sentimentala argument?

 

[Alexandra_W]

Sv: Para en blandis?

Det är DIN uppfattning att det inte uppväger all risk, inte ett faktum.
Och som sagt så har alla mer än rätt till egen uppfattning, men det är viktigt att veta skillnad på eget tycke och ren och skär fakta.
(Där med INTE sagt att jag skriver bara fakta, jag skriver mina åsikter och tankar för det mesta)

Vad skulle då det syftet vara, som uppväger risken menar du?

 

[Alexandra_W]

Sv: Para en blandis?

Jag hade kastrerat henne direkt om hon hade haft något fel efter röntgen, jag som ni vill inte att HD förs vidare för det kan bli ett otroligt lidande för den som drabbas (både hund och ägare).

.

Fast haken är ju att din tik kan föra vidare Hd ändå, om hon är ur en hårt belastad kull och/eller har belastade föräldrar. Hon kan ju föra vidare Hd även om hon är ren, föräldrarna är rena och kullsyskonen är rena till största delen. Det är ju DET som är det jävliga med HD. Hdfri + hdfri kan ge hd-belastad avkomma.

Det är ju just därför det kollas i flera led och även syskon både till tiken, hanen samt deras föräldrar.

Man kan tyvärr ALDRIG gardera sig från Hd, även om vissa uppfödare lyckats få väldigt rena linjer och sällan har några Hd-belastade hundar, år efter år. Men inte ens de är garanterade.

Och genom att avla på din tik har du - tyvärr - en KRAFTIGT ökad teoretisk risk för hd, iom att du inte har en aning om 'resten' i stamtavlan.

En bukefalosmedlems föräldrar avlivade ju en ung hund, som röntgats med E-höfter. Mamma var hdfri, och pappa var hdfri. Däremot så om man kollade på syskonen på föräldrarna, och morföräldrarnas syskon, så var det rena mörkret.

I valpkullen, som nyss nått röntgenålder, fanns fler belastade med, kraftigt belastade. Det är en SÅN risk du tar. Ska ta fram statistiken för den hunden strax så förstår du hur illa det kan gå även om mamma/pappa är fria..

 

[Kimz0r]

Sv: Para en blandis?

*raderat*

.

 

[Kimz0r]

Sv: Para en blandis?

Fortsättning..

Målet
(själviskt) Jag vill ha en valp efter min tik och en leonberger för jag tycker jag har en bra hund och vill gärna ha en valp efter henne och jag tycker om leonbergern (det lilla jag sett).

Jag har människor som sagt att de vill ha en valp efter henne de står fortfarande fast vid det efter ca 4-5 mån.

Jag har 3-4 st som står i kö för att ta hand om min tik OM jag någon gång skulle göra mig av med henne.

Ja jag tror att hon skulle kunna tillföra andra människor (ingen ras då)väldigt mycket på många sätt och jag tror att de som har tingat valp skulle få mycket glädje av dem. Om inte så får jag väl ta hjälp av en hundpsykolog.

Och det långsiktiga målet? Ovanstående tycker jag är ett icke-mål: Det finns många hundar som man kan få glädje av.

 

[Alexandra_W]

Sv: Para en blandis?

Här är exemplet:

Först tittar vi bara ytligt:

Mamma Hd A
Pappa Hd A
Mormor Hd A
Farmor Hd U.a.
Morfar ej röntgad
Farfar ej röntgad


Avkomma: Hd E, avlivad innan den blev 2 år gammal.
Övriga röntgade i kullen, 2 st med A, 2 st med D, resten oröntgade. Så av 12 valpar är 5 st röntgade, 2 st Hd A, 2 st Hd D, 1 st Hd E. Dvs trots så få röntgade så vet vi att minst 25% av kullen är KRAFTIGT hd-belastad. Kanske mer, men inte mindre..

HUR kan det här gå till?
Mamma OCH pappa har PERFEKTA höftleder, mormor och farmor har perfekta höftleder. Farfar och morfar är iofs inte röntgad. Men ändå, två hundar med perfekta höftleder får en avkomma som är KRAFTIGT hd-belastad?

Men vi kikar lite djupare.
Mamma kommer ur en kull med 10 valpar
Hd A 6 st
Hd B 1 st
Ej rtg: 3 st

Minst 70% av kullen är Hd-fri. Den sista 30% vet vi ju inte, men som sagt minst 70% av kullen är hd-fri.

Jaha, ja det såg ju bra ut det här. Det är fortfarande ett "mysterium"..

Vi kollar på pappan då. Han kommer ur en kull med 6 valpar. Alla röntgade.
Hd A 3 st
Hd B 1 st
Hd C 1 st
Hd D 1 st

Det var inte lika bra det där, 1/3 av kullen är Hd-belastad.

Men det är är ju pappans syskon, ska de verkligen kunna spela roll. Pappan är ju fri, och det ser ju bra ut på moderns sida ju? Men vi tittar på mormors kullsyskon:

6 valpar.
1 Hd u.a. (motsv dagens A/B)
1 Hd grad 1. (Motsv dagens C)
1 Hd grad 3 (motsv dagens E)
3 st oröntgade.

Ajdå, det där var inte så bra, minst 1/3 av kullen är hd-belastad, kanske mer men inte mindre.

Och nu känns det inte lika 'VA? Vad hände? ang de där valparna med kraftig Hd-belastning efter två föräldrar med prickfria hundar längre. För både bland pappas syskon fick Hd-belastade hundar, varav en ganska rejält belastad, och även bland mormors syskon finns det kraftigt hd-belastade hundar.

Och det JÄVLIGA med Hd är att man inte vet exakt hur det nedärvs, mer än att det INTE enbart nedärvs rakt nedstigande. Man vet att hd-belastade hundar löper markant större risk att ge hd-belastad avkomma. Men man vet också att även hd-fria hundar kan bära dolt anlag för hd-fel.

Det har varit på förslag att bedömningssystemet ska göras om, så att man OCKSÅ tittar på KULLSYSKON, och där en lindrigt belastad hund ur en kull där kullsyskonen är hd-fria ska få en bättre bedömning än en hd-fri hund som kommer ur en kull som är kraftigt hd-belastad. Just för det som sagts flera gånger i tråden, och kan ses ovan, det är inte bara vad just DEN hunden ur kullen har som spelar roll, utan det spelar stor roll hur resten av kullen ser ut. Och att t ex avla på 'den enda fria' ur en hårt belastad kull är idioti på ren svenska. Och frågan är om det inte är VÄRRE att avla på den fria hunden, än på en lindrigt belastad hund ur en i övrigt ren kull. Om man måste avla på någon av dem för det är smal avelsbas alltså.

Men som du ser, så TYVÄRR räcker det inte med att mamma & pappa har perfekta höftleder. Du kan ändå stå där med en kull som får alla inblandade - från uppfödare till de stackars valpköparna som står där med en 1 - 1½ år gammal hund med kraftigt Hd-fel som riskerar att inte få uppleva mer än ett par år i livet.

Och när det är en risk ÄVEN i det bästa tänkbara scenariot, varför MÅNGDUBBLA risken genom att avla 'okontrollerat'?

 

[Lena Furberg]

Sv: Para en blandis?

Okej, rätta mig om jag har fel nu, men du tycker alltså att man inte borde få lov att ta valpar hur perfekta hundar man än har om man inte är inriktad på ren och skär avel?
Det är i mina ögon helt befängt, men okej, det får stå för dig.
Jag förstår hela grejen med tänka ett steg längre som du påpekar och det håller jag med om, men som TS skrivit så vill hon bara ha EN kull valpar efter sin nuvarande tik och INTE avla vidare på hennes valpar.

Men ... hur vet du vad som händer med de valparna? Hur kan du säga att de inte kommer att avlas vidare med????
Och att TS hund är "bra" betyder att hon är skitsnygg, snäll, frisk etc etc - men ingenting om hennes genetiska bild, Leonbergerbiten såväl som Rottweilerbiten. Och VILKEN ägare till en riktigt sund, bra, kontrollerad (HD) Leonbergerhanne lånar ut denne till en Rottisblandningtik?? Hur söt och fin hon än är?
HD är ett sånt tragiskt gissel, man lägger ner så mycket kapital på sin hund (känslomässigt såväl som i tid och engagemang) och sen sitter man med en HD D eller E som börjar lida vid 3 års ålder - eller tidigare! - och som man måste fatta beslutet att avliva. När det FINNS vägar att gå, med lite detektivarbete, där man kan minimera HDrisken till acceptabel nivå. Det gör man inte här!
Vad heter tikens föräldrar? Finns de på SKK:s hunddata så vi kan forska bakåt i leden och titta?