Sv: Pappa.

När jag tänker efter har vi inte egentligen ngn uppdelning alls, inget som vi pratat om och bestämmt. Det kommer naturligt, när pappan är hemma vill han umgås med dottern så mycket som möjligt.
Men jag kommer ta den mesta av föräldraledigheten, det har vi pratat om och för oss fungerar det bäst så. Pappan är i slutet på sin utbildning och jag är arbetslös.
 
Sv: Pappa.

Nej jag känner också så, jag har väl mig själv att skylla lite då vi har gjort så att jag tar alla dagarna utom de han måste ta.
Mannen jobbar "hemma" och inte alla och inte alltid hela dagar, vilket gör att han ändå kan träffa dottern mer än många andra pappor.

Jag gör allt om jag inte ska någonstans själv, eller om jag ber honom om att tex mata, byta kläder eller blöja. Jag kan vara lite bossig och vill gärna ha det på mitt sätt eftersom det såklart är det bästa:D
Men jag böjar släppa kontrollbehovet och han har börjat göra mer och ta för sig mer.. Sen kan han gärna leka med henne gärna hela dagarna..det är mest matningen som jag vet att han upplever är "besvärligt"

Jag hade gärna sluppit att gå upp alla nätter men jag har tagit alla utom kanske 2, dottern är 10mån. Jag vaknar men inte han och han tycker att det är onödigt att jag väcker honom när jag redan är vaken. :crazy:

Jag kanske ska säga att det var mannen som tjatade om att ha barn och helst en dotter.
 
Sv: Pappa.

kl

jag tar det mesta och huvudansvaret för att allt funkar. Tyvärr gör det mig till en surkärring alldeles för ofta. Men jag jobbar hårt med att ändra min attityd och köra med raka puckar och klara besked.
 
Sv: Pappa.

Jag hade gärna sluppit att gå upp alla nätter men jag har tagit alla utom kanske 2, dottern är 10mån. Jag vaknar men inte han och han tycker att det är onödigt att jag väcker honom när jag redan är vaken. :crazy:

Jag tar också nästan alla nätter. Det är nog i det som vi är mest ojämställda. Eller tja, vi delar "när det behövs". Sonen sover i sin säng bredvid mig och oftast räcker det att sträcka in en hand så somnar han om. Numera vaknar han oftast bara max 2 ggr/natt.
Om han blir helvaken eller har en period med många uppvakningar eller dylikt så delar vi på det. Jag tycker inte det är så jobbigt att bli störd; somnar snabbt om (till skillnad från sambon).

Om du vill slippa gå upp alla nätter är mitt tips: sov där du inte kan höra/märka dottern och hon får sova vid/hos pappa! Då lär han sig att vakna han också. Om risken finns att du ändå vaknar: sätt i öronproppar!
 
Sv: Pappa.

Jag tycker inte att man kan dela upp barnskötseln som en egen kategori, inte när man har passerat bebisstadiet och har flera barn utan det ingår i hela hemmaansvaret (i brist på bättre ord). Om det tex blir så att den ena har lite barnfri tid för att göra hushållsarbete och den andra använder sin barnfria tid till att göra något avkopplande så blir det ändå inte särskilt rättvist. Hemmaansvaret bör hellre delas upp i sånt som någon eller båda tycker är roligt och sådant man tycker är jobbigt och outhärdligt boring. Enligt min erfarenhet är det par som delar lika på det som är jobbigt som har en riktig jämställdhet. Att ha en liten snusande bebis på bröstet i två timmar medan man glor på en film är liksom inte alltför ansträngande.
 
Sv: Pappa.

Jag hade gärna sluppit att gå upp alla nätter men jag har tagit alla utom kanske 2, dottern är 10mån. Jag vaknar men inte han och han tycker att det är onödigt att jag väcker honom när jag redan är vaken.

Vi tar varannan natt och vaknar inte min sambo så säger jag bara till att E är hungrig, vänder och somnar om.
Jag tycker din sambo är ute och cyklar om han tror att man hinner vakna så ordentligt på den korta tiden det tar att säga till att det är likvärdigt med att vakna och mata :/

Som Björk föreslog, sov någon annanstans i huset/lägenheten alt använd öronploppar ..
 
Sv: Pappa.

Vi tar varannan natt och vaknar inte min sambo så säger jag bara till att E är hungrig, vänder och somnar om.
Jag tycker din sambo är ute och cyklar om han tror att man hinner vakna så ordentligt på den korta tiden det tar att säga till att det är likvärdigt med att vakna och mata :/

Som Björk föreslog, sov någon annanstans i huset/lägenheten alt använd öronploppar ..

Så gör vi också - jag vaknar alltid först men det är en stor skillnad på att buffa i sambon och att kliva upp och göra allt själv.

Skulle vi bara gå efter den som vaknar först så skulle jag få ta alla nätter jämt då han sover som en stock.
 
Sv: Pappa.

*kl*

Vår lille son är bara 2,5 månad ännu så jag kan bara svara för hur vi gjort hittills men vi delar lika, allt utom matningen, för jag ammar. Nu somnar sonen om direkt efter amningen på nätterna, och är det "bara" kissblöjor då så byter jag direkt i sängen på en bit plastad frotté (började på inrådan av bvc för att han inte skulle vakna så mycket, tidigare blev han pigg som en lärka när man bar bort honom till skötbordet - nu somnar han om på nolltid så vi har fortsatt :) ), annars delar vi på att gå upp och byta, men det är väldigt sällan han bajsar på natten.

Sambon tar hand om den lille när jag åker till stallet och jag gör vice versa när han tränar, är vi hemma båda två så hjälps vi åt.

Vi kommer också att dela lika på föräldraledigheten (nästan, sambon kommer att ta en månad mindre än jag, han kommer ta 9 mån och jag 10 mån), helt enkelt för att han vill. Jag skulle gärna vara hemma längre än mina 10 månader man jag anser att han har lika mycket rätt som jag att vara hemma och eftersom han vill dela lika så tja - då delar vi!
 
Sv: Pappa.

Jag tycker inte att man kan dela upp barnskötseln som en egen kategori, inte när man har passerat bebisstadiet och har flera barn utan det ingår i hela hemmaansvaret (i brist på bättre ord). Om det tex blir så att den ena har lite barnfri tid för att göra hushållsarbete och den andra använder sin barnfria tid till att göra något avkopplande så blir det ändå inte särskilt rättvist. Hemmaansvaret bör hellre delas upp i sånt som någon eller båda tycker är roligt och sådant man tycker är jobbigt och outhärdligt boring. Enligt min erfarenhet är det par som delar lika på det som är jobbigt som har en riktig jämställdhet. Att ha en liten snusande bebis på bröstet i två timmar medan man glor på en film är liksom inte alltför ansträngande.

Ändå är det under den första tiden som könsrollerna riktigt befästs, tycker jag.

I övrigt instämmer jag. Det är bättre att ta sig en titt på vad som krävs för att ha en fungerande vardag och dela upp familjearbetet utifrån det. Vem handlar mat? Vem diskar/tvättar/tankar bilen/ringer farmor på födelsedagen/köper regnkläder till barnet/barnen? Vem går till BVC? Vem kontaktar skolan? Vem pratar med barnen om kompisar/reder ut konflikter? etc etc.

Om en person gör allt det och den andra lever ungkarlsliv så är det inte konstigt att det blir slitningar i en familj.

Mitt råd till den som redan känner sig lite förbittrad över ojämn fördelning är att man sätter sig ned och diskuterar vad som behöver göras, vem som gör det och vilka olika krav man har på acceptabel nivå.
 
Sv: Pappa.

Jag tror att så länge 1 förälder är hemma på heltid är det nog svårt att dela exakt 50-50 på barnskötseln. Därför är nog det bästa att dela på FL rakt av. Men så här har vi det i alla fall:

1-7 månader var jag hemma heltid. Då hade jag alla nätter för jag ammade, pappan bytte ev bajsblöjor nattetid (max 2-3 st under hela tiden:p), kissblöjor har vi aldrig bytt på natten.
Pappan bytte första blöjan på morgonen innan han for på jobb och efter han kom hem från jobbet hade han huvudansvaret tills det skulle nattas, eftersom jag ammade till sömns. Jag var ute i stallet 1-2 timmar/kväll och då fick V urpumpat i flaska. Undantaget 2 kvällar/vecka då pappan hade fotbollsträning, då var jag bara ute och fodrade och mockade en halvtimme och hade sedan sonen hela kvällen.
Under helgerna hände det faktiskt att jag inte bytte blöja en enda gång, pappan tog alla byten.
Badat V har egentligen bara pappan gjort.

7-10 månader har vi delat 40-60, d.v.s. pappan är hemma 2 dgr och jag 3 dgr i veckan, och kommer att göra så till sonen fyller 1.
Den som inte jobbar dagen efter tar nätterna eftersom jag i princip inte nattammar mera, helgerna delar vi på. Den som inte har haft natten kliver upp med V som gärna stiger upp 06-06.30:bump:.
Kvällar och nattningar är det mest pappan som tar på vardagarna eftersom jag är i stallet då. På helgerna försöker jag rida på fm medan V sover så att vi kan ha lite familjeliv på kvällen.
Matningar dagtid försöker vi dela lika på så gott det går.

Från 1 år till 1,5 år kommer jag att vara hemma heltid, sedan kommer pappan att vara hemma tills V är dryga 2 år.
 
Sv: Pappa.

Men hur får jag den andra halvan att verkligen förstå att jag gör allt och han väldigt lite? Ja, jag har sagt/gnällt/skrikit/tjatat/hotat/tjatat. Men förändringen är så väldigt liten och jag har börjat tro att jag helt enkelt måste finna mig i livet som det är.

Blev lite trådkapning där. :)
 
Sv: Pappa.

Men hur får jag den andra halvan att verkligen förstå att jag gör allt och han väldigt lite? Ja, jag har sagt/gnällt/skrikit/tjatat/hotat/tjatat. Men förändringen är så väldigt liten och jag har börjat tro att jag helt enkelt måste finna mig i livet som det är.

Blev lite trådkapning där. :)

Mitt tips: skriv upp vad du gör och gå igenom listan tillsammans.
Och/eller be honom att göra det som ska göras; be honom när det är dags för blöjbyte, matlagning, matning, bad, städ eller vad det nu är.

Du kan också lämna honom ensam med barnet i någon- några dagar så att han får se vad som behövs göras.
 
Sv: Pappa.

Mitt tips: skriv upp vad du gör och gå igenom listan tillsammans.
Och/eller be honom att göra det som ska göras; be honom när det är dags för blöjbyte, matlagning, matning, bad, städ eller vad det nu är.

Du kan också lämna honom ensam med barnet i någon- några dagar så att han får se vad som behövs göras.


Bästa idén :)
Lämna barnet och åk bort med dealen att barnet inte får lämnas till någon "barnvakt".
 
Sv: Pappa.

Jag kan inte bestämma vad han ska göra när han har hand om vårt barn. Det måste han göra själv. Sen är det inte nåt problem. Då går allt som smort. Problemet är när jag är hemma. Då förväntas jag ta hand om allt.
Men vi ska dela upp kvällsfixningarna med lillan. Vi får ta varannan kväll ett tag framöver. Sen ska jag delegera mer hemma. Men jag vill inte behöva vara nån sorts projektledare heller... Svårt.
 
Sv: Pappa.

Jag kan inte bestämma vad han ska göra när han har hand om vårt barn. Det måste han göra själv. Sen är det inte nåt problem. Då går allt som smort. Problemet är när jag är hemma. Då förväntas jag ta hand om allt.

Jamen dåså! Då vet han ju vad som ska göras. Och då måste han ju förstå att du gör en himla massa som han inte gör. Men han kanske helt enkelt inte vill erkänna det för sig själv eller dig?

Troligen blir han defensiv när du väl tar upp det? Han hamnar i försvarsställning istället för att försöka lyssna till vad du säger?
Kanske handlar det om att ta upp diskussionen i ett mer konstruktivt sammanhang istället för när du redan blivit förbannad/irriterad? (Sån är jag ofta tyvärr.. väntar tills jag "fått nog" och då blir det svårt för sambon att ta kritiken eftersom det lätt blir lite för vasst och aggressivt)
 
Sv: Pappa.

Huvudet på spiken. Exakt så är det. Fast när jag tar upp det vid ett "bra" tillfälle så håller han med om allt jag säger. Problemet är att det inte händer tillräckligt. Hmmm. Det gav mig faktiskt lite att fundera på just nu... :) Nya grepp.
Bra med lite feedback och att få veta att jag inte är ensam.
 
Sv: Pappa.

Vi delar lika på VABdagar och hämtar och lämnar på dagis 50/50.
Första 10 månaderna var jag föräldraledig och tog då såklart mest hand om barnet ( i och med amningen också).
Sen jobbade jag heltid + var i stallet varje kväll när han var föräldraledig 6 månader så då såg jag knappt min son - en HEMSK tid som jag aldrig vill återuppleva (slutade med att jag sålde min häst)!!!
Vi har hälften av föräldradagarna var, han tar ut dagar nu när dagis är sommarstängt, har planeringsdag etc så i slutändan kommer vi att ha tagit lika mycket.
Vi delar på nattningar etc lika.
 
Sv: Pappa.

Nu var det länge sedan, min son föddes -75, var nog första året män kunde vara föräldralediga.
Vi delade rakt av, jag tog första 3 månaderna.
Ammade helt, tills jag började arbeta igen. Då fanns en frys full med urpumpad mjölk, fortsatte amma så gott det gick tills grabben var ca året.
När sonen var sjuk var det oftast fadern som vabbade, pga mitt jobb.

När sonen blev vuxen blev han hastigt o inte så lustigt helt ensamstående med en nyfödd o en som var knappt två år.
Med stöd av familj, vänner o familjevården har han klarat det bra, båda går nu på mellanstadiet.

Dock har han alltid haft svårt för beröm att han varit så duktig.
Enligt honom är det ju inget speciellt, det har ju kvinnor klarat sen urminnes tider, så varför inte en karl?

mvh
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 919
Senast: Anonymisten
·
Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
8 558
Senast: Enya
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 276
Övr. Barn Då var utredningen klar på sonen, och vi fick två diagnoser. Jättetråkigt såklart, men också väntat. En del av mig känner ”Jaha, nu...
Svar
15
· Visningar
2 455
Senast: Destiny_D
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp